”Vi måste ta vara på Sveriges roll inom skiljemålen”

”Vi måste ta vara på Sveriges roll inom skiljemålen” Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090 Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090

Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson Andreas Carlson avslutar serien om framtidens rättspolitik:

Vilken rättspolitisk reform anser du är mest nödvändig just nu?
– Att bryta den negativa utvecklingen på personalsidan inom polisen. Polisen är hårt ansträngd med en allt grövre brottslighet som tar stora resurser samtidigt som mindre allvarliga brott prioriteras ned, säger Andreas Carlson.
_ Kristdemokraterna har föreslagit att polisutbildningen ska utökas så att vi kan få 10 000 fler poliser till 2025. Det behövs för att förbättra arbetsmiljön för de poliser som arbetar idag, särskilt som vi ser allt fler som slutar som poliser. Det innebär att polislönerna måste höjas, främst för dem som jobbar i yttre tjänst och som utredare och att arbetsvillkoren behöver förbättras.

Vilka insatser är mest angelägna för att stoppa situationen med skjutningar i till exempel Malmö?
– Det behövs fler poliser som kan patrullera gatorna och utreda brott. Polisen behöver också få enklare regler för att sätta upp övervakningskameror vid särskilt brottsutsatta platser. Dessutom behöver straffen för attacker på blåljuspersonal skärpas så att den som stör ambulanser, poliser, brandmän med mera får kännbara straff.
– Allt detta är delar av det som är nödvändigt för att rättssamhället ska kunna återta kontrollen över de särskilt utsatta områdena.

”Den automatiska frigivningen vid två tredjedelar av straffet bör göras om”

Bör regelverket för villkorlig frigivning ändras?
– Den automatiska frigivningen vid två tredjedelar av straffet bör göras om, framför allt vad gäller återfallsförbrytare. Dessutom bör vi se över möjligheterna till strafflindring och -skärpning i brottsbalkens kapitel 29. Skälen till strafflindring är idag betydligt fler än skälen till straffskärpning och detta anser vi bör ses över. Skälen till strafflindring bör begränsas.

Bör nämndemannasystemet ändras?
– Vi är för det nuvarande systemet, men anser att partierna har ett stort ansvar att bredda kompentensen bland sina nämndemän och rekrytera utanför kretsen av aktiva politiker. Ett av skälen till detta är att de alternativ som diskuterats inte är tillfredsställande. Att införa en allmän nämndemannaplikt med lottning bland befolkningen är ett sådant förslag. Men nämndemannauppdraget är för allvarligt för att det ska riskera att hamna hos personer som helt saknar intresse av att vara där och att tvinga någon att tjänstgöra är tvivelaktigt. Det bör göras tydligare att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag, att grundutbildningen bör förbättras och ersättningen höjas.

”Det viktiga är att det döms ut tillräckligt hårda straff som avskräcker från brott”

Tycker du att domstolarna i regel dömer ut för milda – eller för hårda – straff vid grova brott?
– Det viktiga är att det döms ut tillräckligt hårda straff som avskräcker från brott, som ser till att dömda brottslingar inte kommer ut och återfaller i brott och att straffen står i proportion till brottets art, risk för återfall och att de ger upprättelse till brottsoffret. Detta är inte minst viktigt för att behålla allmänhetens tilltro till rättsväsendet. Vissa brott är också en del av en större brottskedja och bör straffas efter det, exempelvis bostadsinbrott och vapenbrott. Vi har också varit med om att skärpa straffen för dessa brott.

Advokatsamfundets förre ordförande Bengt Ivarsson anser att regeringen bör arbeta mer för att marknadsföra Sveriges ställning som centrum för skiljeförfaranden utomlands. Vad tycker du om det?
– Ja, det vore en utmärkt idé. Inte minst eftersom frihandelsavtal som TTIP ifrågasätts bland annat på grund av skiljeförfarandet. Men det är en viktig del för att garantera tilltron till stora, internationella handelsavtal. Sveriges ledande ställning är ett gott betyg till våra domstolar och jurister och vi bör självklart ta vara på den rollen.

Relaterade Artiklar