“Så blir byråerna mer jämställda”

“Så blir byråerna mer jämställda” Foto: Privat Foto: Privat

Som nyexaminerad slogs Louise Meijer av bristen på jämställdhet i juristbranschen. Hösten 2016 beslutade hon sig för att sätta fokus på frågan.
– På juristlinjen är en majoritet av studenterna tjejer, likaså bland de nyanställda på advokatbyråerna. Framförallt på de affärsjuridiska. Men när man tittar på delägargrupperna så avspeglas inte den majoriteten i könsfördelningen där, säger Louise Meijer.
– Det är uppenbart att någonting händer mellan nyanställningen och tills att man blir delägare. Advokatbranschen ligger efter och det var viktigt att göra något åt det.
I höstas inrättade Louise Meijer därför Justitiapriset, som delas ut till den affärsjuridiska advokatbyrå som bedöms ha varit bäst på jämställdhet. Mot en deltagaravgift får byråerna möjlighet att svara på en enkät med frågor om jämställdhetsarbete och intern kultur. Sedan anonymiseras svaren och analyseras av jämställdhetsbolaget Add Gender. Därefter utser en jury – bestående av bland andra civilrättsprofessorn Mårten Schultz, pensionerade straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud och justitierådet Mari Heidenborg – en vinnare. I år blev det advokatbyrån Delphi, som enligt juryns motivering visar att ”jämställdhetsarbete kan genomsyra det dagliga och kommersiella arbetet på en advokatbyrå”.

”Om man jämför med andra sektorer i näringslivet så är affärsjuridiska byråer utmärkande vad gäller könsfördelningen av chefer. Därför var det viktigast för mig att börja där.”

Har du planer på att låta priset omfatta fler arbetsplatser än advokatbyråer?
– Inte just nu. Om man jämför med andra sektorer i näringslivet så är affärsjuridiska byråer utmärkande vad gäller könsfördelningen av chefer, alltså delägare. Därför var det viktigast för mig att börja där.

Hur har responsen från branschen varit?
– Jag blev positivt överraskad. Byråerna har varit väldigt välkomnande och har tagit emot priset på ett väldigt bra sätt. 15 av Sveriges största byråer anmälde sig till priset, det ser jag som ett tecken på att hela branschen ville vara med från början. Och intresset fortsätter vara stort inför nästa år. De 14 som inte vann har jag förstått är revanschsugna inför nästa år. Många vill vinna.

Är det så att byrån som vann är bra på jämställdhet eller var de helt enkelt bäst bland dåliga alternativ?
– Jättebra fråga. Fastän könsfördelningen är rätt skev i den affärsjuridiska världen så gör många byråer mycket för att ändra på det. Men i likhet med juridik så är jämställdhet ingen exakt vetenskap. Det finns ingen quick fix, ingenting i ekvationen som bara går att byta ut och så får man en perfekt jämställdhet på byrån. Även om representationen förbättras så betyder inte det att alla har samma möjligheter, det betyder inte att alla hörs lika mycket eller har samma inflytande.
– Oavsett inställning så tar det väldigt lång tid. Men jag tror ändå att branschen just nu tar det här på stort allvar.

”Det mesta av arbetet sker i bakgrundssamtalet, i det informella mötet”

Vad är viktigast för byråerna att arbeta med?
– Representationen. Frågan om vilka biträdande jurister kommer att stanna på byrån efter fyra – fem år? Vilka som får informella förebilder – mentorer – som guidar dem upp mot delägarskapet. Där hittar man nyckeln till att se över vilka informella strukturer som finns. Det är ofta så att man får en bra personlig kontakt med någon som lyfter en och tar en framåt på sätt som man kanske inte hade klarat av helt på egen hand. Byråerna skulle kunna se över de här vägarna på ett mer medvetet sätt. För att fler ska kunna få möjlighet till mentorer och stöd på vägen så måste man arbeta aktivt med de här frågorna.

– Kvinnor har ofta formella vägar, som nätverk och formella strukturer, för att ta sig framåt. Men jag tror att det mesta av arbetet sker i bakgrundssamtalet, i det informella mötet.

– Att det finns kvinnliga förebilder på byrån är superviktigt så nya tjejer på byrån känner att det är värt att stanna kvar där i ett decennium. Om väldigt få tjejer är delägare kan det såklart få en effekt för hur många som väljer att hoppa av. Många känner att de trampar vatten, att de inte kommer dit de vill.

”Det här är inte enbart en fråga för hr eller för delägarna. Det berör samtliga medarbetare. ”

Louise Meijer anser att hela byrån bör engageras i jämställdhetsarbetet.
– Det här är inte enbart en fråga för hr eller för delägarna. Det berör samtliga medarbetare. Alla måste vara medvetna om hur jämställdhets- eller värderingspolicyn ser ut. Alla måste veta vad som görs och känna att de bidrar i det arbetet.
Själv är Louise Meijer biträdande jurist på den humanjuridiska byrån Moll & Grosskopf i Lund.
– Där är vi fyra stycken – alla är tjejer. Så byrån är väldigt jämställd – eller ojämställd – beroende på hur man ser det, haha. Där jobbar jag med brott- och migrationsmål. Jag har fastnat för humanjuridiken. Det ligger närmast samhället och individen.
Fram till i höstas var Louise Meijer förste vice ordförande i Moderata ungdomsförbundet, Muf.
– Under den tiden satt jag ting i Helsingborg. Att ha ett heltidsjobb där man slutligen ska bli bedömd, samtidigt som man är vice ordförande för Sveriges största politiska ungdomsförbund är inte någon lätt kombination. Det tar mycket tid i anspråk. Men det var absolut värt det. För mig är det viktigt att kunna kombinera ett heltidsjobb med ideella uppdrag.

Har du planer på att engagera dig politiskt även framöver?
– Just nu är jag engagerad på lokalnivå här i Lund. Jag tycker fortfarande att det är viktigt att driva frågor kring jämställdhet, inte minst kring det vi ser nu i integrationssammanhang. Många människor som flytt hit kommer från länder med en annan kvinnosyn och syn på jämställdheten än vad vi har här i Sverige. Det finns ett jätteviktigt arbete att göra så att den jämställdhet vi har i Sverige kommer alla till del, oavsett var man är född
– Men man kan ju ägna sig åt opinionsbildning från andra plattformar än den rent partipolitiska. Justitiapriset är absolut ett sådant.

Relaterade Artiklar