Utredning säger nej till ”Lex Hagamannen”

En enig frigivningsutredning säger nej till att villkorlig frigivning ska skjutas upp ifall den dömde bedöms ha hög återfallsrisk.
En sådan förändring har i debatten kallat för ”Lex Hagamannen”.
Utredningen – som letts av justitierådet Agneta Bäcklund – har haft i uppdrag att överväga förstärkta återfallsförebyggande åtgärder efter villkorlig frigivning.

Utredningen kommer fram till att nackdelarna med möjligheten att skjuta upp villkorlig frigivning på grund av risk för återfall i brott inte skulle uppväga intresset av samhällsskydd.

I sitt betänkande, som presenterades torsdagen 29 juni, föreslås bland annat:

• Skärpta regler om övervakning för dömda som avtjänar straff överstigande tre år.
• Vissa förändringar när det gäller de särskilda föreskrifter som kan meddelas den frigivne, till exempel ökade möjligheter att föreskriva drogtester.
• En möjlighet att kontrollera efterlevnaden av meddelade föreskrifter genom elektroniska hjälpmedel.
• Ökade möjligheter att förverka villkorligt medgiven frihet om den frigivne inte sköter sig under övervakningen.

Utredningen har också tagit ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas som skäl mot villkorlig frigivning. Utredningen kommer fram till att nackdelarna med möjligheten att skjuta upp den villkorliga frigivningen på grund av risk för återfall i brott inte skulle uppväga intresset av samhällsskydd.
Betänkandet skickas nu på remiss.