”Vi litar inte på domstolarna – därför tar vi skiljedom”

”Hela juristutbildningen är väldigt domstolsinriktad – de flesta som går har aldrig skrivit ett avtal”, säger Hannes Snellmans Paula Röttorp.

Paula Röttorp, managing partner för Hannes Snellman i Sverige, är sedan länge aktiv som liberal debattör. Nyligen blev hon klar som ny krönikör på Svenska Dagbladets ledarsida.
Finns det för lite av det här engagemanget hos affärsjurister?
– Ja, det kan jag tycka. Juridik handlar i mycket om grundläggande mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, oavsett vilken del av den som man arbetar med. Våra domare har ju överlag blivit bättre på det här under senare år, säger hon.

Paula Röttorp beskriver det som en ”milstolpe” när Europakonventionen skrevs in i grundlagen.
– Historiskt har det också varit viktigt när tingsrätterna någon enstaka gång utnyttjat lagprövningsrätten och valt att faktiskt inte tillämpa en lag. Det började ju för ett tjugotal år år sedan när en tingsrätt kom fram till att de inte skulle tillämpa uniformsförbudet för att det stred mot grundlagen. Jämför med dagens diskussion om aktivist-HD så har det hänt väldigt mycket under den tiden. Överlag har den utvecklingen varit väldigt positiv.

I till exempel Storbritannien behandlar de sina domstolar på ett annat sätt.

Som skribent har du problematiserat den utbredda användningen av skiljedomar.
– Ja. Orsaken att vi tar skiljedom i så många avtal är ju att vi inte litar på våra domstolar.
– Om ett 300 sidor långt låneavtal – på engelska – skulle landa i Stockholms tingsrätt, med en mängd tillhörande avtal om panter och överenskommelser mellan borgenärerna, då tror jag att de skulle bli förvånade och försöka vinna tid. Kanske begära att få en översättning. De är inte vana att hantera den typen av frågor.
– I stället försöker parterna undvika domstol genom att ta många tvister till skiljedom. Det går snabbare. Sekretessen är ett annat skäl. Men det innebär också att rättskällorna inte blir allmänt tillgängliga. Allmänheten får inte ta del av domsluten. I till exempel Storbritannien behandlar de sina domstolar på ett annat sätt.

Kan du se ett scenario där det blir ändring?
– Jag tror att det blir svårt att vända, när vi nu väl är här. Det skulle i så fall vara att vi får mer specialiserade domstolar, där domaren inte förväntas hantera misshandelsmål ena dagen och en kommersiell tvist den andra.

De flesta som går ut juristlinjen har aldrig skrivit ett avtal. Det skulle kunna vara en ganska bra uppgift, det är ett bra sätt att komma in i tänket

Paula Röttorp ingår i styrelsen för Centrum för rättvisa. De senaste månaderna bland annat uppmärksammats för målet med byggföretagaren Henrik Gustavssons tvist med Byggnads. Hans företag gick i konkurs efter att fackförbundet satt det i blockad. I en mellandom konstaterade Högsta domstolen att en fackförening under vissa förutsättningar kan vara skadeståndsskyldig för en stridsåtgärd som kränker en rättighet enligt Europakonventionen. Nu är ärendet tillbaka i tingsrätten och väntar på dom.
Tidigare i veckan kom även HD:s dom i ett annat av de mål stiftelsen drivit; fallet med Allan Eliasson som fråntogs sitt svenska medborgarskap och därmed gjordes statslös i totalt 23 år. Domstolen slog fast att de krav på skadestånd som Eliasson framfört mot staten inte är preskriberade – någonting som JK hävdat.

Vilka är Centrum för rättvisas utmaningar framöver?
– Att hitta de mest relevanta utmaningarna för det svenska rättssamhället och tydliga exempel på personer som har hamnat i kläm.
– Vi vill vinna rättsfallen för våra klienter – men vi vill också att det ska få en större påverkan på samhället. Det är också viktigt att nå ut opinionsmässigt, annars påverkar det inte på samma sätt.

Hur kan jurister bidra till ett ökat intresse för civilrätt?
– Jag kan tycka att hela juristutbildningen är väldigt domstolsinriktad. Jag menar inte att man läser för mycket processrätt, men att alla ämnen tacklas från ett objektivt perspektiv, en domarroll.
– Man borde få mer träning i faktiskt ha ett partsintresse. I processrätten får man kanske vara med om ett rättegångsspel någon enstaka gång. Men de flesta som går ut juristlinjen har aldrig skrivit ett avtal. Det skulle kunna vara en ganska bra uppgift, det är ett bra sätt att komma in i tänket på hur man jobbar på byrå. Och möjligen öka intresset för civilrätt.