”Kan finnas brister för att utredarna tycker att vissa frågor är obehagliga”

”Kan finnas brister för att utredarna tycker att vissa frågor är obehagliga” Illustrationsbild
Foto: Anders Wiklund / TT Illustrationsbild Foto: Anders Wiklund / TT

Anna Kaldal, docent vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, har länge haft vårdnadsmål som ett specialområde. I sin avhandling argumenterade hon bland annat för att kraven på metod, dokumentation och presentation ska vara likadana i vårdnads- och brottsutredningar.
– I mitt arbete har jag tagit del av en stor mängd vårdnadsutredningar. Min uppfattning är att kraven på beslutsunderlaget är väldigt varierande, säger Anna Kaldal.
– Vi kan både hitta utredningar med mycket substantiell information, där de redogör för hur de har utrett målet, hur de fått fram informationen och tydligt klargör vilken relation den person man pratat med har till parterna.
– Men det finns också utredningar där man mer skriver en bedömning än klart redogör på vilka fakta man baserar denna bedömning. Det här kan bli väldigt problematiskt, eftersom det innebär att domstolen bedömer en bedömning – utan att veta vilka fakta den baseras på. Det brister i transparens och konkretion och då blir uppgifterna svåra att värdera.

”I vissa fall kan det handla om att sekretessen sätter hinder i vägen.”

– Ibland har man också svårt att redogöra för om det finns anledning att ifrågasätta vissa uppgifter. Om man till exempel har pratat med någon av föräldrarnas nya partner så bör man lyfta fram att det är en person som kan stå i någon form av jävsförhållande.
– Det kan också förekomma generella formuleringar som att någon lider av psykisk ohälsa ett uttryck som rymmer hela skalan från människor med svåra psykiatriska sjukdomstillstånd till den som har en krisreaktion. Buntar vi ihop människor på det här sättet så har vi missat att göra en individualiserad bedömning i förhållande till hur det påverkar förälderns omsorgsförmåga.
Anna Kaldal upplever också att utredarna i många fall missar att tala med personer som inte står i någon jävssituation, som skolan, förskolan och vården.
– I vissa fall kan det handla om att sekretessen sätter hinder i vägen. Jag minns ett ärende där en förälder som satt på kriminalvårdsanstalt ville ha umgänge med barnet. Det fanns uppgifter om honom som utredarna borde ha känt till men som de inte fick veta, möjligen på grund av sekretessen. Först när Kriminalvården insåg att det faktiskt skulle bli fråga om umgänge så larmade de. Men den informationen hade behövts redan under utredningen.

”I andra fall är min känsla att det kan finnas brister för att utredarna tycker att vissa frågor är obehagliga att ställa”

– I andra fall är min känsla att det kan finnas brister för att utredarna tycker att vissa frågor är obehagliga att ställa. Det är förvisso ingen förundersökning, men en vårdnadsutredning är lika viktig. Det är domstolens beslutsunderlag för att fatta ett helt avgörande och ingripande beslut i ett barns liv.

Anser du att det här har försämrats under de senaste tio åren?
– Nej , jag upplever att man anstränger sig mer för att ta fram fakta. Men att det förekommer stora variationer. Domstolarna har också blivit mer uppmärksamma på kvaliteten. Förr kunde en domare säga ”vår familjerätt gör alltid bra utredningar, vi går alltid på deras linje” men jag tror inte att någon skulle säga så idag.

Relaterade Artiklar