“På 5-10 års sikt kan de som är stora i dag hamna rejält på efterkälken”

“På 5-10 års sikt kan de som är stora i dag hamna rejält på efterkälken” Foto: Peter Johansson Foto: Peter Johansson

Lindahls avhoppade delägare möts av misstro. Många i branschen verkar inte tro oss när vi berättar varför vi lämnar, enligt David Frydlinger.

I mitten av juni kom beskedet att samtliga delägare på advokatfirman Lindahl i Stockholm lämnar byrån. Efter årsskiftet ska de i stället bilda två nya byråer. Tio av dem startar en byrå under ledning av Malcolm Wiberg, som fram till nu varit managing partner för Lindahs kontor i Stockholm.
Övriga 20 delägare startar en byrå under ledning av David Frydlinger, som också utsetts till managing partner för Stockholmskontoret under resten av året. I ett pressmeddelande förklarade Lindahls centralorganisation att avsikten är att “även framåt ha en stark närvaro på Stockholmsmarknaden”.
– Det spekuleras mycket om vad som hänt, konstaterar David Frydlinger.
– Under en längre tid har vi fört diskussioner i delägarkretsen, både på Stockholmskontoret och inom hela Lindahl, om vad som är bästa vägen framåt. De diskussionerna har alltså resulterat i att vi bestämt oss för att starta två nya byråer.

”Jag har hört många i branschen säga att de inte ”köper” det här. Det är som om vi har förklaringsbördan”

– Men jag har hört många i branschen säga att de inte ”köper” det här. Det är som om vi har förklaringsbördan, att det inte kan stämma att vi helt enkelt gjort olika analyser av framtiden. Men varför inte? Det är ju det som är sanningen.

Folk tror att ni haft infekterade konflikter?
– Ja, det verkar så. Tror, eller vill, för mig är det lite oklart.

Och det stämmer alltså inte?
– Nej.

Sedan beslutet fattats konstaterar David Frydlinger dock att det “uppstått viss friktion”:
– Vi är många personer inblandade i det här. Vi gillar varandra och har jobbat ihop länge. När det då står klart att vi ska gå åt olika håll så uppstår det viss friktion. Men inte på något betydande sätt. Men det viktiga, som folk måste förstå, är att friktionen är ett resultat av besluten att lämna och inte orsaken till det.

Var den ursprungliga tanken att samtliga delägare på stockholmskontoret skulle bilda en gemensam byrå?
– Det fanns som en möjlighet, men efter hand drog vi olika slutsatser av vart branschen är på väg.

Vad ser du som de stora framtidsfrågorna för branschen?
– Den största frågan tror jag handlar om affärsmodeller, inte minst i ljuset av teknikutvecklingen. Traditionellt har advokatbranschen arbetat efter affärsmodellen att sälja brain power per timme. Nu kommer tekniska hjälpmedel som efter hand kommer att kunna producera bättre resultat, snabbare och till lägre kostnad. Därmed händer något. Exakt vad vet ingen ännu, bara att effekterna kommer att vara fundamentala.

David Frydlinger anser att många prognoser om framtida förutsättningar i advokatbranschen på så sätt ”kastas över ända”:
– Analyser som går ut på att storbyråer, eller nischbyråer, är vägen framåt ger inte jag mycket för eftersom de är baserade på gällande affärsmodell.
Internationellt tar större byråer fram nya verksamheter och hjälpmedel genom till exempel dotterbolag.
– Jag undrar om det är rätt tänkt. Det verkar vara baserat studierna om så kallat ”innovator’s dilemma”, där man ser just uppstart av helt separata verksamheter som en väg ut.

”Inom partnerorganisationer kommer det finnas ett massivt motstånd till att byta till en affärsmodell som fullständigt eliminerar timdebiteringen”

– – Men då har man nog gjort det för enkelt för sig och glömt att situationen här är rätt annorlunda. Inom partnerorganisationer kommer det finnas ett massivt motstånd till att byta till en ny affärsmodell som fullständigt eliminerar timdebiteringen, det vi har tjänat pengar på.

Tar branschen den här förändringen på tillräckligt allvar?
– Tveksamt. Eftersom det är högkonjunktur så tycker alla någonstans att deras nuvarande strategi fungerar. Men de flesta vet nog rätt lite om det. A tide rises all boats, goda tider gör att det går bra för alla.

Jag får intrycket att er nya byrå kommer att förlita sig mer på ny teknik än på stor personalstyrka.
– Eftersom vi är del i Lindahl fortfarande vill jag inte prata så mycket om den framtida byrån. Vi har inte svaret på det än, vi arbetar med vår strategi. Men alla i branschen måste förhålla sig till de nya trenderna och jag tycker mig se många förenklade analyser.
– Att en byrå ska vara stor kan visa sig vara ett stort misstag. Det svåra med digitaliseringen är inte tekniken utan individens förändringsvilja. I en stor organisation blir det rimligen svårare att förändras snabbt.
– På 5-10 års sikt kan de som är stora i dag hamna rejält på efterkälken på grund av den interna tröghet som storlek skapar.

