Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Politik
Publicerad: 2017-10-11 00:00

Så ska HD och HFD skyddas från auktoritära politiker

Foto Janerik Henriksson / TT

I en motion föreslår tidigare justitieministern Beatrice Ask (M) flera åtgärder för att stärka de högsta domstolarnas oberoende.

Tidigare i år skrev Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog och Högsta förvaltningsdomstolens ordförande Mats Melin en debattartikel i Svensk Juristtidning där de föreslog hur högsta instanserna oberoende skulle kunna stärkas. Publiceringen skedde som en reaktion på auktoritära partier skördat valframgångar i flera europeiska länder, bland annat i Polen där regeringspartiet Lag och Rättvisa tagit politisk kontroll över domstolarna. I sin motion tar en rad moderata riksdagsledamöter med förra justitieministern Beatrice Ask i spetsen upp delar av de förslag som de båda justitieråden tidigare fört fram. Övriga undertecknare är de moderata riksdagsledamöterna Annicka Engblom, Marta Obminska, Lisbeth Sundén Andersson och John Widegren.

Frågan om politisk kontroll över domstolsväsendet skulle kunna göras till en valfråga

Bland förslagen:
• Specificera i grundlagen det minsta antal ledamöter som tjänstgör vid domstolarna. M-politikerna öppnar även för att på samma sätt ange det högsta anatalet ledamöter.
• Ange i grundlagen den lägsta ålder som ett justitieråd ska ha uppnått för att kunna åläggas att gå i pension.
”En sådan grundlagsbestämmelse skulle innebära ett starkare och mer heltäckande skydd för domstolarnas och domarnas oberoende gentemot den politiska makten. Tröskeln skulle bli betydligt högre för att genomdriva tvångspensioneringar genom att sänka pensionsåldern, och frågan om politisk kontroll över domstolsväsendet skulle kunna göras till en valfråga”, motiverar motionsskrivarna.
• Överväg en sammanslagning av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
”Därigenom skulle Sverige få en enda högsta domstol med stor auktoritet, vilket skulle kunna stärka domstolarnas ställning i samhällslivet ytterligare. Samtidigt finns praktiska och andra problem med att slå samman domstolarna. Det är till exempel viktigt att analysera hur kvaliteten i prejudikatbildningen ska kunna upprätthållas även i en situation då mål från både allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar ska prövas i samma domstol. Om särskild sammansättning eller sammanslagning är den bästa vägen framåt behöver därför prövas noga”.

Annons
Annons