Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Rättsfrågor
Publicerad: 2017-05-24 00:00

Guillou gör två romaner om Henning Sjöström: ”Stod för juridisk bragd”

Henning Sjöström anländer till Högsta domstolen 1996. Inför den första dagen i Klippan-målet. Foto: Susanne Kronholm/SCANPIX

Texten publicerades ursprungligen i maj 2017.

I Jan Guillous roman ”1968” – som ges ut i höst – har den välkände advokaten Henning Sjöström en av de ledande rollerna. Boken är den sjunde i serien ”Det stora århundradet”, där 1900-talet skildras utifrån släkten Lauritzens perspektiv. I boken ges advokaten det modifierade namnet Henning Sjöstrand, och romanfiguren Eric Letang får jobb på Sjöstrands byrå.
Jan Guillou konstaterar att han själv studerade juridik 1968, men ”av en slump förvandlades till journalist på ungefär halva vägen”.
– Nu har jag frestats att skriva en alternativ historia, säger Jan Guillou
– Om jag hade fortsatt som jurist, vad hade hänt då? För advokater så är 1968 intressant på så sätt att Henning Sjöström förändrar den juridiska världen. Han fick advokatyrket att bli något helt annat. Men det här sker under våldsamt motstånd från både ett konservativt advokatsamfund och från Expressen och andra tidningar, där han ges namnet ”Henning Penning”. Sjöström anses bryta mot oskrivna regler, han gör r e k l a m. Det ansågs inte ingå i god advokatsed.

Henning Sjöström

Henning Sjöström (1922-2012) var en svensk advokat. Känd för bland annat neurosedynmålet, Raggarmålet och för att ha företrätt Kurt Haijby.

Leif Silbersky och Henning Sjöström tidigt 1980-tal.
De utverkar ett skadestånd 10 gånger större än vad Astra föreslagit från början. Det är en juridisk bragd

Med start på 1960-talet drev Henning Sjöström – tillsammans med
bland andra Leif Silbersky – skadeståndstalan för de barn som skadats av läkemedlet neurosedyn.
– I Tyskland hade läkemedelsföretaget strikt ansvar. Den part som stämde behövde bara visa att neurosedyn faktiskt har åstadkommit skadorna, säger Jan Guillou.
– I Sverige var uppförsbacken för advokaterna betydligt brantare. Här måste man visa att Astra varit försumliga, att de inte gjort allt som stod i deras makt innan de släppte ut det här på marknaden. Det är oerhört svårt att bevisa. Expressen och andra säger att Henning Sjöström åtagit sig ett mål som han vet att han kommer att förlora, eftersom det är omöjligt. De säger att han har gjort det bara för att bli förordnad som offentlig försvarare i hundra fall och alltså tjäna en massa pengar på att förlora.
Henning Sjöström och hans kollegor vann målet – den mest omfattande process mot ett läkemedelsbolag som dittills hade drivits i Sverige.
– De utverkar ett skadestånd 10 gånger större än vad Astra föreslagit från början, konstaterar Jan Guillou.
– Det är en juridisk bragd – och en rolig juridisk konflikt som omger den. Att i boken placera den mitt i Vietnamdemonstrationernas 1968 tycker jag har varit rätt roligt.
Jan Guillou blev själv vän med Henning Sjöström i samband med raggarmålet i början av 1980-talet.
– Alldeles för länge var jag själv misstänksam mot honom, på samma konservativa juristgrunder som de flesta andra var då. Men sedan såg jag en helt annan Henning än den jag mött i medierna.

För honom var inte juridiken något som bara ska tillämpas av en klubb. Juridik är en rättighet som man ska föra ut till folket.

Jan Guillou säger att han sedan dess ägnat sig åt en ”tankelek”:
– 1973 anhölls Peter Bratt och jag misstänkta för spioneri. Då var min tanke fortfarande att man inte ska provocera domstolen med sådana här kändisadvokater utan istället ta familjens gamla affärsjurist som försvarare. Både Peter Bratt och jag utrustar oss med en advokat impregnerad av kalla kriget, vilket betyder att om ett mål rör rikets säkerhet så har åklagaren alltid rätt.
– Vår advokat fann sig i vad fan som helst. Till och med ett förslag från regeringen att vi skulle förklara oss nöjda med ett års fängelse, det straffet var bestämt i förväg. Efter vår nöjdförklaring skulle vi beviljas nåd. Jag och Peter Bratt tog ställning till det där på olika sätt. Jag betraktade det som en bluff. Man kan inte få nåd utan att ansöka om den. I så fall kallas det abolition och det har inte förekommit sedan 1700-talet. Det var en fälla, sa jag, men Peter Bratt trodde på den. Han förklarade sig nöjd med domen. Efter ett år ansökte han om nåd, fick avslag. Olof Palme sa att ”lagen gäller lika för alla – även för överklasspojkar”. Så var det med den saken.
– I den bok jag ska skriva nu så utvecklar jag min tankelek, i stället för våra gamla fina familjeadvokater så väljer vi Henning Sjöström och Leif Silbersky som advokater. Då skulle hela den moderna juridiska historien se annorlunda ut.

Hur då?
– De två skulle ha ställt till en oerhörd skandal, inte ha hemlighållit någonting av det som sades bakom lyckta dörrar och som stod i strid med alla möjliga rättsprinciper. De skulle ha skandaliserat regeringen och domstolen något oerhört ifall de kunnat bevisa att det här var ett uppgjort mål. Det hade blivit en fantastisk cirkus. Det ska bli jätteroligt att skriva det.

Vad skilde Henning Sjöström från andra advokater?

– Han bryter det hemliga brödraskapets oskrivna regler. Han riktade sig utåt, mot allmänheten. För honom var inte juridiken något som bara ska tillämpas av en klubb. Juridik är en rättighet som man ska föra ut till folket.
– Tillsammans med Leif Silbersky förändrar han retoriken i rättssalen på ett sätt som gör juridiken mer slagfärdig och mer begriplig. De förändrar den svenska advokatens kultur i grunden.

Hur upplever du arvet efter honom?
– Han har skolat en hel flock notarier som blev advokater for good and for worse. Men de som gått i hans fotspår har blivit som han. Detta har påverkat hela den svenska advokatkulturen när det gäller brottmål. Det är möjligt att de här förändringarna skulle ha kommit i alla fall, det är rent av troligt. Dagens brottmålsadvokater är ändå alla efterföljare till Henning Sjöström.

Annons
Annons