Kommer ni att vara en advokatbyrå?
– Vi ska vara med i samfundet. För oss har det inte varit någon diskussion om det. Kärnan i samfundets regler handlar om att undvika intressekonflikter för att på så sätt kunna skapa förtroende. Den funktionen behövs lika mycket i dag som tidigare.

Nätverksekonomin är en annan trend i samhället som i allt högre grad kommer att förändra förutsättningarna för advokatbranschen, konstaterar David Frydlinger.
– Förra sommaren läste jag ”Rules for a Flat World” av juridikprofessorn Gillian Hadfield. En fascinerande bok som beskriver hur nätverksekonomin skapar större efterfrågan på regler som behövs för att driva en framgångsrik verksamhet, men att det samtidigt finns en diskrepans mellan den efterfrågan och utbudet av regler. Lagstiftarna hänger ofta inte med, det ser vi över hela världen. Och säkert 90 procent av alla regler som finns är skrivna i avtal, ofta av advokater. Dessa regler hänger ofta inte heller med.

”De borde vara i högre grad inriktade på samarbete och transparens, och mindre på konflikt.”

Nätverksekonomins avtal tar samtidigt upp mer komplexa och föränderliga affärssituationer än vad som varit vanligt tidigare, menar David Frydlinger.
– De är, eller borde vara, i högre grad inriktade på samarbete och transparens, och mindre på konflikt. Väldigt mycket forskning visar det. Själv bedriver jag ett samarbete med professor Oliver Hart som fick nobelpris i ekonomi 2016 där vi studerar just detta.
– Det här förändrar också advokatrollen. Den traditionella advokatrollen beskrivs bäst genom advokaten som tvistar i domstol eller som för hårda avtalsförhandlingar för sin klients räkning. Men i nätverksekonomin ligger mer fokus på flexibilitet, tillit och ömsesidighet.
– Konkurrenter kan snabbt bli samarbetspartners och kunder måste samarbeta med sina leverantörer för att till exempel driva innovation framgångsrikt. Det innebär att advokaten oftare måste inta en medlande roll, eller bygga affärer som tar in båda parters intressen på ett tydligare sätt. Behovet av detta ökar för varje år. Men jag ser få advokater eller advokatbyråer med den inställningen, vilket kan komma att göra dem mindre relevanta.

”Vi måste kunna bygga spelregler som i lägre grad bygger på konflikter”

– Det innebär att advokaten oftare måste inta en medlande roll Behovet av detta ökar för varje år, men jag ser få advokater med den inställningen.
– Man måste se på sin roll som advokat på ett delvis nytt sätt. Om man bara kan tillhandahålla rådgivning och kontraktsregler byggda för en konfliktbaserad ekonomi, då ska man nog tänka sig för både en och två gånger. Så ser inte verkligheten ut för de företag som i dag är mest framgångsrika.
– Att först ha en stenhård förhandling och sedan ta hand om tvisterna, det har advokater tjänat pengar på i alla tider. Men det är inte anpassat efter klienternas nya behov. Därför måste vi kunna bygga spelregler som i lägre grad bygger på konflikter.
– Jag tycker att det här gör advokatrollen roligare. Med det här a tillvägagångssättet hjälper man till att bygga riktigt bra affärer istället för att köra det traditionella maktspelet som de flesta nog ändå fattar är ett rätt meningslöst spel i det långa loppet..
– Samtidigt kommer det traditionella spelet också att finnas kvar.

Under hösten är du MP för Lindahls kontor i Stockholm – samtidigt som ni planerar för den nya byrån.
– Ja, min uppgift blir att hantera separationen från Lindahl , hantera separationen från våra nuvarande kollegor på Stockholmskontoret, bygga en ny byrå och sköta den dagliga verksamheten. Samt bedriva vanligt klientarbete. Jag har fått mycket på tallriken.

Hur känns det? Bara positivt? Är det inte läskigt också?
– Det känns mest roligt och positivt. Ser man till hela samhället tycker jag att den tekniska revolutionen gör att vi befinner oss i den mest spännande tiden i historien.
– I advokatbyråvärlden har de senaste åren däremot varit rejält ospännande, med väldigt lite nytänk, varken i Sverige eller internationellt. Utifrån det perspektivet är det spännande att försöka bygga vidare på det starka vi har och göra någonting nytt. Det handlar om att efterleva våra drömmar. Det är både spännande och roligt.

Relaterade Artiklar