Lindskog: “Regeringen sätter domstolarna i en hopplös situation”

Lindskog: “Regeringen sätter domstolarna i en hopplös situation” Foto: Magnus Laupa Foto: Magnus Laupa

HD:s ordförande Stefan Lindskog konstaterar att regeringen kan råka ut för “bumeranger” när mål kopplade till exempelvis barnkonventionen hamnar i domstolen.

Under det senaste året har Lagrådet riktat kritik mot ett stor antal av regeringens lagförslag. I en rad fall har regeringen valt att trots detta gå vidare med flera av förslagen.
Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog konstaterar att detta är ”besvärande”.
– Inte för Lagrådet, men för systemet. Man ska inte se Lagrådet som desavouerat. De synpunkter som förts fram har varit befogade. Det tycker nog de flesta som är initierade., säger han.
– Men det kan bli bumeranger när det kommer tillbaks till domstolen.

”Jag hoppades att regeringen därefter skulle vara mer lyhörd vad gäller Lagrådets synpunkter, men det blev inte så.”

Stefan Lindskog jämför med den förra regeringens införda straffskala för mord. Den gången hade Lagrådet varit kritiskt till lagförslaget, som trots detta klubbats i Riksdagen. När Högsta domstolen sedan skulle avgöra sitt första fall enligt den nya straffskalan så gav de regeringen bakläxa. HD menade att lagen inte stämde med legalitetsprincipen och hänvisade även till Lagrådets yttrande.
– Jag hoppades att regeringen därefter skulle vara mer lyhörd vad gäller Lagrådets synpunkter, men det blev inte så.
Stefan Lindskog anser att politikerna prioriterar politiska signaler högre än att att lagarna ska fungera i ”juridisk, teknisk mening”.
– Då blir det svårare för domstolarna att göra sitt jobb. Ett typexempel är barnkonventionen. Det är väl ingen som sätter ifråga att barnens bästa ska sättas främst. Vi har satt oss över lagtext, när barnets bästa krävt det. Men hur ska domstolarna göra om barnkonventionen blir lag och dessa värderingssatser, som inte är riktigt koherenta, ska tolkas och tillämpas som lag? Då sätter man domstolarna i en hopplös situation.
– Att inte göra barnkonventionen till lag handlar inte om att inte sätta barnets bästa främst. Det handlar om att fundera på vad som är god lagstiftning, och vad som inte är det.

”Juridiken som en metod för ordning och struktur, koherens i regelbildningen, har förlorat fäste.”

– Samma sak kan man säga om samtyckeslagstiftning. Värderingsmässigt är det inte svårt att hålla med om mycket som sägs, men hur ska det sedan tillämpas i domstol? Det verkar inte som om politikerna gör sådana överväganden.
– Det här kan hänga samman med att det idag finns väldigt få jurister i de politiska sammanhangen. Det gäller såväl regering som riksdag. Jämför du med hur det var förr så är det en markant skillnad. Juridiken som en metod för ordning och struktur, koherens i regelbildningen, har förlorat fäste. Vilket nog kommer att straffa sig, i det ena eller andra hänseendet.

Relaterade Artiklar