HD om nya namngivningsrutinen: ”Förstärker minnesbilden”

Många jurister har upptäckt Högsta domstolens nya rutin för att namnge sina mål. En kärnfull rubrik skriven inom parentes, som anges i samband med den korta ingress där den aktuella rättsfrågan beskrivs.
Några av de senaste exemplen: Polisstationen i Flemingsberg, Kravmjölken, Vittnet på Rhodos och Skiljedomstolen i Sankt Petersburg.
Legally yours bad Högsta domstolens kanslichef Måns Wigén berätta om bakgrunden till att den nya rutinen har införts.
– Sedan en kort tid tillbaka har justitieråden börjat använda vad man kan kalla ett arbetsnamn på avgörandet, säger han.
– Syftet är att förbättra och komplettera igenkännandet av rättsfallet och förstärka minnesbilden av det, utöver själva målnumret och NJA-numret.

Det är helt enkelt de justitieråd som är inblandade i avgörandet som tar ställning till om man ska använda en särskild benämning.

Vem bestämmer arbetsnamnen?
– Det är helt enkelt de justitieråd som är inblandade i avgörandet som tar ställning till om man ska använda en särskild benämning. Sedan bestämmer man den tillsammans i sitsen.

Något särskilt som låg bakom att man valde att komplettera mål- och NJA-nummer med de här arbetsnamnen?
– Hela historiken och alla tänkbara motiv har jag inte

Har ni fått några reaktioner från praktiker?
– Inte såvitt jag känner till.

Är det något särskilt namn som du vet att sitsen varit extra nöjd med?
– Haha, nej det känner jag inte till. Jag tror att de
helt enkelt bemödar sig om att hitta något som träffar själva avgörandet bra men som också är lämpligt- alltså objektivt och sakligt.