Toppolitikern om juridikstudierna: ”Sett det som en ouppnåelig dröm”

Toppolitikern om juridikstudierna: ”Sett det som en ouppnåelig dröm” Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / 
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT /

Rossana Dinamarca (V): ” Jag föreställer mig att det är fyrkantigare i juridiken, det kan nog bli en utmaning för mig”.

Profilerade V-politikern Rossana Dinamarca – som representerat partiet i kulturutskottet samt varit jämställdhetspolitisk talesperson – lämnar politiken efter 16 år i riksdagen Nu är det klart vad hon ska göra istället. Till hösten börjar hon studera på juristlinjen.
– Lagstiftning har varit en central del i mitt uppdrag och jag har haft ett stort engagemang och intresse av hur de efterlevs och var bristerna finns, säger Rossana Dinamarca.
– Jag har själv varit målsägande i två rättegångar som handlat om hot och hat, en fråga jag också arbetat politiskt med.
– Egentligen har väl jurist varit något jag sett som en ouppnåelig dröm för en bilbyggardotter som jag är, men med pepp från bland annat min vän och advokat Claes Borgström så tänkte jag att såklart är det här jag ska göra efter 16 år som lagstiftare.

Vad kan du tänka dig att jobba med efter avslutad utbildning?
– Vilken inriktning eller vad jag ska bli sen får bli en senare fråga. Nu ska jag bara fokusera på studierna.

”Egentligen har väl jurist varit något jag sett som en ouppnåelig dröm ”

Vilka erfarenheter från politiken tror du att du kommer att ha användning av?
– Jag har ju stiftat en och annan lag under mina 16 år i riksdagen så det gissar jag att jag kommer ha nytta av i utbildningen.

Vad tror du är den största skillnaden mellan juridiken och politiken?
– Jag föreställer mig att det är fyrkantigare i juridiken, så det kan nog bli en utmaning för mig som gärna kan tänja och gå utanför ramarna.

Vad kommer du att sakna från politiken?
– Det är för tidigt att säga. Nu ser jag mest framåt och med lust att få gå in i studierna, så jag sörjer inte särskilt mycket.

Vilken är den viktigaste lag du varit med om att stifta i riksdagen?
– Den viktigaste lagen var den så kallade samtyckeslagen och införandet av oaktsamhetsrekvisit i sexualbrottslagstiftningen. I historien har det funnits några viktiga milstolpar i den feministiska kampen. Detta är definitivt en sådan och det känner jag stor stolthet över att ha varit med om att driva på och röstat för.

Rossana Dinamarca i riksdagen.

Rossana Dinamarca i riksdagen.

”Jag tror inte heller att just samtyckesregleringen kommer få fler fällda, men den har en viktig normerande effekt ”

Bland jurister har det länge funnits skepsis mot lagen. Hur ser du på det?
– Jurister har väl varit oeniga i huruvida fler skulle bli fällda av en samtyckesreglering och en del invändningar har handlat om att fokus skulle hamna på offret.
– Jag tror inte heller att just samtyckesregleringen kommer få fler fällda, men den har en viktig normerande effekt på samma sätt som lagen mot barnaga. Den viktiga delen är oaktsamhetsrekvisitet, det är den delen som kan få fler att bli fällda. Många kan hävda att de inte hade uppsåt i rättegångar, med ett oaktsamhetsrekvisit så kan en person ändå fällas på samma sätt som en person som kanske inte hade uppsåt att döda någon, men som borde förstått av sina handlingar att det skulle kunna hända. Ett större fokus läggs på förövarens handlingar och därmed mindre fokus på offrets sexuella preferenser, klädsel eller alkoholintag.

På juristutbildningen råder enligt många en utbredd betygshets. Hur ser du på det?
– Jag har hört att det är stor press och hets och jag vet att framförallt kvinnor tenderar fara illa av det. Detta är ju något som tyvärr odlas redan i högstadiet och fortsätter i gymnasiet. Jag är inte 20 längre och har därför distans till det och kan nog vara lite mer avslappnad inför studierna.

Relaterade Artiklar