Lapidus om advokattiden: ”Jag levererade alltid på elitnivå”

Tidigare i år kom beskedet att Jens Lapidus lämnat Advokatsamfundet. Nyheten förvånade många. Sedan debuten med Snabba cash 2006 så hade Lapidus betonat att juridiken var hans jobb och författandet enbart en sidoverksamhet. Arbetet med ”Snabba cash” hade inletts när han var notarie i Sollentuna tingsrätt och slutförts när han var biträdande jurist på Mannheimer Swartling. Kort tid efter att debuten givits ut bytte Lapidus inriktning inom juridiken och gick över till brottmålsbyrån Försvarsadvokaterna.
– När Snabba cash först gavs ut hände inte så mycket. Det var så att säga ingen stor bok i det skedet. Sedan, när pocketutgåvan kom, blev det värsta grejen av det, säger Jens Lapidus.
”Snabba cash” var den fjärde bäst säljande romanen i Sverige det året. Boken, och dess två uppföljare, har alla filmatiserats. Jens Lapidus fortsatte som författare vid sidan av advokatkarriären. Men under senare tid var den kombinationen inte lika självklar.

Inställningen var full rulle advokat, med allt vad det innebär. Det var verkligen prio ett.

– I december 2012 föddes vårt tredje barn. Med våra tidigare barn har först min fru varit föräldraledig, och sedan jag. Den här gången bestämde vi i stället att redan från början dela upp föräldraledigheten vecka för vecka. Vi gjorde så för att hon skulle kunna fortsätta vara kvar på sitt jobb. För kvinnor försämras ofta karriärmöjligheterna om de är borta 6-12 månader i sträck.

Rekommenderar du det upplägget?
– Kanske inte, det är ganska hattigt. Men i vart fall gjorde vi på det sättet vilket innebar att jag skar ner något på advokatjobbet. Jag jobbade kanske 75 procent under 2013.

Innan dess hade du inte haft några funderingar på att minska på den delen?
– Inga! Inställningen var full rulle advokat, med allt vad det innebär. Det var verkligen prio ett. Böcker skrev jag i mån av tid, vid sidan om.
– Men när jag kom tillbaka från föräldraledigheten så gjorde jag det aldrig fullt ut. Tre år i rad fortsatte jag i stället att skära ned på timmarna. 2016 jobbade jag 25 procent på byrån.
– Eftersom jag hade ett så bra inflöde insåg jag att man kunde jobba lite mindre. Tanken väcktes att jag kanske kunde vara både advokat och författare. Tidigare hade jag bara skrivit mellan 11 och 1 på natten. Nu avsatte jag skrivtid även på dagarna.
– Det här betydde att det blev en ansträngning att komma upp i samma nivå som jag var van vid. Ungefär som när man kommer tillbaka efter sommaren och känner sig lite ringrostig.

Min egen ambition har alltid varit att vara en av de 10 främsta brottmålsadvokaterna i landet.

Menar du prestandamässigt?
– Ja. Försvarsadvokaternas – och min personliga ambition – har alltid varit att vara top line i Sverige. Vi ska vara den bästa byrån och min egen ambition har alltid varit att vara en av de 10 främsta i landet. Jag kan inte göra något och vara halvdan på det. Men efter hand kände jag att om det här börjar rinna ut i sanden så måste jag antingen skruva på för fullt igen, eller så kan jag inte hålla på längre.
– Efter två års ältande valde jag det sistnämnda.

Kände du att du var topp tio tidigare?
– Det går inte att ranka på det sättet egentligen. Vissa är skickliga på ekobrott, andra på något annat, men jag kände att jag alltid levererade på elitnivå.

Är den här attityden vanlig bland brottmålsadvokater?
– Det finns två olika skolor, skulle jag säga
– Den ena gruppen är på hugget, vill förbättra sig och ser jobbet som en process där man kan lära sig nya strategier, nya taktiker, nya sätt att bli bättre på juridiken. Sedan finns tyvärr en grupp som slagit sig tillrätta och kör på med gamla rutiner.

Vilken grupp är vanligast?
– Det vet jag inte. Det handlar väl om olika faser i livet också, för enskilda individer. När man är yngre är man kanske lite mer taggad. Sedan kan det komma en period när man prioriterar annorlunda. Det kan svänga igen sedan, att man blir mer motiverad när man blivit lite äldre.

