”Advokatbyråer är helt värdelösa som investeringsobjekt”

”Advokatbyråer är helt värdelösa som investeringsobjekt” Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT /
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT /

2010 var finansmannen Sven Hagströmer en av deltagarna i SVT:s ”Draknästet”. Programmets idé var att ett pärlband av entreprenörer presenterade affärsidéer för Hagströmer och fyra ytterligare investerare. Ansågs idén vara god fanns möjlighet att få kapital från en eller flera av ”drakarna”. I ett av programmen presenterade Magnus Stein och Anders Perméus från Avtal24 sina tankar om framtidens digitala juridiska tjänster. Bolaget hade utvecklat en digital plattform för att ta fram olika former av avtal.
Hagströmer blev imponerad av duons dragning.
– När jag lyssnade på dem så tänkte jag att advokatbranschen borde stå näst i tur att förändras av internet, säger han.
– Jag brukar beskriva mig själv som tekniknörd. När jag 1993 var inne på nätet första gången, med mitt nya uppringningsmodem, så surfade jag sex timmar i sträck. Jag blev frälst omedelbart. Sedan dess har jag varit addicted. Internet gör livet så enormt mycket enklare för människor.
Hagströmer investerade i avtal24 i samband med ”Draknästet”.
– Advokatbranschen är till sin natur ganska konservativ och dessutom omgiven av hokuspokus. Alltihop är svårtillgängligt för gemene man. Gemene man är inte heller särskilt insatt i vardagsjuridiken.
– Om man lade över allt det här på nätet, och genom beslutsträd och liknande gjorde det enkelt att få fram färdiga avtal typ äktenskapsförord, överlåtelser av bostadsrätt och villa, ja vad du vill, så borde man kunna få ner kostnaderna kraftigt. Så resonerade jag när jag gick in i bolaget.
2015 sköt han till ytterligare två miljoner kronor.
– Det har tagit lång tid, men nu börjar avtal24 se riktigt spännande ut. Ännu har vi inte riktigt hittat nyckeln när det gäller att utnyttja nätet fullt ut. Det personliga mötet är fortfarande en viktig del av affären. Vi har kompletterat de enkla formulären och kontrakten med rådgivning per telefon.

”Vi trodde det här skulle vara något av att slå in öppna dörrar, men så har det inte varit.”

Vad är nästa steg för Avtal24?
– Den frågan önskar jag hade varit aktuell för flera år sedan. Det har gått mycket långsammare än vad vi tänkte oss. Vi trodde det här skulle vara något av att slå in öppna dörrar, men så har det inte varit.

Varför?
– Det är en fråga om tillvänjning. Juridik är vad man i Ica-butiken kallar för en sällanköpsvara. Köper hus gör man kanske vart tionde år, äktenskapsförord skriver man förhoppningsvis bara en gång. Att vara stamkund innebär kanske att man använder tjänsten en gång om året.
Sven Hagströmer jämför med den digitala banken Avanza, som han grundade vid millennieskiftet.
– Många vill titta till sina pengar varje dag, eller i alla fall en gång i veckan. Där kan Avanza ligga top of mind på ett annat sätt.

Kan du tänka dig någon annan investering på det här området?
– Nej, i så fall hade jag redan gjort den. Som investeringsobjekt är advokatbyråer helt värdelösa. All kunskap sitter i huvudet hos advokaterna, och kapitalbehovet är minimalt.

Hur kommer digitaliseringen påverka advokatbranschen?
– De enkla jobben ska Avtal24 göra. På den höga kompetensnivå som advokaterna befinner sig blir det svårt att ersättas av en maskin. Artificiell intelligens har ännu inte nått advokatbyrånivån. Och det lär nog dröja.

”Kvotering är ett skit. Men hotet om kvotering har varit väldigt bra för näringslivet”

Många säger att byråernas delägarsystem gör att det blir svårare att fatta beslut om långsiktiga satsningar. Som investerare, vad är din ryggmärgskommentar?
– Systemet är kanske bra. Det kan hursomhelst inte vara så katastrofalt feltänkt eftersom ingen har prövat någon annan variant.

Sven Hagströmer har grundat stiftelsen Allbright, som arbetar för jämställdhet på ledande poster inom näringslivet. 2015 gav Allbright ut en rapport om den ojämna könsfördelningen i advokatbranschen. Bland annat konstaterades att affärsbyråernas delägargrupper bestod av endast 14 procent kvinnor.
– Här är det däremot ett katastrofalt feltänk som byråerna gör sig skyldiga till, säger Sven Hagströmer. De tar inte hand om de kvinnor som tas in i branschen.
– När vi presenterade rapporten reagerade advokatbranschen med stor nyfikenhet. De var konkreta och öppna med att de ville förbättra sig. Däremot gav Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg tummen ner. Hon tyckte inte att vi förstod oss på branschen. Det där var lite synd. När vi nyligen kom med en likadan rapport för riskkapitalbranschen så sa riskkapitalföreningen direkt att det var en bra påminnelse, att det skulle fungera som en blåslampa i häcken på dem.
– Det här är en allvarlig fråga. Kvinnornas väg från att komma in på arbetsmarknaden till att komma in i ledningen, den är lång och väldigt törnbeströdd.
– Kvotering är ett skit. Men hotet om kvotering har varit väldigt bra för näringslivet. Även de som inte tycker att det här är viktigt blev tvungna att göra någonting.

