”Staten blev bara en liten spelare i HQ-målet”

Det tycktes omöjligt att identifiera huvudmannen bakom bedrägerierna. Kortnummer hade stulits över internet. Genom fejkade köp hade någon sedan kommit över åtskilliga miljoner kronor. Därefter hade pengarna spridits över flera bolag.
– Vi hittade och kunde lagföra dem som fört ut brottsbytet ur Sverige, säger Jan Tibbling, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
Men huvudmannens identitet var fortfarande oklar.
– Vi la ett stort pussel med ip-nummer. Vi gjorde husrannsakan på en massa ställen. Till slut kunde vi bestämma positionen för de datorer som använts. Det fanns mängder av indicier, fortsätter han.
Särskilt en dator var intressant.
– Vi kom fram till att den var den rykande pistolen. Den som haft just den datorn hade styrt över hela operationen.
Genombrottet innebar att Jan Tibbling och hans kollegor blev säkra på vem som var hjärnan bakom brotten. Hållbara bevis var svårare att hitta.
– Den här mannen var knuten till datorn och hans mejl kom dit. Men han påstod att någon annan använt den och det var svårt att motbevisa.
– Först försökte vi med flickvännen. Datorn innehöll flera bilder på henne.
Tesen var att bildernas närvaro skulle göra det svårt för den misstänkte att neka till att datorn tillhörde honom. Men istället tonade han ned sin koppling till kvinnan.
– Han hävdade att hon var någon form av ”gemensam” flickvän som han hade tillsammans med fem andra män.
Då upptäckte Jan Tibbling att mannens hund förekom på bilder och i konversationer som mannen haft både i datorn och i sin telefon.
– Det som i slutändan band honom till datorn – och till brotten – var bilderna på den där hunden. Han tyckte väl på något sätt att han inte kunde ta avstånd från den på samma sätt.
– I vanliga fall kan vi slå fast sammanhang med hjälp av ord, text. Den här gången var det med bilder. Vi lyckades genom att tänka lite utanför den där klassiska boxen.
– Och efter de där uttalandena om flickvännen så hade väl rätten också tappat lite känsla för honom…

Efter de där uttalandena om flickvännen så hade väl rätten också tappat lite känsla för honom...

Tidigare i år infördes nya lagar mot insiderhandel och marknadsmanipulation. Bland annat skärptes straffskalorna för marknadsmissbruk. Grova brott kan nu ge upp till sex års fängelse. Dessutom införs nya sekretessregler, bland annat skydd för uppgift om identiteten hos den som anmält en misstänkt överträdelse.
– Den nya lagstiftningen bygger på EU-direktiv. Ytterst handlar det om finansmarknadens stabilitet, säger Jan Tibbling.
Sedan förra året är han knuten till EBM:s finansmarknadskammare, som samtidigt renodlades för att bland annat utreda insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan.
– Man ska lita på att det är fair play. Inga riggade matcher. Vår uppgift är helt enkelt att utreda ifall det har läckt någonstans.

– Det som skiljer den här kammaren från andra är att vi är en del av ett system där vi ska hantera anmälningar där brott misstänks. Vi får uppslag och utreder dem. Men bara en del når upp till den nivån att de faktiskt är brott.

Under 2016 ökade antalet anmälda insiderbrott med drygt 50 procent. Rekordmånga ärenden – totalt 338 – anmäldes till EBM. Flera mål har fått stor medial uppmärksamhet.
Till exempel det där två läkarstudenter dömdes till villkorlig dom och 200 dagsböter. De ska ha tjänat miljoner på att i olika börsforum ha hajpat aktier som de köpt för att sedan sälja dem till högre kurs. Båda sidor har överklagat domen.
På kammaren utreds även mål kopplade till svindleri.
– När man blåser upp värdet på bolaget med falska nyheter om företaget som gör aktien stiger kraftigt men som senare visar sig vara luft.

Insiderbrott är annars den vanligaste brottstypen.
– Ett sådant ärende gäller den här bolaget säger Jan Tibbling och pekar en uppslagen bok som tronar överst på en av skrivbordets pappershögar. ”Fingerprint – the story” av Per Agerman och Karolina Palutko Maceus.
Det uppmärksammade biometribolaget aktier förekommer i flera utredningar. Det bolaget har ju varit i ropet länge och har en intressant utveckling från att vara lågt värderad till att bli väldigt högt värderad till att som nu åter ha en något lägre värdering.
– Det är den här typen av bolag som är intressanta ur ett insiderperspektiv, till skillnad från till exempel de traditionella industriaktierna. De är osexiga men också trygga. Ska du tjäna pengar, då är det på raketer där mycket bygger på förväntningar.

Erfarenhet av affärstvister och att kunna läsa balansräkningar, det har man nytta av här också.

När Jan Tibbling för 13 år sedan började på EBM hade han inte någon traditionell åklagarbakgrund. I fem år hade han jobbat som advokat inriktad på affärsjuridik.
– Erfarenhet av affärstvister och att kunna läsa balansräkningar, det har man nytta av här också. Jag kom in på det här genom ett sidospår och tänker kanske mer som en processjurist än vad andra gör.

