”Juridiskt motstånd mot samtyckeslag bygger på missuppfattningar”

”Juridiskt motstånd mot samtyckeslag bygger på missuppfattningar” Foto: Oscar Stenberg Foto: Oscar Stenberg

Tomas Pettersson, är rättspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ. Han arbetar som advokat på Gotland.
– I dag jobbar jag i princip bara med brottmål. Innan jag flyttade till Gotland för tio år sedan så var jag inriktad på affärsjuridik, säger han.

Vilken rättspolitisk reform anser du är mest nödvändig just nu?

– Vid sidan av att införa ett förbud för nazistiska organisationer så är det att få igenom samtyckeskravet och oaktsamhetsvarianten på uppsåtssidan av våldtäktsbrottet genom riksdagen så snart som möjligt.
– När Madeleine Leijonhufvud kom med det här förslaget för några år sedan så hånades hon. Idag har det inte alls något politiskt motstånd att tala om men det finns ett visst juridiskt motstånd, bland annat från Advokatsamfundets sida, som bygger på missuppfattningar. Lagen är inte först och främst till för att fälla fler för våldtäkt utan för att påverka människors sätt att se andra människor.

Vilka insatser är mest angelägna för att stoppa situationen med skjutningar i till exempel Malmö?

– Det är svårt att veta vilken insats som är viktigast. Möjligen att återgå till att tillämpa en asylpolitik i enlighet med konventionerna på flyktingområdet, för att från statsmakternas sida visa att vi inte gör någon uppdelning i vi och dem.

Hur sätter du flyktingkrisen i samband med skjutningarna?

Människors utanförskap i utsatta områden i Sverige bygger mycket på hur andra ser dem och hur de ser sig själva. Om vi från statens sida säger att vi inte kan ta emot människor i den utsträckning som konventionsåtaganden säger att vi ska göra så är det en del av problemet med att peka ut de här människorna som problem. Att på det sättet närma sig rasisters beskrivning av verkligheten, som vi ser att samhället gör på olika plan, det är farligt.

”Det går inte att ha domstolar där man kan spå vad som händer bara för att vi vet vilka som ska döma. ”

Bör regelverket för villkorlig frigivning ändras?

– Jag ser inte det som något jätteproblem. Möjligen bör man tänka på varför åtgärder efter villkorlig frigivning handläggs av övervakningsnämnd och inte av tingsrätt. Det skulle möjligen ge en större tyngd åt de olika typer av åtgärderna om det var en domstol som dömde ut det och inte övervakningsnämnden.

Bör nämndemannasystemet ändras?

– Av en enda anledning måste en göra något åt det och det är efter den forskning som kunde konstatera att det var ett rasistiskt dömande i migrationsärenden i förvaltningsdomstolarna. Om det var sverigedemokrater som satt med som nämndemän var det svårare att få asyl och uppehållstillstånd. Och om kristdemokrater satt med så var det tvärtom. Det här är en totalt oacceptabel affekt av att vi har politisk nominering av domare. Det är ett legitimitetsproblem som undergräver hela systemet. – Argumentet att man inte vill bli opererad av en lekmannakirug och därför inte vill bli dömd av en lekmannadomare är nonsens, det finns ett starkt intresse av en folklig kontroll i den dömande verksamheten. Men det innebär också att så fort det går att visa att den makten tar sig politiska ambitioner så är hela anledningen till att den finns bortblåst.
– Om man inte kommer på någon lösning så måste man ta bort systemet. Det går inte att ha domstolar där man kan spå vad som händer bara för att vi vet vilka som ska döma.

Tycker du att domstolarna i regel dömer ut för milda – eller för hårda – straff vid grova brott?

– Som politiker ska jag inte ha någon uppfattning om fängelsestraffets längd, utan om är innehållet i kriminalvården.

Advokatsamfundets förre ordförande Bengt Ivarsson anser att regeringen bör arbeta mer för att marknadsföra Sveriges ställning som centrum för skiljeförfaranden utomlands. Vad tycker du om det?

– Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut har ett väldigt gott anseende utomlands. På det här området håller Sverige en väldigt hög nivå. Om sedan advokatsamfundets ordförande ska säga at staten bör satsa på det, det är en helt annan sak. Men jag ser inga problem med att vi svenskar berättar om vad vi är bra på för andra som kanske inte har samma typ av utvecklade rättssystem för kommersiell tvistelösning.

Relaterade Artiklar