“Girjasmålet är HD-mässigt”

“Girjasmålet är HD-mässigt” 
Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT / Kod: 71754
Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT / Kod: 71754

Girjas sameby i Norrbotten anser att de bör ha ”ett avgörande inflytande över småviltsjakt och fiske i samebyns fjällmarker”. Därför stämde de staten, tillsammans med Svenska samernas riksförbund.
Tingsrätten fastställde att samebyn har ensamrätt till jakten och fisket och att de själva ska förvalta den rätten. Domen gick därmed emot riksdagens beslut från 1993 om att låta staten förfoga över rättigheterna. Domstolen ansåg det klarlagt att Girjas sameby jagat och fiskat i området i över 1000 år och att de därmed har rätt till marken enligt urminnes hävd. Först under 1500-talet föll de under svensk suveränitet, enligt domstolen.
Peter Danowsky företräder Girjas sameby:
– Domen är bra men inte i alla delar riktigt klar, säger han.
– Genom historien har det aldrig ifrågasätts att jakt och fiske är en exklusiv rätt för samerna. Men det här är min version, staten har en annan, poängterar han.
– 1886 när renbeteslagen förbereddes sa man att samerna inte skulle klara av att förvalta den här rätten själva. De förklarades inkapabla, de ansågs inte vara tillräckligt välorganiserade eller tillräckligt litterata. De hade väldigt lite skolgång och levde nomadliv. Man såg nedlåtande på dem. Staten måste ha bestämmanderätten när andra ska jaga och fiska, ansåg man. När nya rennäringslagar instiftats på 1970 och -90-talen så har rätten att bestämma över jakt och fiske fortsatt att ligga hos staten säger Peter Danowsky.

”Forskning tyder på att samer i området alltid livnärt sig på renskötsel, fiske och småviltjakt. Det går inte ens att odla potatis.”

Malin Brännström forskar i samerättsliga frågor vid Umeå universitet.
– Jag tittar på förhållandet mellan äganderätten och renskötselrätt, och på skogsbruk och renbete och hur man reglerar det rättsligt. Det är en stor konfliktyta som bland annat ledde fram till Nordmalingsmålet. Den gången var det privata markägare som stämt samebyar för att få fastställt att det inte förelåg renskötselrätt på deras fastigheter. Det var första gången i en svensk domstol som samer kunde visa att man hade rättigheter med tyngd. Girjasmålet måste sättas in i ett sådant sammanhang.
– Girjasmålet är så intressant för att det prövas i allmän domstol. Man får de civilrättsliga grunderna prövade. I andra samerättsliga mål är de ofta förvaltningsrättsliga delar man kommer in på.

“Girjasmålet är HD-mässigt”

Girjas ligger i Gällivare kommun i Lule lappmark. Området är ett av de nordligaste för samebyar. Det ligger ovanför odlingsgränsen.
– Det går inte ens att odla potatis där uppe. Forskning tyder på att samer i området alltid livnärt sig på renskötsel, fiske och småviltjakt, säger Peter Danowsky.
Åren runt millennieskiftet växte intresset för ripjakten i regionen. Internationella turister reste till trakten för att delta i fritidsjakten.
– En period kom rätt stora grupper. Deras jakt var omfattande, en del hade till och med kylvagnar med sig, säger Peter Danowsky.
– Det här innebar att situationen blev mer besvärande för samerna. Det äventyrade ripstammen. Även renbetet påverkades. Sedan detta påtalades har länsstyrelsen i viss m ån avlyst jakter, men inte i tillräcklig omfattning.
– Från samiskt håll vill man föra talan om det här Europadomstolen, men först måste de nationella rättsmedlen vara uttömda. På politiska vägar försökte man få till en ändring, men den vägen stod helt stilla.
Därefter gjordes en analys av vilka samebyar man tydligast skulle kunna bevisa ett sådant långvarigt brukande av marken. Då var Girjas sameby ett bra exempel.
– Man måste kunna knyta rätten till ett visst område och visa att det sedan lång tid funnits samer som jagat och fiskat där, säger Peter Danowsky.
– Urminnes rätt är typiskt sätt ett begrepp som har med äganderätt att göra men i det här fallet är det en bruksrätt. HD har genom Skattefjällsdomen 1981 bekräftat en sådan bruksrätt.

