”Svenska advokater måste vara som Bambi”

”Svenska advokater måste vara som Bambi” Foto: Johan Nilsson / TT / Foto: Johan Nilsson / TT /

Sociologen Lisa Flower om rättssalarnas oskrivna regler.

Lisa Flower, doktorand i sociologi vid Lunds universitet, har specialiserat sig på emotionshantering och intryckstyrning i svenska domstolar. I slutet av oktober disputerade hon med avhandlingen ”Försvarsadvokaters emotionella samspel i svenska rättssalar”.
– Annan svensk forskning fokuserar på domarnas och åklagarnas perspektiv. Men det fanns inga motsvarande sociologiska studier utifrån ett försvararperspektiv, säger Lisa Flower.
– Sedan jag började intervjua försvarsadvokater har jag kunnat konstatera att ofta får misstänksamhet riktad mot sig i privata sammanhang, till exempel om de är på fest. De får ofta frågan ”hur kan du försvara en våldtäktsman”, eller liknande.
– Jag tyckte att det skulle vara spännande att inom ramen för min forskning ta reda på hur de faktiskt gör. Hur de använder sina känslor och emotioner för att försvara klienterna, och hur de gör det i rättssalen. Det var intressant att lyfta känslornas roll i rätten.

” På samma sätt finns regler för när man får visa att man är stolt. Inte i rätten, utan efteråt.”

Beskriv skillnaden mellan ”känslor” och ”emotioner”.
– Inom emotionssociologi brukar man säger att känslor handlar om en inre upplevelse och emotioner är hur man förmedla en känsla utåt. Men det är även möjligt att använda båda för att fånga in både den inre upplevelsen och det yttre uttrycket.

Vad har du slagits av under arbetet?
– Jag har sett att det finns osynliga, oskrivna regler som advokaterna måste följa. Implicita förväntningar om hur man ska framträda. Det är ingenting som man lär sig på juristutbildningen.
– Man ska uttrycka känslor på ett väldigt subtilt sätt. Om man är upprörd ska man förmedla det på ett specifikt, nedtonat sätt. På samma sätt finns regler för när man får visa att man är stolt. Inte i rätten, utan efteråt.

”I USA finns förväntningar att advokaten ska uppföra sig som Rambo, och vara aggressiv och påstridig”
Sylvester Stallone marknadsför en av sina filmer som actionikonen John Rambo.
Sylvester Stallone marknadsför en av sina filmer som actionikonen John Rambo.
Walt Disney låg bakom den klassiska tecknade filmen Bambi. Här med rådjur på Berlins zoo, 1958
Walt Disney låg bakom den klassiska tecknade filmen Bambi. Här med rådjur på Berlins zoo, 1958

Lisa Flower menar att det finns kulturella skillnader kring hur mycket – och vilka – känslor en försvarsadvokat kan visa.
– I USA finns förväntningar att advokaten ska uppföra sig som Rambo, och vara aggressiv och påstridig. I Sverige måste man gömma den här aggressiviteten, för att få bättre genomslag i rätten. Här fungerar det bättre men en mjukare, Bambi-lik fasad. Man måste anpassa sitt framträdande efter de regler som finns i rättssalen.
– Däremot konstaterar svenska advokater att klienterna ofta har förväntningar på att deras försvarare ska vara mer som Rambo. Då måste de förklara att de inte kan visa sitt engagemang på ett sådant sätt.

”Om det blir för mycket aggressivitet i domstolen så markerar rättens ordförande.”

Hur har advokaterna kommit fram till att det inte fungerar?
– Om det blir för mycket aggressivitet i domstolen så markerar rättens ordförande. Oftast handlar det inte om att de rakt ut ber advokaten lugna ner sig. Det är mer subtilt, det kan handla om en blick som signalerar ”nu överträder du en gräns”. Det kan också vara åklagaren som visar det här genom att till exempel skaka på huvudet.

I samband med sin forskning har Lisa Flower besökt ett 50-tal rättegångar och intervjuat 18 försvarsadvokater.
– Första gången jag var på plats i rätten tyckte jag att det var supertråkigt. Det hände ingenting. Alla bara satt där. Men efter några gånger började jag se mönstren. Till exempel att advokaterna använder sig av ett stenansikte, ett slags pokeransikte. De visar aldrig om de blir överraskade om till exempel målsäganden eller ett vittne säger något som är skadligt för klienten. Alternativ kan de använda rekvisita. Ibland tar de fram mobiltelefonen, inspekterar naglarna eller skriver ned anteckningar. Allt i försök att tona ned det bevis som presenterats, att dämpa intrycket från vittnet.
– Den första gången jag noterade det här såg det ut som om de inte gjorde så mycket för att stödja klientens berättelse, men tittar man närmare så stämmer alltså inte det intrycket.
– Samma strategi används i alla mål, oavsett vilket brott det gäller.

Hur har advokaterna kommenterat din forskning?
– Alla säger sig vara medvetna om att de visar upp ett stoneface. Dels för att de inte vill avslöja svagheter i sin argumentation så att åklagaren ska komma att lägga större vikt vid just den biten. Dels handlar det om att de vill vara professionella och inte visa sig oförberedda. De vill visa att de är ett lag tillsammans med klienten.

”En annan intressant fråga är varför det finns så få kvinnliga delägare. Här behövs en vettig förklaring.”

– En annan observation jag gjort är att de aldrig har ögonkontakt med klienten. Men det här säger sig inte advokaterna känna igen. De säger att de självklart ser sin klient i ögonen, men det gör de inte. Det är spännande att de inte själva tänkta på det.

Du disputerade med avhandlingen i slutet av oktober. Vad tog du med dig därifrån?
– Det var ganska läskigt men också väldigt roligt. Jag hade en professor från USA som diskultant. Hon tyckte att jag skulle fortsätta och jämföra försvarsadvokaternas situation med de som arbetar med civilrätt.
– Jag är intresserad av hur man visar upp lojalitet. En annan intressant fråga är varför det finns så få kvinnliga delägare. Jag tror att det är mer komplicerat än att kvinnorna prioriterat familjen i högre grad än männen. Här behövs en vettig förklaring.

Relaterade Artiklar