Norlén: Var långt ifrån säker på att Sverige skulle få ny regering

Intervju med talmannen Andreas Norlén om påfrestningarna under regeringsbildningen, hur juridiken hjälpte honom och sms:et som förändrade allt.

Det tog 134 dagar att bilda en regering efter riksdagsvalet 2018. Först den 21 januari 2019 tillträdde Stefan Löfvens nya regering. Som talman hade Andreas Norlén en nyckelroll under den för svenska mått rekordlånga regeringsbildningen.
– Trots att processen tog ovanligt lång tid så fungerade samhället under tiden. Det bevisade ändå att vi har en stabil demokrati med stabila institutioner, konstaterar Andreas Norlén.
– Det var ett helt annat politiskt läge på 1970-talet när lagstiftningen kom till, ändå har den fungerat i meningen att Sverige fick en regering och att det skedde genom den här processen, trots att förutsättningarna var ganska annorlunda jämfört med 1975. Men jag var mån om att följa de bestämmelser som finns i regeringsformen och den praxis som utvecklat sig under de 40 år som talmannen haft den här rollen.

Man ska inte behöva vara jurist för att fungera som ledamot av Sveriges riksdag

Andreas Norlén är doktor i affärsjuridik. Sedan 2006 har han företrätt Moderaterna i riksdagen. Under 2014 – 18 var han ordförande för Konstitutionsutskottet.
– Som jurist tillägnar man sig en arbetsmetod som innebär att man är väl rustad att analysera frågeställningar och sätta in dem i ett rättsligt sammanhang. Det har jag haft nytta av både som talman och som KU:s ordförande.
– Men riksdagen är öppen för alla. Man ska inte behöva vara jurist för att fungera som ledamot av Sveriges riksdag. Vi har mycket kvalificerade tjänstemän som kan förse ledamöterna med rättsliga underlag.
Att under fyra turbulenta månader stå i den svenska debattens fokus innebar att Andreas Norlén fick en mer publik roll. Valet av kaffebröd inför partiledarrundorna fick stor uppmärksamhet, liksom hans recitation av Fänrik Ståls sägner under ett representationsbesök i Finland.
– Jag hade inte räknat med att det skulle vara ett så pass stort intresse för ämbetet och för mig som person. Eftersom processen blev så långdragen är det förståeligt men jag har ännu inte vant mig vid att folk stannar mig på stan för att ta en selfie, det har inte förekommit i samband med mina tidigare uppdrag. Människor har varit väldigt uppmuntrande och jag är ödmjukt tacksam för all den vänlighet jag mött under den här tiden.

Finns ett värde i att en politiskt tillsatt person leder processen

Andreas Norlén har tagit initiativ till att bjuda in statsvetare och jurister med inriktning på konstitutionell rätt att ”analysera regeringsbildningen, lagstiftningen samt talmannens och partiernas agerande”.
– Syftet är att dokumentera och analysera det som skett under hösten, ur både ett förvaltningsrättsligt och ett statsvetenskapligt perspektiv. Jag tror det är viktigt att snabbt påbörja ett sådant arbete om man ska kunna intervjua nyckelpersoner när de har det här i färskt minne, säger Andreas Norlén.
Under tiden som riksdagsledamot har Andreas Norlén skickat in över 280 motioner. Ofta har dessa behandlat rättsliga frågor som mindre frekvent debatteras på riksdagsgolvet, som rättssäkerheten i skiljeförfaranden och kriterier för att bli ledamot i advokatsamfundet. En annan motion öppnade för att justitieråden vid Högsta domstolen skulle kunna skjuta på sin pension.
I en annan motion, daterad 2007, föreslog Andreas Norlén att kungen skulle ta över ansvaret för regeringsbildningen, men i den frågan har han ändrat åsikt sedan dess.

Visst fanns det tillfällen då jag var långt ifrån säker på att Sverige skulle få en ny regering som resultat av processen

– Jag tycker att det finns ett värde i att statschefen inte leder en process som kan leda till politisk kritik. Det finns ett värde i att en politiskt tillsatt person leder processen.

Din argumentation den gången var bland annat att talmannen är politiker och därför kan misstänkas favorisera sina partivänner.
– Ja, och därför har jag sedan jag valdes ansträngt mig för att vara öppen med hur jag resonerat om varje beslut, så att man tydligt kan se vilken grund de är fattade på. Det har varit mitt sätt att bygga förtroende kring processen.

Ångrade du någon gång under processen att du åtagit dig det här uppdraget?
– Nej, aldrig. Visst fanns det tillfällen då jag var långt ifrån säker på att Sverige skulle få en ny regering som resultat av den här processen. I november, när låsningarna var fortsatt väldigt starka, såg jag inte att det fanns någon öppning för att förhandlingarna skulle kunna leda någon vart. Det verktyg jag då hade kvar var att nominera Ulf Kristersson trots att det före omröstningen blev uppenbart att han inte skulle bli vald.

Att det finns den typen av engagemang för det politiska livet är något att ta fasta på.

När var det som mest tillfredsställande då?
– Jag kände naturligtvis stor lättnad när jag insåg att regeringsbildningen skulle få ett slut. Det var en tisdagskväll i januari. Jonas Sjöstedt skickade ett sms där han berättade att de skulle trycka gult i den kommande omröstningen och därmed acceptera Stefan Löfven som statsminister.

Finns det några positiva konsekvenser av den här långa regeringsbildningen?
– Det är positivt att allmänhetens intresse för regeringsbildningen har varit så pass stort, att så pass många bryr sig om hur deras regering kommer till. Att det finns den typen av engagemang för det politiska livet är något att ta fasta på.
– För egen del försökte jag hela tiden vara pedagogisk. Förklara vad som skedde och öppet motivera mina ställningstaganden efter bästa förmåga, så att människor kunde förstå och ta till sig vad som skedde och varför jag gjorde som jag gjorde. Jag tror många nu har bättre förståelse för hur en regering kommer till.

Hur ska du ta det här intresset vidare?
– I december förra året inleddes Riksdagens demokratijubileum som pågår i princip resten av mandatperioden. Syftet är att högtidlighålla demokratins genombrott i Sverige. Intresset kring regeringsbildningen är något att ta fasta på när vi arbetar vidare med det jubiléet.