Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Porträtt
Publicerad: 2019-01-16 00:00

”Inte självklart att den som debiterar mycket är delägarmässig”

Foto: Peter Johansson

Byråentreprenören Per Magnusson om turbulenta starten av egna firman: ”I Stockholm var jag ensam med min portfölj”.

Den biträdande juristen Per Magnusson samtalade med en delägare när en av dennes viktigaste klienter ringde. Den äldre advokaten svarade:
”Kan jag återkomma? Jag sitter i möte med en kollega.”
– Det glömmer jag aldrig, säger Per Magnusson 30 år senare.
Vid tillfället hade han hunnit arbeta några månader på advokatbyrån Tisell.
– Med sin attityd visade advokaten att man som delägare har ett särskilt ansvar mot sin personal. Detsamma gällde oss biträdande jurister, om vi inte skötte oss mot den administrativa personalen så fick vi problem.
Dåtidens advokatbyråer var mindre kundorienterade än dagens, konstaterar Per Magnusson.
– Man såg fortfarande på advokatrollen som ett kall. Man satt vid sitt skrivbord och väntade på att klienterna skulle komma dit och buga för en. Men på Tisell var de mer kundorienterade. Man var ute bland kunderna, var proaktiva och visade intresse för deras verksamhet. Man ville hjälpa till med deras affärer, inte skriva långa PM.

Per Magnusson

Namn Per Magnusson
Yrke Grundare och delägare advokatbyrån Magnusson
Senast sedda film Unga Astrid
Senast lästa bok Bob Woodwards: ”Fear”
Allvarligaste brott du begått ”Jag har blivit av med körkortet två gånger på grund av fortkörning”.
Favoritlag Domarreglerna

Med tiden fick vi aptit på mer. Vi ville växa och slog oss ihop med fler

Genom åren har Per Magnusson startat en handfull advokatbyråer. Första gången var 1991. Han hade lämnat Tisell för advokatbyrån Chrysander, men valde efter endast sex månader att starta egen verksamhet tillsammans med kollegan Ulf Bride.
– Vi hade båda jobbat mycket med obeståndsjuridik. Det här var under finanskrisen och kaos på marknaden. Vi hade fullt upp, många omstruktureringar bland annat.
– Med tiden fick vi aptit på mer. Vi ville växa och slog oss ihop med fler advokater.

Under kommande år genomförde byrån flera sammanslagningar och nystarter. Samtidigt förändrades den svenska advokatbyråmarknaden i och med att dagens marknadsledare Mannheimer Swartling och Vinge bildades.
– Svenska affärsjuridiska byråer har exploderat i storlek sedan sent 80-tal och framåt. Den viktigaste faktorn är den ökade förekomsten av due dilligence-processer. Vi gjorde företagsförvärv även på Tiselltiden, men utan dd. Det gjordes garantier i avtalen, men inte de här genomgångarna som blev regel under 90-talet och som slukat väldiga resurser.
– Sveriges EU-inträde 1995 är en annan viktig faktor som skapade ökad medvetenhet om behovet av regler och råd kring olika regulatoriska system.

Vi kunde inte enas om namnet, därför blev det så långt. För att göra loggan mer hanterlig kom vi överens om att kalla byrån för MAQS

1997 slogs Per Magnussons dåvarande byrå samman med en Malmöbyrå.
– De hade en liten vinkling på Polen, en av deras biträdande jurister hade polskt ursprung. Vi ville skilja ut oss från andra byråer och beslöt oss för att utveckla det där. Efter att Östeuropa öppnats växte Polen fram som en stor marknad för svenska företag. Det ledde till att vi startade ett eget kontor i Warszawa.
Efter ytterligare två sammanslagningar runt millennieskiftet bildades advokatbyrån Magnusson Wahlin Qvist Stanbrook.
– Vi kunde inte enas om namnet, därför blev det så långt. För att göra loggan mer hanterlig kom vi överens om att kalla byrån för MAQS.
– Av olika skäl blev det lite slitningar i delägarkretsen. Sent 2004 bestämde jag mig för att lämna.

Byrån uppfattade det här som ett hot, vilket de väl delvis hade rätt i.

Vad var det för slitningar?
– Vi hade olika uppfattningar om hur verksamheten skulle drivas. Det funkade helt enkelt inte. Det blev en stökig historia. Närmast aggressivt.

Hur då?
– När jag fattat det här beslutet blev jag närmast utkastad från kontoret. De blockerade tillgången till alla mina filer och akter. Byrån uppfattade det här som ett hot, vilket de väl delvis hade rätt i. Samtidigt blev tvisten värre än vad den hade behövt bli genom deras agerande.
– De menade att jag hade försökt locka över folk till min nya byrå, men så var det inte. Sammanlagt var vi fem delägare som lämnade byrån.

Två av dem arbetade med Polen som bas. Kontoret i Warszawa var till en början byråns enda.
– I Stockholm var det bara jag och min portfölj. Till sist fick jag tag i ett skyffe på Biblioteksgatan. Där kunde vi börja från scratch.

Vad var den största utmaningen med att starta på det här…
-…Brutala sättet?
Ja.
– Allting egentligen. Att samtidigt sköta alla uppdrag som jag hade kvar. Bara att förklara för klienterna vad som hade hänt var genant. Vi var utsatta för ett bombardemang av fientliga handlingar från våra gamla kollegor. Det kändes som att starta verksamheten mitt under ett kärnvapenkrig. Jag fick gå till banken och bad om nödkredit, vilket vi lyckades få. Lite skämtsamt brukade vi säga att vi lånade ihop grejer till kontoret. Jag var till exempel inne i en Teliabutik och lyckades låna 10 telefoner. Jag tror killen i affären blev så chockad att han gick med på det. Senare kunde vi köpa loss dem.
– Att lösa allting på egen hand gav oss en enorm kraft och det skapade väldigt god samanhållning.

