”Sverige behöver en författningsdomstol – vore den yttersta garanten”

”Sverige behöver en författningsdomstol – vore den yttersta garanten” 
Foto: Henrik Montgomery / TT / Foto: Henrik Montgomery / TT /

Riksdagsledamöter från olika partier vill att Sverige inför författningsdomstol: ”Lagprövningen har inte tillräckligt stark roll i svenska domstolar”.

Under en rad år har krav på en särskild författningsdomstol framförts av riksdagsledamöter. I årets motionsflod är det politiker från flera olika partier som väcker frågan.
Maria Malmer Stenegard (M) tar avstamp i årets debatt om att regering och riksdag under året valt att bortse från kritik från Lagrådet.
”En fristående författningsdomstol bör införas för att pröva om lagar strider mot grundlag, så kallad abstrakt normprövning. En sådan domstol kan utgöra den yttersta garanten för grundlagens företrädesrätt och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Det är nu tid för en ny grundlagsutredning, som förutsättningslöst kan utreda hur en tydligare maktdelningsprincip kan införas i svensk grundlag”, menar hon.

”Domstolens uppgift blir alltså att hjälpa politikerna att tolka författningen ”

Johnny Skalin (SD) skriver att det behövs ett utökat kontrollsystem för att försäkra väljarna att riksdagens beslut är ”fullt förenliga med den svenska konstitutionen”.
”För att stärka demokratins funktion bör således en förvaltningsdomstol, möjligen liknande den tyska, införas i Sverige med behörighet och makt att upphäva beslut i riksdagen om de anses strida mot författningen. Domstolens uppgift blir alltså att hjälpa politikerna att tolka författningen samt att garantera medborgarnas fri- och rättigheter gentemot den lagstiftande och exekutiva makten”, skriver han.

” I en tid när många länder har en sådan domstol (...) kan en svensk författningsdomstol ha goda förutsättningar att hävda svenska konstitutionella intressen”

Ett antal riksdagsledamöter från KD, bland dem rättspolitiske talespersonen Andreas Carlson, framför även de ett förslag om att en författningsdomstol ska införas- Lagprövningen har idag inte en tillräckligt framträdande roll i svenska domstolar, menar riksdagsledamöterna.
”Den lagprövning som görs innan ett lagförslag går till riksdagen är enligt vår mening inte tillräcklig. Remissförfarandet och Justitiedepartementets konstitutionella granskning är enbart rådgivande. Inte heller Lagrådet, som förvisso har en särskild tyngd genom att domare från Högsta domstolen sitter i rådet och gör en självständig granskning, kan anses fylla en författningsdomstols roll. Lagrådets yttrande är inte bindande för regeringen. KU har en politisk sammansättning utifrån riksdagsmandaten och i praktiken kan man därför inte tala om en lagprövning”, skriver de.
”En författningsdomstol har även fördelar ur ett internationellt perspektiv. I en tid när många länder har en sådan domstol och när Europadomstolen och EU-domstolen har en liknande funktion inom Europarätten kan en svensk författningsdomstol ha goda förutsättningar att hävda svenska konstitutionella intressen såsom tryck- och yttrandefriheten och offentlighetsprincipen”, avslutar KD-politikerna.

Relaterade Artiklar