”Tuffare angrepp i sociala medier – svårt att värja sig mot”

”Tuffare angrepp i sociala medier – svårt att värja sig mot” Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT /

Fredrik Wersäll om nackdelen med alltför transparenta domarrekryteringar, pressen på domstolarna och arbetet med Svenska Akademiens stadgar.

Egentligen tillträder inte Fredrik Wersäll som ny riksmarskalk förrän i höst. Men krisen i Svenska Akademien fick kungen att kalla in honom i förväg. Tillsammans med Johan Hirschfeldt har han granskat om kungen har möjlighet att ändra i stadgarna.
– Vår analys är att när Gustaf III inrättade Svenska Akademien 1786 så var det en förlängning av kungamakten som den såg ut på den tiden, säger Fredrik Wersäll.
– Han gav sig själv och sina efterträdare inflytande över Akademien genom att han ställde sig själv som dess beskyddare och bland annat behöll rätten att säga nej till inval av ledamöter. Däremot står det ingenting i stadgarna om formerna för att ändra dem. Det tolkar både jag och Johan som att avsikten i vart fall inte var att ge akademien själv möjlighet att ändra stadgarna. Och om det inte var kungen som skulle ha den möjligheten, vem skulle det då vara?
– Jag kan inte se att de finns någon åtgärd sedan 1786 som skulle inneburit att regeringen skulle ha fått den här makten – det har den heller aldrig gjort anspråk på. Det inflytande som kungen hade 1786 i det här avseendet, det bör kungen fortfarande ha kvar.

Du har sagt att det kan ta tid innan nya stadgar är på plats. Hur ser processen ut?
– Det är alldeles uppenbart att man snabbt måste skapa förutsättningar för en rekonstruktion av Akademien eftersom så många ledamöter har avträtt och att det krävs 12 ledamöter för inval av nya. Mer finkalibrerade förändringar av stadgarna kommer att ta längre tid. Om man ska göra något så måste det troligen ske i olika steg. Det kan hända saker de närmaste dagarna som kan påverka detta.

”Det är alldeles uppenbart att man snabbt måste skapa förutsättningar för en rekonstruktion av Akademien”

Vad är en rimlig tidsplan för rekonstruktionen? Före eller efter sommaren?
– Jag pratar inte om någon tidsram över huvud taget eftersom jag inte har den överblicken. Och jag är ännu inte en del av hovet, jag tillträder som riksmarskalk i september. Den här analysen av stadgarna är ju också initierad av kungen, jag är bara rådgivare.

Hovets informationschef har sagt i media att det finns behov av större juridisk kompetens i Svenska Akademien. Håller du mer?
– Den frågan har inte ingått i min rådgivande roll. Jag passar på den.

Ditt namn har nämnts som möjlig ledamot i Akademien. Vad har du för kommentar till det?
– Haha. Det är ingenting som jag överhuvudtaget ska reflektera över. Jag passar på den frågan också

Den 20 april lämnar Fredrik Wersäll posten som president i Svea hovrätt. Erbjudandet om att bli ny riksmarskalk kändes självklart att tacka ja till. Sedan flera år tillbaka har han haft mindre uppdrag för hovet, bland annat i den ceremoniella uppgiften som kabinettskammarherre.
– Jag är en ganska nyfiken person och blev glad över att få frågan. Jag känner ingen omedelbar längtan efter pension och såg erbjudandet som utomordentligt hedrande. Det ska bli spännande att göra något lite annorlunda efter 40 år i rättsväsendet.

Du blir den första juristen på posten sedan 1986. Vad betyder det?
– Det kan vara så att olika typer av kompetens efterfrågas vid olika tidpunkter. Nu verkar man ha kommit fram till att det vore bra med någon med min bakgrund. Och jag har förstått att det regelbundet dyker upp frågor om kungens ställning och andra konstitutionella ärenden som har att göra med statschefens roll. Det är kolossalt stimulerande att arbeta med sådana frågor.
Under flera år var Fredrik Wersäll ordförande för Pressens opinionsnämnd, PON.

Tycker du att mediernas bevakning av kungahuset är rimlig?
– Under tiden vid PON hade jag det här uppdraget som kabinettskammarherre vid sidan av, därför deltog jag inte i just de avgörandena. Av och till hade vi fällningar i sådana publiceringar. Jag tycker att delar av veckopressen har en granskning på personlig nivå som är lite för närgången för att det ska kännas riktigt bra. Men de stora etablerade nyhetsmedierna får man ändå säga hanterar kungafamiljen på ett hyggligt bra sätt även om det kan förekomma övertramp där också.

Under sin karriär har Fredrik Wersäll haft en rad av Sveriges mest prestigefyllda juristjobb. 2003 utsågs han till justitieråd i Högsta domstolen. Där stannade han emellertid inte särskilt länge.
– Det blev bara ett år även om jag trivdes jättebra. Jag blev justitieråd när jag var några och 50. Jag hade gärna kunnat stanna där i 15 år eller så. Men när justitieministern ringer och frågar om man vill bli riksåklagare, då är det väldigt svårt att säga nej. På något vis är det lättare att säga ja!

” Vi lever i ett helt annat kommunikativt landskap, det har blivit betydligt tuffare. ”

Som ett av sina sista uppdrag på Högsta domstolen var Fredrik Wersäll 2004 referent i det så kallade Tumbamålet där tre män friades för våldtäkt. Domen väckte starka reaktioner. Efteråt konstaterade Wersäll att HD borde ha kommunicerat bättre kring resonemanget bakom domen.