Hur mycket har du jobbat med advokatbyråer genom åren?
– Nästan aldrig faktiskt.

Hur kommer det sig?
– Jag processar mig inte genom livet. Det är charmen med Sverige. Ett handslag räcker ofta. När vi skriver avtal är det max tvåsiffrigt antal sidor, inte tresiffrigt som i USA.
– Den här tilltron vi har i Sverige, den är en enorm nationell tillgång. Den innebär att du litar på din motpart.
– Samtidigt är tilliten exkluderande i så motto att den inte finns för de som kommer nya till Sverige. Tilliten fungerar som en osynlig mur utifrån och in. Det är tveeggat.

Hur ska man ändra på det?
– Integrationen måste målsättas. Jag är borgerlig, men inser att det är sossarna som tagit Sverige från jordbrukarsamhället till industrisamhället, från industrisamhället till servicesamhället och därifrån in i internetsamhället. Det har de gjort med utbildning- och arbetsmarknadsåtgärder och det har varit väldigt framgångsrikt. Varför inte göra det här i 2.0, med våra nya svenskar?
– Vi i Sverige har visat enormt stor humanism i samband med flyktingmottagandet, men den humanismen kan bli sin egen motsats om de människor som kommit hit inte får jobb, språk och bostad. Då blir de potentiella bomber. De har flytt någonting – men när de väl kommit hit så får de bara sitta och vänta. Ungefär som i Beckets ”I väntan på Godot”. Om det nu är så viktigt att lära våra invandrare svenska, hur kommer det sig att SFI, svenska för invandrare, är de som har lägst antal behöriga lärare? Det talar ett helt annat språk.

”Jag är åter kund hos Axel Calissendorff som hjälper mig med en massa saker. Han är förlåten för länge sedan”

Hösten 2010 hade tillståndet för HQ Bank nyligen dragits in. Sven Hagströmer var delägare i investmentbolaget Öresund som i sin tur var huvudaktieägare i banken. Han kontaktade den välkände advokaten Axel Calissendorff, då på Roschier, för att få rådgivning.

– Det var första gången jag anlitade någon advokat i den typen av ärende. Jag blev tipsad att jag behövde ha en advokat som rådgivare för att till fullo förstå skeendet, även om jag inte själv var på svarandesidan, säger Sven Hagströmer.
Samtidigt tackade en av Calissendorffs delägarkollegor ja till att företräda HQ i en tvist mot revisionsbyrån KPMG.
Sven Hagströmer konstaterar att han blev ”fruktansvärt upprörd” när han fick kännedom om byråns agerande.
– Jag kunde bara komma med en bråkdel så mycket pengar som den andra klienten, och så plötsligt fungerade inte jävssystemet.
Hagströmer anmälde Calissendorff till Advokatsamfundets disciplinnämnd.
– Det slutade med att han fick en erinran.

Hur ser du på det här idag?
– Jag har haft ganska få kontroverser med människor. Men i de fallen har jag alltid tagit kontakt efter ett halvår och frågat om vi kan träffas över en lunch för att gå igenom hur det kunde gå så snett. De där luncherna brukar nästan hålla på ända till middagen. Vi pratar om missförstånd, feltolkningar och liknande. De här personerna har sedan ofta blivit väldigt nära vänner. Så också den här gången. Jag är åter kund hos Axel Calissendorff som hjälper mig med en massa saker. Han är förlåten för länge sedan. Han skötte det där snyggt, tycker jag, och tog utan reservationer på sig alltihopa.

”Att vittna var lite annorlunda än jag trodde. Till exempel att man ska ha kisspaus en gång i timmen eller vad det är”

Det senaste året har Sven Hagströmer vid två tillfällen vittnat i processerna kring HQ Bank. I civilmålet kallades han som vittne av både den förre, mångårige affärspartnern Mats Qviberg och motparten HQ AB, som stämt bankens tidigare styrelse, revisor och ägare på flera miljarder kronor.
– Jag har haft ett enda intresse under rättegångarna, att få veta vad som egentligen hände.
I straffrättsprocessen friades samtliga åtalade.
Ekobrottsmyndigheten har senare kritiserats för hur de lade upp målet.
– Där tog åklagarna ner det till en millimeterskala, säger Sven Hagströmer.
– De siktade in sig på en liten delmängd. Men i det här civilmålet finns det en avgörande skillnad, motparten är mycket väl förberedd.
Vilka är de största erfarenheter du tar med dig från dagarna i rätten?
– I sex år har jag längtat efter att få ge min version. Det har varit som att gå till psykologen. Men att vittna var lite annorlunda än jag trodde.

Hur då?
– Till exempel att man ska ha kisspaus en gång i timmen eller vad det är. Jag sa till dem att jag kunde sitta till midnatt och att de fick ställa hur många frågor de ville. Jag ville äntligen berätta och behövde inga pauser.

Har du något råd till advokatbranschen?
– Se inte Avtal24 som konkurrens. Skräms inte av automatiseringen. Använd algoritmer och annat till de enkla jobben och se till att nivån höjs på de jobb som blir kvar.

Relaterade Artiklar