Varannan domare: Fel med frågor om klädsel

Varannan domare: Fel med frågor om klädsel Foto: Noella Johansson / TT Foto: Noella Johansson / TT

Varannan domare tycker att advokater som ställer frågor om målsägandens klädsel gör fel.
Det framgår av Legally yours stora enkät bland domare.
– Att hacka på kläderna är ett försåtligt sätt att göra målsäganden till en slags provokatör till brottet. Klarar en man inte av att se en lättare klädd kvinna kan han gå därifrån, anser en av domarna.

Under hösten 2015 var debatten om frågor till målsäganden i sexbrottsmål åter aktuell. Målsägandebiträdet Elisabeth Massi Fritz reagerade när hennes klient fick frågor om sina underkläder i en rättegång. I ett inlägg på Instagram skrev hon så här:
” Jag bad förövaren beskriva sina kalsonger ingående i ett förhör och fick frågan vilken betydelse dessa har i målet. Mitt svar blev ‘lika stor betydelse som min klients stringtrosor’, herr ordförande.”
Massi Fritz beskrev inlägget som ett sätt att väcka debatt. Om domstolarnas attityd mot våldtäktsoffer.
Resultatet av en stor enkät som Legally yours genomfört bland svenska domare visar att många delar hennes inställning. 42 domare svarade på den här frågan:
Tycker du att försvarare som ställer frågor om målsägandens klädsel etc gör fel?
46,2 procent svarade ja. 51,3 procent angav att ”det kan vara motiverat i vissa sammanhang” och 2,6 procent svarade nej.
Några av domarnas motiveringar:
”Att hacka på kläderna är ett försåtligt sätt att göra målsäganden till en slags provokatör till brottet. Klarar en man inte av att se en lättare klädd kvinna kan han gå därifrån.”
Och:
”Det vore alltför kategoriskt att svara nej på en sådan fråga, men marginalen till nej är mycket liten. Frågan om klädsel är extremt underordnad vilken kontakt målsäganden och den tilltalade tidigare haft med varandra. Ytterst handlar det om att som domare aldrig tillåta en fråga i nu aktuellt avseende annat om den är motiverad utifrån vad som tidigare framkommit i målet, t.ex. inviter från målsäganden. I andra situationer blir frågan ofta ren chikan och ska inte tillåtas.”
Samt:
”En försvarare ska ta till vara tilltalads rätt och i detta ligger att vända på stenar. Om motiverat ska alla frågor kunna ställas. Det är givetvis synnerligen viktigt att en målsägande informeras om detta så att kanske t o m förståelse eller i varje fall beredskap byggs upp.”
Manliga domare är mer skeptiska till den här typen av frågor, enligt undersökningen. Bland dem har 48 procent svarat ”ja” på frågan. Bland kvinnor är motsvarande andel 30 procent.
60 procent av kvinnorna svarade att ”det kan vara motiverat i vissa sammanhang”. Bland männen är motsvarande andel 48 procent.
Elisabeth Massi Fritz konstaterar att det är många som svarat ja på frågan.
– Detta måste förstås leda till att det blir en ändring i våra rättssalar.
– Att ställa en fråga på ett nedsättande sätt är aldrig motiverat. Att ställa en fråga med nedsättande sätt och samtidigt påskina att en målsägande genom sitt val av till exempel stringtrosa, kort kjol, urringade blus, eller liknande är aldrig relevant för åklagarens gärningsbeskrivning.
– Ingen domare i Sverige kan övertyga mig om att det är relevant.

”Att hacka på kläderna är ett försåtligt sätt att göra målsäganden till en slags provokatör till brottet.”

Bland försvarsadvokater är inställningen annorlunda:
– Det går inte att säga om det är fel eller rätt då det ankommer på det specifika målet vad försvararen bör ställa för frågor. Däremot är det en principiell självklarhet att i fall då frågan är relevant så ska den ställas, säger Ulrika Borg.
Johan Eriksson konstaterar att man inte får ställa frågor som är chikanerande till en målsägande:
– Och det ska man förhålla sig till. Men risken med den här debatten är att unga kolleger känner sig osäkra på vad man vågar fråga om. Det gör att viktiga frågor inte blir ställda av risk för att man skapar irritation hos domstolen. Och domstolen i sin tur kanske tänker att den där frågan skulle jag vilja ha svar på, men frågar inte av risk för att framstå som en snuskgubbe.

I resonemanget ligger ju att detta aldrig är relevant.
– Ja, men så enkelt är det inte. I de allra flesta fall är det inte. Men det finns undantag, och det är då man ska ställa frågan.
– Men att reta upp folk är väldigt otaktiskt.
– Om vi inför samtyckeslagstiftning så kommer vi att få se mer av de här, och det kommer att bli betydligt obehagligare frågor då.
Anna Dahlbom:
– Allmänna frågor som syftar till att misskreditera målsäganden, som att hon till exempel haft utmanande kläder hör absolut inte hemma i en rättssal. I andra sammanhang kan klädseln ha betydelse. Det kan handla om ett signalement eller att kläderna finns med som ett led i den åtalade gärningen, tillexempel huruvida den tilltalade klätt av målsäganden kläderna på det sätt som åklagaren påstår.
– Då måste man som försvarare självfallet ställa frågor om klädseln så man kan inte påstå att det alltid är omotiverat. Den avgörande frågan blir om det är relevant för målet eller inte, säger Anna Dahlbom.
– Men jag bedömer att det var ett större problem för ett antal år sedan än vad det är idag. Jag skrev själv mitt examensarbete på juristlinjen i början av 2000-talet om just irrelevanta omständigheter i sexualbrottsmål och kunde då se att det ofta förekom.
– Men jag upplever att det här har ändrats och att det var mer fokus i allmänhet på målsägandens sexualvanor, berusningsvanor och klädsel för ett antal år sedan än vad jag ser idag i min egen verksamhet. Förhoppningsvis fortsätter den utvecklingen.

Relaterade Artiklar