Det här är Peter Danowsys första samerättsliga mål. Kontakten kom genom Mattias Åhrén, tidigare biträdande jurist hos Danowsky & Partners – nu forskare inom samerätt.
– De behövde någon som kunde hjälpa dem med att lägga upp processen. Då föreslog Mattias att de skulle anlita mig.
Talan väcktes 2010.
– Det tog lång tid att få i gång processen, säger Peter Danowsky.
Staten riktade till en början in sig på att ifrågasätta om samebyn var rätt part.
– Den saken var det första som prövades i tingsrätten. Det tog två år.
Sedan följde en långvarig skriftväxling med motparten.
– Statens invändningar kom allteftersom och målet växte med åtskilligt historiskt material.

– Det som förvånat är att staten varit lite valhänt i sitt förhållande till urfolksrättigheterna, som om staten i den här processen varit osäker på om samerna verkligen är ett urfolk. Det har veterligen inte ifrågasatts av staten i andra sammanhang, men i just den här processen har det varit så.

”För att förstå det här målet så måste man också förstå den samiska kulturen”

Rättegången fick stor uppmärksamhet under de fem veckor de pågick. Bland annat fick statens företrädare kritik för att de använt sig av begreppet ”lappar” – som anses nedvärderande – i stället för ”samer”.
– Det blev provokativt och uppfattades som ett ifrågasättande av samernas ställning
som urfolk. Det kändes fel, säger Peter Danowsky.
– Det ligger i sakens natur att de här rättsfrågorna är kontroversiella, säger Malin Brännström.
– Det ligger så mycket i dem, att de kommer att prövas hela vägen. Tingsrätten har gjort ett stort jobb i att hantera, sammanställa och förstå men hovrätten kommer nog att renodla sina resonemang mer.
– Riksdagen erkände samerna som ett urfolk 1977, på så sätt är det är en ickefråga. Men staten har inte hittat ett fullständigt förhållningssätt till det här faktumet, till exempel vad gäller markrättigheter. Man erkänner inte fullt ut de rättsliga verkningarna som hänt kring urfolks rättigheter på den internationella nivån, säger hon.
Peter Danowsky:
– En annan aspekt som förvånat mig är att staten i så hög grad pratar om sig som fastighetsägare. Äganderätten för staten blir då en väldigt viktig fråga, och äganderätten till det här området är inte rättsligt prövat och ligger utanför målet.
– För att förstå det här målet så måste man också förstå den samiska kulturen. Man har befolkat ett område, och rör sig mycket över det området. Med de medel som står till förfogande överlever man.
För att uppleva den för honom nya kulturen tillbringade Peter Danowsky tid i området.
– Jag var bland annat med på en kalvmärkning, och förstod sedan lite mer av vad rennäring är. Jag har träffat samebyns medlemmar många gånger och förstått vilken betydelse at har att man vårdar naturen.
– För mig har begreppet hållbarhet tidigare varit ganska otydligt. När jag förstod hur samerna bedriver sitt bruk av mark där man aldrig överutnyttjar och hela tiden tänker på att nästa år och om tio år och i kommande generationer så ska vi också använda den här marken.
– På så sätt naturen vårdats genom generationerna. Så har man kunnat överleva och skapat ett relativt välstånd när man varit framgångsrika. Men det har aldrig skett på bekostnad av att man överutnyttjat markerna.
– För mig har det varit en fantastiskt intensiv kulturupplevelse som jag aldrig tidigare upplevt som advokat. Det har varit roligt att få det uppdraget innan jag blivit för gammal för att kunna genomföra en så här omfattande process.

Tror du målet kommer att gå hela vägen till HD?
– Ja. Men det är förstås svårt att riktigt veta. Om hovrätten ser detta på ungefär samma sätt som tingsrätten så är kanske intresset att ta upp målet mindre från Högsta domstolens sida. Men om hovrätten till äventyrs skulle ha en annan inställning då blir det ännu mer angeläget.
– I grunden tycker jag att målet är HD-mässigt. Begreppet ”urminnes hävd” är inte slutligt prövat.
– Skulle det mot all förmodan bli så att HD av någon anledning dömer mot samebyn så går vi till Europadomstolen. Då kommer frågan om det här är ett uttryck för diskriminering och en rättstillämpning som strider mot Europakonventionen, men än så länge är de frågeställningarna inte lika aktuella.

Ursprungligen publicerad i Legally yours 5-6 2017

Relaterade Artiklar