Ser man till det aktuella Fittjamålet i Södertörns tingsrätt så gjordes precis ett så genomarbetat kommunikationsarbete, ändå blev det en enorm debatt.
– Det stämmer. Men det hade kanske blivit ännu värre om man inte haft presskonferens och varit genomtänkta.
– Skillnaden på de här 14 åren är sociala medier. Vi lever i ett helt annat kommunikativt landskap, det har blivit betydligt tuffare. Vid tiden för Tumbamålet var det helt otänkbart att justitieråd skulle gå ut och förklara en dom i media, i dag är det vardagsmat.
– Även om det blev stor turbulens efter Fittjadomen så var det föredömligt skött mediamässigt. Både Södertörns tingsrätt och Helsingborgs tingsrätt ligger jättelångt framme vad gäller att kommunicera. De har tänkt mycket på hur man agerar utåt blivit väldigt duktiga på det.

”Det är mentalt påfrestande för många medarbetare. Det blir en väldig turbulens, med många personliga påhopp.”

– I hovrätten har vi haft flera uppmärksammade mål där vi har blivit väldigt angripna på sociala medier. Det är mentalt påfrestande för många medarbetare. Det blir en väldig turbulens, med många personliga påhopp. Det där är svårt att värja sig mot. I domstolen är vi vana att kommunicera på ett professionellt sätt. Jurister ska inte vara rädda för etablerade medier. De är befolkade av journalister som vill göra ett bra jobb. Men i de här fallen har vi egentligen inga möjligheter att försvara oss. Vi kan bara möta det med seriös information och vara öppna mot omvärlden.
Domstolen försöker i ett tidigt skede identifiera vilka mål som kan komma att bli medialt intressanta. Om målet till exempel fått stor uppmärksamhet på tingsrättsnivå, eller om en fällande dom ändras i hovrätt. Sexualbrott är extra känsliga.
– Det här är självklarheter, men inte desto mindre har vi 12 000 mål om året. Det är svårt att på förhand se vilka mål som blir föremål för intensiv uppmärksamhet och vi har inte alltid väderkornet rätt inställt.

”Jag tror att en och annan drar sig för att sticka ut hakan och söka den där typen av tjänster”

När din efterträdare till hovrätten söktes var det bara två kandidater som anmälde intresse. Vad tänker du om det?
– Jag tror möjligen att en och annan drar sig för att sticka ut hakan och söka den där typen av tjänster. Man kan tycka att det är synd, men man måste vara realist och säga att kretsen inom vilken man kan söka en ordförande för Högsta domstolen eller president för Svea hovrätt inte är jättestor.

Skulle de vara större med ett mindre öppet ansökningsförfarande?
– Ja. I presidentkretsen deltog vi med en remiss efter Gudrun Antemars utredning om domarrekryteringar förra året. Vi sa att det nog skulle vara bra att ha sekretess i det här förfarandet. Orsaken är nog inte att folk drar sig för att exponera sig, utan för att ens position är sådan att den kan bli rejält försvagad om man som till exempel chef för en stor myndighet visar att man är intresserad av ett annat jobb. Eller om man som profilerad advokat med många klienter visar att man skulle vilja lämna byrån och bli domare. Vad händer då i en advokat-klient-relation? Man borde fungera på om det inte skulle var bara för förfarandet att till en början vara mindre transparens. Sedan skulle man kunna vara öppnare i ett senare skede, när de som inte är aktuella för tjänsten har sållats bort.

”Det är ju självklart att en institution som haft oförändrade stadgar sedan 1786 har en betydande grad av kontinuitet i sin verksamhet.”

Vad har varit den största utmaningen under tiden på hovrätten?
– I en traditionstyngd organisation så tar det ganska lång tid innan reformer får fullt genomslag. Det är egentligen först nu som vi fullt ut utnyttjar de processuella möjligheter som reformen med en modernare rättegång ger.
Reformen – som bland annat innebär större förändringar i hovrättsförhandlingarna – sjösattes för cirka tio år sedan
– När man ska göra ett reformarbete i domstol måste man tänka på att låta saker ta lite tid. Det är en ganska trögrörlig organisation, kanske ska man låta den vara det också. Det gäller att sätta målen för utvecklingsarbetet långt fram, så man vet att man är på rätt väg.
– I början var det en ganska stor skepsis mot reformen. Att titta på filmer i stället för att träffa levande människor, hur kul kan det vara? Sedan märkte man att förhandlingarna blev mer lättplanerade. Färre behövde ställas in. Säkerheten och bemötandet blev bättre. Det har blivit jätteeffektivt. Nu är vi om inte ända framme så nästan framme i att utnyttja de möjligheter reformen gav.

Hur ser du på Svenska Akademien, kan den också beskrivas som en trögrörlig organisation?
– Haha, jag vågar inte göra den parallellen. Men det är ju självklart att en institution som haft oförändrade stadgar sedan 1786 har en betydande grad av kontinuitet i sin verksamhet.

Befarar du att de inte kommer att rivstarta en implementering av eventuella förändringar

– Det vill jag ogärna spekulera om. Akademien har ett mycket stort oberoende och en autonomi som måste värnas. Vare sig jag själv, kungen eller någon annan har ambitionen att styra akademiens inre arbete. Det är de yttre formerna vi talat om.

Relaterade Artiklar