Hovrättspresidenten: ”Tror inte nämndemän förstår ekomålen”

Hovrättspresidenten: ”Tror inte nämndemän förstår ekomålen” Foto: Adam Ihse / TT / Foto: Adam Ihse / TT /

”Det känns konstigt att vi sitter fem personer i målen. Vi har varsin röst och två personer hänger inte riktigt med i vad vi pratar om ”.

I det senaste avsnittet av Sveriges domstolars Domstolspodden ger hovrättspresident Ralf G Larsson sin bild av hur det är att arbeta med nämndemän. Han menar att lekmannadomarna har en ”väldigt passiv roll” i hovrätten.
– Hovrätten har inte haft traditionen med nämndemän i evinnerliga tider. Först 1977 fick vi in dem i kammarrätt och hovrätt, säger Ralf G Larsson, som är president för Hovrätten i Västra Sverige, i podden.

”Det är extremt sällan som någon av dem har en annan uppfattning än vad vi har”

– Vi tre juristdomare förklarar hur vi tänker i målet, vad gäller skuldfrågan och straffet. Sedan kommer nämndemännen in. Det är extremt sällan som någon av dem har en annan uppfattning än vad vi har.
Ralf G Larsson konstaterar att det visserligen förekommer enklare mål även i hovrätten men att de i regel är ”lite mer komplicerade”:

”Vad gäller mål om till exempel ekonomisk brottslighet tror jag inte att nämndemännen förstår någonting om jag ska vara ärlig.”

– Vad gäller mål om till exempel ekonomisk brottslighet tror jag inte att nämndemännen förstår någonting om jag ska vara ärlig. Det känns konstigt att vi sitter fem personer i målen. Vi har varsin röst och två personer hänger inte riktigt med i vad vi pratar om.
I Domstolspoddens samtal om nämndemän, som leds av Domstolsverkets Jesper Nietsche, medverkar även Emma Regnér, rådman, Malmö tingsrätt, och Fredrik Löndahl, chefsrådman, Förvaltningsrätten i Malmö.

Relaterade Artiklar