Mårten Schultz om HD-domen: ”Tunn och ensidig”

Institutet för Juridik & Internet – som arbetar mot internetrelaterade kränkningar – har sedan tre år drivit ett drivit ett mål med fokus på om det går att överlåta en ännu inte fastställd fordran på kränkningsersättning för förtal på internet.
I maj 2014 anmälde institutet att man förvärvat en enskild persons anspråk mot en ideell förening i ett mål om kränkningsersättning. Mannen hade i ett inlägg på föreningens blogg pekats ut som nazist. Institutet begärde därefter att föreningen Institutet begärde därefter att föreningen skulle betala 5 000 kronor i kränkningsersättning. Föreningen motsatte sig detta.
Institutet förlorade i tingsrätt och hovrätt. Målet fick därefter prövningstillstånd i Högsta domstolen. I tisdags kom avgörandet därifrån, HD nådde samma slutsats som underinstanserna.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är styrelseordförande för Institutet för Juridik & Internet. Han kommenterar domen så här:
– Vi förlorade i både tingsrätt och hovrätt så det var inte helt överraskande. Och så klart finns det argument som talar emot vår sak. Däremot är jag besviken på domen som jag tycker är tunn och ensidig.

På vilket sätt?
– Den tar upp några argument mot den talan som fördes, men den berör över huvud taget inte något av argumenten för. Till exempel att egendomsrätten bör spela in. Att utgångspunkten bör vara att man som brottsoffer kan disponera sina rättigheter själv. Hur den position som vi framförde kunde främja brottsofferintresset berördes över huvud taget inte.

Hur den position som vi framförde kunde främja brottsofferintresset berördes över huvud taget inte.

– Vår huvudpoäng är att det här är till för att stärka möjligheterna till upprättelse för offer som inte får ett dugg idag. Den aspekten berördes inte alls. HD radar bara upp motargument och struntar helt i de argument som talar för vad vi menar är brottsoffrets sak. Det tycker jag var lite svagt.

Mårten Schultz påpekar att Institutet för Juridik & Internet inte haft för avsikt att själv köpa fordringar på det sätt som skedde i pilotfallet.
– När vi hjälper enskilda gör vi det som gratis ombud. Allt oftare gör vi det tillsammans med advokater på olika sätt. Vi vill vara ett stöd till brottsoffer, vi vill inte bli borgenärer.

Under de senaste åren har det kommit flera rapporter som visar på hur kränkningar på nätet blivit allt vanligare och allvarligare.
– Situationen just nu är erbarmlig och den har snarare blivit sämre under de fyra-fem år vi har hållit på med frågan. Det är tydligt att det här är ett allvarligt demokratihot. För något år sedan kom en rapport från Brå som visade på väldigt deppig statistik. Sedan dess har rättsväsendet möjligtvis steppat upp något. Men fortfarande så har juridiken hål och de framstötar som gjorts för att förbättra situationen har ännu inte lett till så mycket. Men förra året kom ett lagförslag som verkar hoppfullt, baserat på en utredning. Och vi har tecken på en förändrad attityd hos framför allt polisen. Sedan hoppas jag att staten kan agera tydligare och ta ett större arbetsmiljöansvar som för de arbetstagare som kränks inom ramen för sin yrkesutövning. Till exempel politiker, tjänstemän och domare.
– Själva försöker vi få svensk rätt prövad utifrån Europakonventionens krav på skydd för yttrandefriheten och integritetsskyddet. Vi har till exempel initierat ett mål hos justitiekanslern där vi hävdar att Sverige inte når upp till integritetsskyddet och skyddet för yttrandefriheten i ett fall med att en journalist som blev kränkt inte fick någon upprättelse då domstolen fann att det svenska regelverket inte täckte det. JK kanske inte kommer reglera det här, men då går vi vidare till Europadomstolen.