Jag får intryck att du haft nytta av jobbet som advokat för att fånga upp jargonger och situationer i dina böcker.

– Ja, nu kommer jag få vara mer aktiv i min research. I de böcker jag skrivit hittills har jag fått mycket gratis i de delar som berört den undre världen. Jag har till stor del utgått från sådant jag själv sett och upplevt.
– Nu får jag jobba mer från andra hållet – som de flesta författare gör – komma fram till vad jag vill skriva om och sedan gå ut och sen får jag gå ut och träffa människor, besöka platser och göra aktiv research. Det har jag gjort förut också, fast inte när det gäller just undre världen. Det blir ett annat arbetssätt, men jag har ingångar.

Man kan ha klienter som är krävande och jobbiga och begär mycket av en, till exempel pressar en på de etiska riktlinjerna.

Vad kommer du inte att sakna?
– Det finns stora anspänningar i advokatjobbet. Man kan ha klienter som är krävande och jobbiga och begär mycket av en, till exempel pressar en på de etiska riktlinjerna. Det kan vara ansträngande. Men att det nästan varje dag finns något etiskt övervägande att göra, det är också en del i charmen. Det är vad som gör att jobbet känns viktigt. Det står inte riktigt lika mycket på spel när man ger ut en bok som när någon riskerar att få tio år i fängelse.

– Även om jag de senaste åren – sett till arbetstid – varit mer författare än advokat så hade jag inte gjort den rörelsen identitetsmässigt förrän jag steg ur Samfundet. I snart 20 år har jag varit juriststudent eller advokat. Det är en lång tid som jag har identifierat mig med den här grejen.

Hur är det att inte längre kunna göra det?
– Det är jobbigt, men jag gillar det. Ibland får jag lite längtan ibland till rättssalen, till att sitta och snacka med kollegorna i lunchrummet.
– Jag gick förbi en tunnelbanestation häromdagen där det stod några killar med mjukisbraxer och kepsar. ”Lapidus!” ropade en. ”Jag ringer dig när jag behöver ”. Liksom, fan nä, det kan du inte längre.

Sa du det till dem?
– Näe.

När jag suttit med manusförfattarna märker jag att de vill att alla advokater ska vara backslickade skurkar

Under våren släpptes Jens Lapidus sjätte kriminalroman ”Top Dogg”. Sedan dess har han gjort PR för boken.
– Nu har jag bara 6-7 grejer kvar, sedan är det klart.
Därefter väntar ”ett annorlunda liv”:
– I sommar kommer jag inte ha några häktade klienter som sitter och väntar på besök, inga ärenden som väntar på att sättas ut.
– Inte heller kommer jag ha någon bok att skriva på. Det brukar alltid vara en process på några månader innan jag kommer på vad det ska vara.
Tidigare har Jens Lapidus skrivit manus till ett seriealbum. Han har skrivit manus till poddserien ”Darknet” som ges ut av Sveriges Radio. Och i höst kommer serien ”Advokaten” – som han varit med och tagit fram – på Viaplay.
– Det är kul att testa olika format. Eftersom skrivandet har varit en hobby så måste det vara lustdrivet. Jag vill fortsätta på det sättet. Det får inte bli en industri där jag skriver bok 12 om Snabba cash-karaktärerna.
”Advokaten” är en samnordisk produktion som utspelas både i Sverige och Danmark.
– Jag, Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth kom med idén. Det handlar om en advokat vars föräldrar mördades när han var 15 år. Han inser att klienter på byrån är ansvariga för mordet och han börjar använda sin position som advokat för att nästla sig fram.
– Det var varit en ganska lång process för min del. Jag har inte skrivit själva manuset utan mer fungerat som konsult. Hälften har spelats in. Jag ska få se de första klippen om några veckor. Om det blir som jag hoppas kan det bli en väldigt kul grej. Det är den första tv-serien i Sverige som berör advokatvärlden. I amerikanska tv-serier är det en klassisk miljö, men här har vi knappt haft det.

Vilka är utmaningarna?
– Det finns många klyschor. När jag suttit med manusförfattarna märker jag att de vill att alla advokater ska vara backslickade skurkar som egentligen är värre än de kriminella och då säger jag ”hallå – det är inte så det är”.

Hur lyckas du få dem på andra spår?
– Äh, jag har nog inte lyckats så bra med det.