Juristerna som experterna vill se i Svenska Akademien

Juristerna som experterna vill se i Svenska Akademien Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX / Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX /

Svenska Akademien har konstaterat att den behöver juridisk kompetens. Legally yours frågade ledande kulturdebattörer vilka jurister de anser bör väljas in.

Ursprungligen publicerad i maj 2018.

Fyra ledamöter har beviljats utträde ur Svenska Akademien, författarna Kerstin Ekman, Lotta Lotass, Sara Stridsberg och Klas Östergren.
I samband med att nya ledamöter ska väljas in har den tillfällige ständige sekreteraren Anders Olsson fört fram behovet av ”juridisk kompetens”. Under större deleb av 1900-talet var det tradition att en hög jurist satt på stol nummer ett. Traditionen upphörde när Lotta Lotass, som nu alltså lämnar akademien, tog plats 2009.
Legally yours frågade flera ledande kulturdebattörer om de anser att juridisk kompetens bör prioriteras högt när nya ledamöter väljs in.
– Akademien behöver tillgång till juridisk kompetens, men det behöver ju inte vara som ledamot, menar förläggaren Svante Weyler.
– Akademien är just nu i behov av alla slags kompetens som man finner i arbetslivet, i organisationer, i all verksamhet som är utsatt för offentlig granskning och i behov av allmänt förtroende.
Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin:
– Jag anser att det är rekommendabelt att minst en ledamot är jurist, men det är också viktigt att flera ledamöter har erfarenhet av styrelsearbete. Det kan gälla institutionsstyrelser på universitetet eller inom kulturinstitutioner. Merparten av ledamöterna kan och bör dock fortsatt vara författare och fria konstnärer.

”Lotta Lotass ska enligt uppgift inte ha känt sig välkommen i Svenska Akademien på grund av elaka mejl som hon fick av bittra jurister ”

Expressens kulturchef Karin Olsson:
– Jag tror att det vore bra med en ämbetsman för samhällsförankringens skull, gärna en jurist, som man tidigare brukade ha.
– Lotta Lotass ska enligt uppgift inte ha känt sig välkommen i Svenska Akademien på grund av elaka mejl som hon fick av bittra jurister som tyckte att hennes stol borde ha gått till en av deras kollegor. Men juridisk kompetens behövs i ett sällskap med så mycket makt och pengar, säger hon.
Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, anser att Svensk Akademien, är för snabba med att inleda processen att hitta nya ledamöter.
– Det är groteskt att man från Akademiens håll anser sig kunna gå vidare som om ingenting hade hänt. Det här är en institution i fullständigt fritt fall med noll förtroende hos allmänheten. Jag tycker det är svårt att låtsas att man kan gå vidare med en invalsprocess, som om ingenting hänt. Jag tror att man kommer få svårt att hitta personer som är villiga att sätta sig på de här stolarna.
Björn Wiman anser att samtliga ledamöter först bör ställa sina platser till förfogande och att en kriskommission sedan ska tillsättas.
– Den borde ledas av en jurist och bestå av ett antal personer med förtroende i bred offentlighet. Därefter skulle några av de nuvarande ledamöterna eventuellt kunna återta sina platser. Det finns förnuftiga krafter kvar i Akademien, men också personer som inte verkar för institutionens bästa, utan som systematiskt har förstört dess rykte under den senaste månaden. Det är helt olämpligt att de kvarstår.

”Där finns ett antal personer som verkligen dragit skam och vanära över Akademien.”

Vilka tänker du på?
– Främst Horace Engdahl och Sture Allén, förstås, som öppet visat sin ovilja att hantera de anklagelser om sexuella trakasserier och övergrepp som är krisens ursprung. Men även Göran Malmqvist, som under de senaste åren har agerat tvivelaktigt. Man kan minnas att han för bara några år sedan hotade med att krossa en svensk poet ”som man krossar en lus med tumnageln”. Där finns ett antal personer som verkligen dragit skam och vanära över Akademien.
När Gustav III grundade Svenska Akademien var tanken att en rad olika grupper skulle representeras av ledamöterna.
Björn Wiman har tidigare påpekat att Svenska Akademien bör återuppta traditionen med en jurist i församlingen:
– Både ämbetsmän, skönlitterära författare och representanter för det religiösa livet i samhället. Även den senare gruppen är utraderad, även om man förra året valde in teologen Jayne Svenungsson. Det var ett steg i rätt riktning, säger han.
– Men jag ser ingen anledning till att ärkebiskop Antje Jackelén, som är en intellektuellt högt kvalificerad person, inte skulle kunna sitta i Svenska Akademien.
– Är det något man som jurist arbetar med och får förståelse för så är det språket. Ords valörer, tolkningen av ord och vilka olika innebörder ett ord kan ha. Det är inte så att juristerna ska sitta som vakthundar och hålla efter de begåvade skalderna. Är det några som vet hur man använder språket och hur man utnyttjar dess potential så är det skickliga jurister.
– Redan när Lotta Lotass valdes in i stället för Sten Rudholm skrev jag att det var synd att man inte fullföljde traditionen med en jurist eller hög ämbetsman på stol nummer ett. Det fanns utmärkta kandidater. Jag föreslog till exempel Johan Hirschfeldt och Hans-Gunnar Axberger.
– Man har hamnat i en olycklig insnävning av kulturbegreppet. Akademien tycks anse att all verksamhet i landet som är av vikt för det offentliga livet, för språket och för tanken, den sker inom litteraturen eller språkvetenskapen, inte utanför den. Man har tydligt markerat att det här ska vara en sammansättning av skönlitterära författare. Inget ont om sådana, men det är inte bara de som skapar ett samhälles offentliga och andliga klimat, säger Björn Wiman.

”När jag tittar på Johan Hirschfeldts CV så är det uppenbart att han passar”

Tycker du att de namn du nämnde 2009 fortfarande är aktuella?
– Ja. Om någon av dem skulle acceptera en plats så vore det en stor vinst för Akademien. En annan ämbetsman – visserligen inte jurist – är Inga-Britt Ahlenius. Hon skulle också vara ett utmärkt namn.
– Det viktiga i att de är jurister är dels att de ska kunna hålla ett öga på de ganska elementära jävssituationer som uppstått. Samtidigt ska man inte tro att det löser sig om man väljer in en jurist. Det är i sig ingen garanti för att Akademien sköts på ett professionellt sätt.

I frågan om Johan Hirschfeldt får Björn Wiman medhåll.
– Johan Hirschfeldt vore en utmärkt ledamot, bildad på alla områden och med ett slags auktoritet och intellektuellt lugn som Akademien skulle ha nytta av, säger Svante Weyler.

Gunnar Bolin:
– Detta är inte min hemmaplan men när jag tittar på Johan Hirschfeldts CV så är det uppenbart att han passar, erfarenheten från till exempel Statens ansvarsnämnd, Katastrofkommisionen, Svea Hovrätt med mera talar sitt eget språk.
– Men givetvis bör den jurist som kommer i fråga besitta ett stort intresse för språk och litteratur. Annars blir det nog småtrist på torsdagsmötena.

Karin Olsson:
– Peter Danowsky är en bildad och klok man, med patos för språk och yttrandefrihet. Han vore utmärkt. Avgående hovrättspresident Fredrik Wersäll som i höst ska bli ny riksmarskalk är ett annat lämpligt namn.

Relaterade Artiklar