Juridikverkstäder ska hjälpa elever – och advokatbyråer

Juridikprofessorn Sanna Wolks nya projekt ska förbättra integrationen. ”Vill hjälpa både ungdomar och juristbranschen”.

I slutet av februari arrangerar Nolla utanförskapet, NU, sina första läxverkstäder inom juristbranschen.
Verksamheten startade i slutet av förra året. Initiativtagare är Sanna Wolk, professor i immaterialrätt vid Uppsala universitet och Katja Halvarsson. Båda är de medgrundare till NU.
– Vi har båda hållit på med integration på volontärsbasis under större delen av våra liv, säger Sanna Wolk.
– Vi har sett att det finns stor vilja men också stora brister när integrationsarbete görs på volontärbasis. Ofta har det inte varit tillräckligt samlat och effektivt. Därför är det vi gör är väldigt praktiskt inriktat. Vi vill öppna dörren där gapet är som störst. Framför allt för människor som bor i utsatta områden. Vi vill på enkla sätt skapa positiva spiraler, ordna aktiviteter som kan de dem nya kontakter för att både vidareutbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden.

Varifrån kommer ungdomarna i juridikverkstaden?
– Områden med utsatt närmiljö, som Rinkeby, Tensta, Husby och Jordbro. Genom läxverkstäderna kommer ungdomarna till andra miljöer som de normalt inte kommer till.
– Vi bygger upp allting i Stockholm. Vår utgångspunkt är att börja här. Men tanken är att plattformen sedan ska kunna etableras i andra städer som Malmö, Göteborg och Västerås.

CSR påverkar rankingen, det är viktigt för byråerna att visa sitt engagemang på det här sättet.

Den första stora aktivitet som NU startar är läxhjälpsverkstäder med olika inriktningar som juridik, IT, ekonomi och journalistik. Ett antal gymnasieelever kommer under terminerna att besöka en pool av företag där de får möjlighet att göra sina läxor.
– Samtidigt får ungdomarna direktkontakt med företag och olika branscher, en möjlighet att få sommarjobb och inspiration hur de ska gå vidare med sina utbildningar på universitet.
– På samma sätt kommer de här företagen i direktkontakt med potentiell arbetskraft. Annars når de inte de här eleverna. Eftersom vi lever i en global värld så behöver företagen deras kompetens och erfarenheter, de behöver mångfalden. Samtidigt tar företagen ett väldigt konkret och givande sätt också socialt ansvar.

Den första bransch där läxträffarna arrangeras är just juristbranschen.
– Eleverna kommer att kunna träffa både seniora och juniora jurister som hjälper till med elevernas läxor men också kan berätta om sina karriärsval.
Bland de advokatbyråer som hittills är klara finns Mannheimer Swartling, Kastell och Baker & McKenzie.
Företagarna betalar en avgift för samarbetet med NU.
– Vårt mål är att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna starta integrationshus, så kallade NU-hus, för målgruppen 12 till 25 år. På så sätt skulle vi kunna hjälpa en större grupp.

– I advokatbranschen blir byråns ranking ett allt viktigare konkurrensmedel. CSR påverkar rankingen, det är viktigt för byråerna att visa sitt engagemang på det här sättet. Från vår sida kan vi utbildning. Vi paketerar den på ett sätt så att det hjälper både företagen och ungdomarna.
– Förutom de olika läxverkstäderna, kommer NU ha en välgörenhetsauktion under oktober för att få den stora grundplåten till första integrationshuset.

Mycket handlar om driv, men också kontakter. Men ibland är gapet för stort.

Vad kan byråerna göra på egen hand att kanalisera det här sociala engagemanget?
– Det är viktigt att sätta sig på varje företag och gå igenom vad det vill satsa på och sedan köra på en sak. Det är bättre att koncentrera sig på ett enskilt spetsinitiativ och inte ta ett för brett grepp. Man når visserligen en mindre grupp, men man gör desto större inverkan på den gruppen.

Hur föddes ditt eget engagemang i de här frågorna?
– Jag är själv andra generationens invandrare. Mina föräldrar kom hit från Polen på 60-talet, då ett helt slutet kommunistiskt land. Runt 1967-68 släppte de ut främst intellektuella, och min mamma lämnade landet då. Min pappa var däremot med i simlandslaget och fick inte samma möjlighet. Han flydde istället. De träffades i Uppsala.
– Från att ha haft 0 kronor har de fått väldigt framgångsrika liv och karriärer. Jag har ofta funderat på hur de har klarat det, samtidigt som andra inte har lyckats. Mycket handlar om driv, men också kontakter. Men ibland är gapet för stort. Det handlar inte om att viljan inte finns, utan det behövs att någon överbryggar gapet, öppnar dörren och ger kontakterna. Resten fixar de själva.

2012 grundade Sanna Wolk Institutet för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt, IMK, vid Uppsala universitet.
– Det finns en integrationstanke även med IMK. Immaterialrättsbranschen är väldigt konservativ med ett fåtal dominerande aktörer. Med IMK ville jag luckra upp den konservativa strukturen och få fram fler unga i såväl forskningsvärlden som bland praktikerna. Både unga och kvinnor har haft det tuffare att komma fram. Och just lyfta fram dessa grupper har varit viktigt för mig. Det har också blivit en otrolig stor förändring inom immaterialrättsvärlden enbart på de fem åren. Det är jag jätteglad för.

Sanna Wolk om integration på Legally Ladys frukostevent – anmäl dig här