“Djupt skadligt att bortse från Lagrådets invändningar”

“Djupt skadligt att bortse från Lagrådets invändningar” Foto: Janerik Henriksson / TT Foto: Janerik Henriksson / TT

M:s partisekreterare Gunnar Strömmer i stor intervju om riskerna med få jurister i politiken och om hur han vill stärka Lagrådet.

Första gången Gunnar Strömmer besökte kontoret i Moderaternas riksdagskansli var året 1991 och Beatrice Ask dess innehavare. Vid tillfället var hon blivande skolminister i Carl Bildts regering. Gunnar Strömmer ingick i Moderat skolungdoms rikskommitté som besökte det nytillträdda statsrådet.
– Vi var här för att lägga fram våra krav och förväntningar, säger Gunnar Strömmer.
Sedan oktober är det han själv som huserar härinne. Efter många år som jurist, först som grundare och ledare för Centrum för rättvisa, därefter som advokat på Gernandt & Danielsson, valde han att återvända till politiken. Under tiden som advokat valdes han visserligen in i Moderaternas partistyrelse, men han hade undvikit att ta en mer aktiv roll.

 Gunnar Strömmer och Anna Rogalska Hedlund från Centrum för rättvisa meddelar att man ska stämma Lunds Universitet för könsdiskriminering. Arkivbild från 2009.

Gunnar Strömmer och Anna Rogalska Hedlund från Centrum för rättvisa meddelar att man ska stämma Lunds Universitet för könsdiskriminering. Arkivbild från 2009.

”När jag blev advokat kände jag att jag kunde närma mig politiken på nytt”

– Under 17 år hade jag inga arvoderade uppdrag. Under åren på Centrum för rättvisa var det omöjligt att kombinera. Hela idén är ju att granska den politiska makten. Det tyckte jag inte var förenligt med att ha ett partipolitiskt engagemang. Vi stämde moderatledda kommuner med samma glädje och oberoende som socialdemokratiskt styrda. När jag blev advokat kände jag att jag kunde närma mig politiken på nytt, därför tackade jag ja till att ingå i partistyrelsen.
När sedan Ulf Kristersson tillträdde som partiledare frågade han om Strömmer ville bli partisekreterare.
– Vi känner varandra sedan lång tid tillbaka, han var en av mina företrädare som MUF-ordförande. Därför tänkte jag att det kanske var läge att göra lite samhällstjänst igen.

Vilka lärdomar tar du med dig från advokatbranschen?
– Som advokat står du upp för den enskilde. Här står du upp för ett allmänintresse, men i förlängningen är det den enskilde som är uppdragsgivaren. Det perspektivet är viktigt. Man får inte tappa bort sig i systemet.
– Som advokat måste man vara grundlig. Det behöver man i politiken också, analysera, vända och vrida på saker. Annars finns det risk att det bara blir talepunkter av allting.

”Politiken skulle må bra av fler jurister”

I Sverige har få politiker juristbakgrund. Gör det att något går förlorat?

– Politiken skulle må bra av fler jurister. Domstolarna, hela rättsväsendet, är en väsentlig del av vår demokrati. Att i högre grad få in de erfarenheterna och perspektiven och den praktiska erfarenheten av att använda de lagar som politiken producerar, det har ett stort värde i sig.
– Sedan har konstitutionella frågor blivit viktigare också i politiken. EU-medlemskapet har förändrat förutsättningarna för domstolarna, men också i hög grad för lagstiftarna. Den senaste grundlagsreformen flyttade fram positionerna för grundlagen och domstolarna. Det kommer att behövas fler reformer på grundlagsområdet. Det ökar behovet av jurister i systemet.
– Sedan är det trots allt lagstiftning man håller på med. Det är väldigt bra att ha en juridisk bakgrund i den processen.

Regeringen har kritiserats för att inte ha tagit tillräckligt stor hänsyn till Lagrådets synpunkter i flera fall det senaste året. Vad blir konsekvensen?
– Den senaste mandatperiodens hantering av Lagrådet tycks ha varit ägnad åt att sänka förtroendet för lagstiftningsprocessen. Den utvecklingen lyfter behovet av att markera värdet av förhandsgranskningen.

” Det finns olika sätt att åstadkomma det här utan att för den skull ge Lagrådet veto.”

– Varken regeringen eller riksdagen är ju skyldiga att följa Lagrådets yttranden och rekommendationer. Man ska också göra skillnad på synpunkter som är av lagteknisk karaktär. Ju mer det handlar om beredning och process, desto större utrymme har politikerna att avgöra om de ska följa rekommendationerna eller inte. Men på senare tid har det funnits kritik av grundläggande karaktär. Ett av de senare exemplen rör de 9 000 afghanska unga män som regeringen vill ge ny möjlighet till uppehållstillstånd. Om det förslaget skrev Lagrådet att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Där handlade det om grundläggande invändningar om rättssäkerheten och rättsstaten. Att i det läget bortse från Lagrådets invändningar är djupt skadligt.
– Eftersom vi i Sverige inte har någon författningsdomstol så har vi begränsade möjligheter att pröva en lags förenlighet med grundläggande rättsstatliga principer redan innan den har kommit i spel. Men Lagrådet är tänkt att i någon mån fylla en sådan funktion. Man kan fundera på om det finns sätt att stärka dess ställning i lagstiftningsprocessen.

Hur då?
– Man skulle kunna tänka sig att om Lagrådet slår fast att en viss föreslagen lag står i strid med högre normer som en grundlag eller Europakonventionen så skulle regeringen vara skyldig att se över förslaget och komma tillbaka till Lagrådet för ytterligare en granskning. Man skulle kunna tänka sig en fördröjning i lagstiftningsprocessen. Det finns olika sätt att åstadkomma det här utan att för den skull ge Lagrådet veto.

Du har pratat om behovet av att ”värna rättsstaten”. Vad tänker du dig för åtgärder?

– Jag tycker man ska fundera på om man kan stärka domstolarnas oberoende ytterligare.
– Man kan också fundera på om det finns rättigheter i grundlagen som har de skydd de förtjänar. Europakonventionen har fått starkt genomslag i Sverige, bland annat genom möjligheten till skadestånd vid kränkningar. Motsvarande möjligheter finns inte vad gäller grundlagen, den borde kunna stärkas på motsvarande sätt.

Relaterade Artiklar