Ingen tror att man är garanterad en vinst i en process. Säg det en gång och fokusera sedan på möjligheterna

Tvisten med MAQS dåvarande ledning mynnade ut i ett skiljeförfarande.
– Det är nyttigt att själv vara klient. Alla advokater borde ha erfarenhet av det.

Vad lärde du dig av det?
– Att man vill ha någon som stöttar och inte är så matter of fact och säger att ”det här kan gå hur som helst”. Det blir man tokig av att höra! Visst ska man som advokat utvärdera möjliga risker för klienten, men fokusera inte på det i just den relationen. Många advokater gör ändå det, de anser sig vara vårdslösa om de inte upplyser om riskerna. Men ingen tror att man är garanterad en vinst i en process. Säg det en gång och fokusera sedan på möjligheterna. Underskatta inte det psykologiska. I en process är man utsatt och vill ha någon som bara är på ens egen sida.
Efter 1,5 år avslutades tvisten med att Per Magnusson och MAQS dåvarande ledning gjorde upp i godo.

Hur är din relation till MAQS i dag?
– Nu är det inget konstigt alls. Jag har till och med varit på deras alumnitillställning. Bråket har vi lämnat bakom oss.

Advokatbyråer spricker av en enda orsak. Det brukar handla om pengar

Har du några reflektioner kring att delägarna lämnar deras stockholmskontor?
– Inte mer än att jag blev förvånad. Jag vet för lite om det.
– Rent allmänt kan man säga att advokatbyråer spricker av en enda orsak. Det brukar handla om pengar. Hur vinsten ska fördelas är det som advokater brukar bråka om.
– Det är en inbyggd problematik i all advokatbyråverksamhet. Alla byråer lyfter fram sin egen vinstdelningsmodell och hur bra den är. Ändå finns det lika många vinstdelningsmodeller som det finns advokatbyråer. Somliga har en närmast ideologisk övertygelse om förträffligheten i den egna modellen. Jag tror att det är olyckligt. Det är bättre att vara pragmatisk.

Vilken modell tycker du själv fungerar?
– Jag vet inte. Jag är confused, but at a higher level. Det finns en inbyggd problematik i att delägare upplever sig själva som närmast autonoma. Du har inte det naturliga med en ägare som stoppar in kapital och därför bestämmer över verksamheten. En advokatbyrå är komplicerad att styra och driva eftersom det inte finns några exakta verktyg för att mäta hur en delägare ska värderas. Många upplever att de själva är mest värdefulla och om man inte anser sig bli tillräckligt uppskattade så gör man till slut något annat.

En delägare ska skapa affärer.

Hur tycker du att man borde mäta?
– En del skulle säga debiterade timmar. Jag kan tänka mig att argumentera för motsatsen, att den som debiterar många timmar inte är delägarmässig. Då är man bara en biträdande jurist. En delägare ska skapa affärer. Inget är rätt eller fel, men man skulle kunna argumentera på det sättet.
– Övergången från biträdande jurist till delägare är väldigt svår och fylld av missuppfattningar. Den mest sympatiske biträdande jurist kan bli et monster som delägare. Tvärtom är det ödmjukhet man måste besitta som delägare.
– På en större advokatbyrå kan man bli van vid att förses med jobb. När vi ibland rekryterat personer från stora organisationer kan de till en början tycka att det är svårt att anpassa sig.
– Sedan är det ett problem att alla advokatbyråer drivs kortsiktigt. Det här gör byråerna sårbara. Hur ska man få befintliga delägare att satsa på investeringar som ger frukt först långt in i framtiden? Det borde vara rimligt att de som betalat för något också får något för det. I USA och Storbritannien är det vanligt att den som träder in som delägare också betalar en insats som man får tillbaka när man träder ur. Då skulle intresset för investeringar öka.

Samfundets regler gör att advokater lätt får uppfattningen att de är de enda som kan något

I Magnusson, den byrå som Per Magnusson startade när han lämnade MAQS, har verksamheten i en rad länder runt Östersjön varit central.
– Det var allt annat än planerat. Vi började i Warszawa, sedan hade vi Östersjöfokus som en röd tråd i allt vi gjorde.
– Av våra medarbetare upplevs det som att man är en del i ett större sammanhang. Det har varit en viktig del i vår attraktionskraft, framför allt vad gälelr yngre medarbetare. Klienterna ser oss som en aktör som täcker ett större område. Vi blir något annat än en advokatbyrå i strömmen.

Om du startade en ny byrå i dag, skulle det också vara en advokatbyrå?
– Det går inte att komma ifrån att det finns ett stort varumärkesvärde i advokattiteln. De etiska reglerna är bra, men Helst skulle jag se att advokatverksamheten blev mer affärsmässig. Vi har en vd som inte är advokat, för att det ska vara möjligt har vi fått be samfundet om dispens. Det är löjligt.
– Samfundets regler gör också att advokater lätt får uppfattningen att de är de enda som kan något. Marknadsansvariga oh HR-chefer på en advokatbyrå rapporterar till en delägare, varför då? Jag skulle gärna se att vi fick större bredd på kunnandet i ledningsgrupperna. Det skulle ge nya tankar och infallsvinklar.


Dela sidan:
Skriv ut:


Annons
Annons