Sedan förra året är Sverige värdland för Camden Asset Recovery Interagency Network, CARIN. Nätverket har representanter från 53 jurisdiktioner. Syftet är att förbättra den internationella samordningen i arbetet med att beslagta internationellt brottsutbyte. Under det svenska värdskapet är Jan Tibbling CARIN:s nuvarande ordförande.
– Genom nätverket kan vi dela information internationellt på ett smidigt sätt utan att skicka formell begäran via justitiedepartementen. Vi kan ringa direkt till kollegor i till exempel Serbien och fråga hur systemet funkar när man till exempel ska frysa någons tillgångar.
– I stort sett täcker vi hela världen förutom arabvärlden. Vi arbetar just nu med att förbättra det samarbetet så vi får effektivare och snabbare hjälp därifrån. Nu fokuserar vi på gulfregionen. Från Sverige försvinner ganska stora summor in i deras finansiella centrum, som Dubai. Hela nätverket syftar till att återför brottsutbyte över landsgränserna. För det stannar ju inte här, det går vidare.

I det läget blir staten inte en stor spelare, då blir man en liten spelare sett till de ekonomiska och personella resurser som man har till förfogande

Samtliga åtalade friades i det mycket omfattande brottmålet mot HQ Banks tidigare styrelse och revisor. Åklagaren valde att inte överklaga domarna. För EBM betraktades utgången som ett nederlag. Myndighetens norska motsvarighet Økokrim framförde sedan viss kritik. Rapporten identifierar en rad förbättringsområden, som styrningen av stora mål, löpande kvalitetssäkring och kunskapsåterföring.
– Det är alltid bra att få en omprövning efter ett så stort ärende. Med större ärenden är bevisningen alltid svår.

Hur förändrar ni era rutiner efter HQ-målet?
– I den här kammaren tittar vi bland annat på hur Crown Prosecution Service arbetar i Storbritannien. Där tittar man på sin samlade bevisning och frågar sig vad motparten kan tänkas komma med. Om man känner att man inte har bevisningen för att klara det så ska man inte gå vidare. Man får inte chansa. Jag säger inte att de gjorde det i HQ-målet, men möjligen hade vi inte förutsett hur otroligt stor frenesi som lades in i det här.
Från försvarets sida menar du?
– Ja, det blev nästan en svensk OJ Simpson-rättegång.
De två åklagarna från EBM ställdes mot sammanlagt femton försvarsadvokater.
– I det läget blir staten inte en stor spelare, då blir man en liten spelare sett till de ekonomiska och personella resurser som man har till förfogande.
-Den här typen av mål bygger på väldigt komplexa förhållanden som inte behöver vara brottsliga i sig själva. Utrymmet för alternativa förklaringar är stort. Juridik, det är ingen exakt vetenskap. Rimligt tvivel är ju så att säga det som advokater säljer – och inget fel i det.
– En problematik i den här typen av juridik är att vi sällan har några rykande pistoler. Här måste vi också bevisa att ett brott faktiskt har begåtts. Men frågan är hur mycket resurser man ska lägga på det.

I den utredning som nu pågår kring pensionssystemet måste vi fundera noga på hur vi ska resurssätta det

Vad drar ni för konsekvenser inför framtida stora mål?
– Jag tänker framförallt på peer review momentet. Där måste vi arbeta annorlunda. När vi som driver utredningen tycker att vi har det vi behöver så måste utomstående genomföra en kontroll. Jag var själv med i den här kontrollgruppen inför HQ-målet. Men det måste göras i större skala än vad som skedde då och man måste få mycket mer tid på sig. Vi måste inse att det kommer att gå åt väldigt mycket resurser, därför måste vi fundera över vad det får för konsekvenser för andra ärenden.

HQ-målet har ju även fått kritik för den långa handläggningstiden. Det du föreslår lär väl inte korta ned den?
– Jag vet att det lades ner mycket tid. Och det gjordes väldigt bra saker. Handläggningen tar lång tid av många skäl, bland annat på grund av skriftväxlingen när åtalet väckts.
Innebära det att ni framöver kommer att undvika stora resurskrävande mål?
– Det är inte orimligt, men det är fel om man gör det för att man är rädd för att förlora. Vi ska inte rygga för de stora målen, men vi måste bli bättre på att prioritera. Det utgör en risk att fokusera 90 procent av resurserna på 10 procent av målen, åtminstone om det visar sig vara fel 10 procent.
– Myndigheten är inte stor och därför tar vi en risk med så stora mål. Om vi släpper ett tusental ärenden där pengar försvinner ut våra välfärdssystem, till förmån för ett publikt ärende då skulle jag säga att vi bör prioritera de mål som faktiskt utgör ett problem för vår skattebas.
– Vi har en organisation som bygger på att hantera en viss typ av ärenden. Det här blir en helt annan sak. I den utredning som nu pågår kring pensionssystemet måste vi fundera noga på hur vi ska resurssätta det.