Strömmers tvekan om anonyma vittnen: ”Svårt att få rättssäkert”

M:s partisekreterare kan tänka sig att utreda anonyma vittnen, men: ”Har lite svårt att se hur man skulle få till en sådan modell på ett rättssäkert sätt.”

Frågan om anonyma vittnen splittrar rättssystemet. Undersökningar visar att många åklagare är för ett sådant system medan attityden är en annan hos advokater. Moderaterna har ett stämmobeslut på att frågan ska utredas. Partisekreteraren Gunnar Strömmer har ännu ingen entydig åsikt i frågan:
– Att gäng- och hedersrelaterad kriminalitet med olika sociala koder och beroendeförhållanden skrämmer människor från att vittna i domstol, det är en realitet. Och att det här får allvarliga konsekvenser bekräftas av polis och åklagare som säger att det allvarligt påverkar möjligheterna att klara upp allvarlig brottslighet, säger han.
– Å andra sidan finns betydande problem med anonyma vittnen. Om den som anklagas för brott ska ha en chans att försvara sig måste man veta vem som anklagar en och vad den personen har för bevekelsegrunder. Jag har lite svårt att se hur man skulle få till en sådan modell på ett rättssäkert sätt. Men i ett sammanhang där man utreder stärkta vittnesskyddsinsatser generellt så kan jag leva med att man i det sammanhanget även ser över ett system med anonyma vittnen.

Och om utredningen landar i att det bör införas?
– Det får vi ta ställning till då, om man ser att det går att åstadkomma utan att äventyra rättssäkerheten.
– Men det är tveklöst så att vittnens ställning måste stärkas. Ett angrepp mot ett vittne är ett angrepp på själva rättsstaten. Den som skrämmer människor till tystnad bör straffas avsevärt hårdare än vad som är fallet i dag eftersom det både underminerar en brottsutredning och angriper rättsstatens sätt att fungera.

Tiggeri är den politiska fråga som på många sätt är svårast.

Varför vill du förbjuda tiggeri?
– Det är den politiska fråga som på många sätt är svårast. Alla är överens om att tiggeriet i grund och botten är problematiskt. Det försätter människor i en väldigt utsatt situation, det finns en omfattande kriminalitet i anslutning till tiggeriet. Många är utnyttjade och hamnar i andra beroende förhållanden.
– När man ska försöka hitta en lösning finns det olika spår. Det viktigaste är att få till lagstöd för myndigheter att gripa in. Ett nationellt förbud – om man utformar det på rätt sätt – är den bästa vägen. Då flyttar man inte runt tiggeriet på olika ställen utan förbudet gäller i hela landet.
– Kommunala förbud tror jag inte på. Det gör det bara krångligare att tigga, men kommer inte åt problemet. Sedan är det klart att man inte med detta kommer åt fattigdomen eller den diskriminering som många tiggare utsätts för i sina hemländer. De problemen måste vi angripa med andra medel, inte minst på EU-nivå.