”Straffrätten har blivit väldigt politiserad”

Mari Heidenborg om vad som fick henne att lämna Högsta domstolen för att bli JK. ”Kan vara proaktiv i helt annan utsträckning”.

Efter två år som justitieråd vid Högsta domstolen valde Mari Heidenborg att lämna domstolen och i stället bli justitiekansler.
– Jag hade ett väldigt intressant arbete som justitieråd så erbjudandet var inte helt självklart att tacka ja till. Men som justitiekansler får jag arbeta med så viktiga frågor, som att ta ansvar för att landets myndigheter fungerar som de ska och utövar makt på ett sätt som är rätt och rimligt. Det är grundläggande för allmänhetens förtroende att hela statsförvaltningen agerar på ett bra sätt. Som Justitiekansler kan jag också vara proaktiv i en helt annan utsträckning än som justitieråd.

Jag vill fortsätta pröva gränserna för den lagstiftning vi har

– En annan uppgift är att värna tryck- och yttrandefriheten, och se till så att de inte utnyttjas på ett sätt som det inte var tänkt. Men utvecklingen med allt mer hat och hot på nätet innebär stora utmaningar. Ny teknik gör det svårt för myndigheter att göra något. Från allmänhetens perspektiv är det därför viktigt att JK faktiskt agerar och väcker åtal i de fall vi kan.
Förra JK Anna Skarhed initierade flera mål på det här området, till exempel ett tryckfrihetsmål mot den nazistiska sajten Nordfront. Tidigare i oktober kom en tryckfrihetsjury fram till att tidningens tidigare utgivare gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i 104 fall.
– Min föregångare inledde ett arbete med att vara mer offensiv vad gäller hets mot folkgrupp och den typen av brott. Jag vill fortsätta pröva gränserna för den lagstiftning vi har och göra så mycket som möjligt på den fronten, säger Mari Heidenborg.

I våras dröjde det lång tid innan utnämningen av JK kommunicerades av regeringen. Var det du som tvekade?
– Nej, det var nog snarare teknikaliteter som gjorde att det drog ut på tiden. Jag fick frågan i ganska god tid

Det var en viss omställning att gå till en tillvaro med mycket ensamarbete

Justitiekansler är en av de höga juristtjänster som ännu inte går att söka. Ska kallelseförfarandet vara kvar här?
– Jag har inga direkt synpunkter på det. Det är en fråga för regeringen vad man vill göra med de tjänster som inte går via Domarnämnden. Det är rimligt att domartjänsterna avgörs genom ett sökandeförfarande.

Innan hon utsågs till justitieråd gjorde Mari Heidenborg en gedigen domarkarriär. Hon har bland annat varit rådman vid tingsrätterna i Stockholm och Solna, hovrättslagman vis Svea hovrätt och lagman i Solna 2011 till 2016.

Hur var det att gå från lagman till justitieråd?
– Som lagman är man ju myndighetschef och har många järn i elden. Många möten. Däremot hinner man inte ägna sig så mycket åt juridiska frågor. Jag sökte mig till Högsta domstolen för att kunna ägna mig mer åt juridik. Det var en viss omställning att gå till en tillvaro med mycket ensamarbete, där större delen av dagarna går till ut på att fördjupa sig i juridiska spörsmål, och läsa stora mängder text.

Är det något mål från HD-tiden som gjorde särskilt intryck?
– Ja ett mål vi avgjorde våren 2017, som handlade om sexuellt ofredande i en rulltrappa. Det var intressant och väckte stort engagemang. En man hade med mobiltelefon fotograferat under en kvinnas kjol. Fotografering under en kvinnas kjol. Det var svår juridik samtidigt som det var ett dilemma många hade klara uppfattningar om. För många var det väldigt uppenbart att det måste vara straffbart att göra på det viset. I slutändan tycker jag att det blev ett ganska bra avgörande, men det var inte självklart att hitta fram dit.
I tings- och hovrätten hade mannen friats. Resonemanget var att agerandet inte kunde klassas som sexuellt ofredande eftersom kvinnan vid tillfället inte varit medveten om vad som hände.
Högsta domstolen dömde dock mannen för sexuellt ofredande med motiveringen att det inte är en nödvändig förutsättning att den angripne har uppfattat handlandet för att han eller hon ska anses vara ofredad.
I ett särskilt yttrande skrev Mari Heidenborg att ” det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd”.

Tidigare var straffrätten mer en fråga för de juridiska experterna, i dag är den väldigt politiserad.

– Det var en ganska tydliga adresslapp till lagstiftaren att det här är något som kanske inte är helt löst lagstiftningsvägen. Vi kommer nog ställas inför fortsatta svårigheter vad gäller den här typen av ageranden.

Har lagstiftaren svarat på den adresslappen?
– Inte ännu, vad jag vet.

Den typen av dialog mellan domstolarna och politikerna var enligt en del debattörer mer effektiv förr. Vad har du för uppfattning om det?
– Tidigare var straffrätten mer en fråga för de juridiska experterna, i dag är den väldigt politiserad. Det är en väldigt viktig fråga för politikerna, det tror jag gör att politikerna i lägre utsträckning lyssnar på domarna.