”Verkar som att domstolarna lägger sig i underkant av straffskalan i vissa mål”

Centerpartiets rättspolitiske talesperson Johan Hedin om framtidens kriminalpolitik.

Vilken rättspolitisk reform anser du är mest nödvändig just nu?
– Det allra viktigaste är att se till att återupprätta förtroendet för polisen. För det krävs det resurser, men också ledarskap. Från oss politiker vill man ofta paketera en politisk förändring i en stor reform, men jag tror att det är många saker som behöver samverka för att rättssystemet ska fungera bättre. Hela rättskedjan måste stärkas, från det viktiga preventionsarbetet via ingripande och utredning, till stödfunktioner som Nationellt Forensiskt Center och till rättegången.
– Från Centerpartiet har vi förutom vår polissatsning på 9 miljarder nästan ytterligare en miljard på att stärka åklagarmyndigheten, NFC och vittnesskyddet.
– Det är en del lagstiftning på väg som innebär att möjligheten till hemliga tvångsmedel utökas. Då är det viktigt att detta möts upp med mer muskler till tillsynsorganen, framförallt SIN och Datainspektionen, men kanske också SIUN.

Vilka insatser är mest angelägna för att stoppa situationen med skjutningar i till exempel Malmö?
– Frågan ska ses på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att knäcka de kriminella gäng som tillåtits få fotfäste, lagföra grovt kriminella och säkra tryggheten på gator och torg.
– På längre sikt handlar det om att bryta utanförskap och tudelning. Se till att bostads- och arbetsmarknaderna fungerar bättre och att tidigt fånga upp unga som mår dåligt och behöver vårt stöd.

Vi behöver bredda rekryteringsbasen för att nämndemännen bättre ska spegla samhället som det ser ut idag

Bör regelverket för villkorlig frigivning ändras?
– Det finns anledning att titta vidare på nya och bättre frivårdsformer för brott med lägre straffvärde, men för grova brottslingar är fängelse den bästa platsen för kriminalvård.
– De program som finns inom kriminalvården som syftar till att ge den intagne stöd att kunna bryta ett negativt livsmönster kräver motivation för att fungera.
– Jag är inte främmande för att se över regelverket för villkorlig frigivning om det kan innebära positiva effekter när det gäller motivationen.

Bör nämndemannasystemet ändras?
– Vi behöver bredda rekryteringsbasen för att nämndemännen bättre ska spegla samhället som det ser ut idag. Vi från de politiska partierna som nominerar nämndemännen måste bli bättre på det. Det är möjligt att det finns förändringar i domstolarnas arbetssätt som skulle kunna göra det lättare för fler att axla ansvaret som nämndeman och jag tittar gärna vidare på sådana förslag.

Det verkar som att domstolarna i vissa typer av mål lägger sig i underkant av straffskalan, men det är domstolarna som dömer.

Tycker du att domstolarna i regel dömer ut för milda – eller för hårda – straff vid grova brott?
– Det verkar som att domstolarna i vissa typer av mål lägger sig i underkant av straffskalan, men det är domstolarna som dömer. Om vi vill justera detta får vi från lagstiftningens sida bli tydligare med rekvisiten.

Advokatsamfundets avgående ordförande Bengt Ivarsson anser att regeringen bör arbeta mer för att marknadsföra Sveriges ställning som centrum för skiljeförfaranden utomlands. Vad tycker du om det?
– Skiljedomsförfarandet kan vara ett effektivt och bra sätt att avgöra tvister och jag har inget emot att regeringen arbetar för att stimulera till detta. Jag tror att Sverige generellt har ett gott rykte när det gäller rättssäkerhet och pålitlighet.