”En strålande vägledare i svåra juridiska frågor”

”En strålande vägledare i svåra juridiska frågor” Jan Ramberg. Arkivbild. Jan Ramberg. Arkivbild.

Den tidigare advokaten och professorn i civilrätt Jan Ramberg är död. Justitierådet Johnny Herre minns sin mångårige vän och kollega.

Den tidigare advokaten och professorn i civilrätt Jan Ramberg avled i slutet av januari, några dagar innan han skulle ha fyllt 86 år.
Han var specialiserad inom avtalsrätt, köprätt och transporträtt och skrev flera uppmärksammade civilrättsliga böcker.
Johnny Herre, justitieråd vid Högsta domstolen, arbetade länge tillsammans med Jan Ramberg. Första gången var under fastighetskrisen 1990, när finansbolaget Gamlestaden drabbades av ekonomiska problem.
– Nobel hade gentemot ett bankkonsortium garanterat Gamlestadens konsolideringsgrad. Senhösten 1990 tillgodogjorde sig bankerna pengar från Nobel med stöd av garantin. Nobel utsåg då Jan som ensamutredare för att utreda om Nobel hade varit skyldig att betala till bankerna. Jan anlitade mig till utredningssekreterare i december, säger Johnny Herre.
De kommande månaderna arbetade de båda ”närmast dygnet runt” med att intervjua alla inblandade parter.
– Vi lärde känna varandra väldigt väl. Under slutfasen av arbetet frågade Jan om jag ville vara med och skriva kommentaren till nya köplagen som antagits 1990. Frågan ställdes när jag körde bil till Grythyttan för att vi skulle få till slutrapporten i Nobelutredningen. Det är nog det starkaste minnet jag har eftersom detta ledde till ett samarbete och ett umgänge på mycket regelbunden basis under ett antal år. Vilken chans för en då 28-årig doktorand!

”Han hade ett kusligt minne för detaljer i diskussioner i svåra frågor som förts i olika sammanhang alltsedan 1960-talet. Han var en person som aldrig behövde framhålla sin auktoritet. Det föll sig naturligt att ta till sig det Jan sade. ”

– Vi arbetade därefter intensivt ihop med bokskrivande, utredningar och ett mycket stort antal skiljeförfaranden under hela 1990-talet. Vi umgicks också väldigt mycket privat under dessa år och även senare och kom att bli goda vänner. Efter att jag blivit professor 1999 kunde jag inte längre arbeta som Jans sekreterare i skiljeförfaranden. I stället hade vi ett antal förfaranden ihop som medskiljemän. Vi skrev också ett antal köprättsliga böcker ihop, bland andra kommentarerna till köplagen, CISG och konsumentköplagen. Ett antal år arbetade vi också ihop i ICC:s handelsrättskommitté där Jan var ordförande under nästan 20 år.
– Jan var under alla dessa år en alldeles strålande vägledare i svåra juridiska frågor och i mycket annat. Angreppssättet var alltid praktiskt. Samtidigt hade han ett kusligt minne för detaljer i diskussioner i svåra frågor som förts i olika sammanhang alltsedan 1960-talet. Han var en person som aldrig behövde framhålla sin auktoritet. Det föll sig naturligt att ta till sig det Jan sade.
– Under hela karriären hade Jan en praktisk koppling med omfattande rådgivning till företag och advokater och i styrelser av skilda slag. Han var under många år en av de mest – om inte den mest – anlitade skiljemännen i Sverige. Detta samtidigt som han var en mycket uppskattad lärare under alla år på Stockholms universitet.

”Internationellt aktiv på ett sätt som i princip ingen annan svensk inom det civilrättsliga området”

Johnny Herre beskriver Jan Ramberg som ”internationellt aktiv på ett sätt som i princip ingen annan svensk inom det civilrättsliga området”. Bland annat arbetade Ramberg aktivt inom Unidroit med deras principles for international commercial contracts, i UNCITRAL (FN:s enhet för internationell handelsrätt), och i CISG Advisory Council.
– Han åkte på deras möten varje gång och hade lite dåligt samvete för att han inte skulle kunna åka på mötet i Guatemala 1 februari 2018. Han var också den viktigaste personen från 1970-talet vid utarbetandet av de internationella handelstermerna INCOTERMS, där han var central vid utarbetandet av versionerna 1980, 1990 och 2000 och har skrivit den guide till reglerna som används i hela världen.
– Efter murens fall och de baltiska staternas frigörelse var Jan med och startade Riga Graduate School of Law och var skolans första rektor. Här undervisades bland annat i mänskliga rättigheter i lokaler som köpts och som tidigare varit KGB:s högkvarter i Riga. Jag vet att detta var ett väldigt viktigt arbete för Jan och jag kunde se hur glad han var över att detta realiserades.

Relaterade Artiklar