Fara med grabbighet på byråerna: ”Kan utestänga”

Bengt Ivarsson kommer ursprungligen från Ängelholm men är sedan många år verksam som advokat i Linköping. I staden hamnade han ursprungligen för att han ville bli åklagare.
– Det fanns möjlighet att få praktik som åklagare i samband med notarietjänstgöring på tingsrätten, säger han. Därför sökte jag mig dit. Istället för åklagare blev jag advokat och det har jag aldrig ångrat.
Bengt Ivarsson är delägare på Kihlstedts advokatbyrå, som har kontor på flera plaster i Östergötland. Han varvar konkursuppdrag med affärsjuridik, tvister och brottmål.
– Det är den mixen som är så stimulerande. Det händer att man tröttnar på en typ av uppdrag, då känns det bra att kunna ändra fokus. I viss mån är det konjunkturberoende. Nu i högkonjunktur finns det inte så många uppdrag som konkursförvaltare. Då kan man ägna sig åt annat. I sämre tider ändras det där.
I tolv år har han suttit i Advokatsamfundets styrelse, de senaste fyra åren som ordförande. Det uppdraget lämnar han under sommaren.
– Jag tycker det ska bli kul att gå tillbaka till den praktiserande advokatens verkstad i större omfattning. Men ordförandeskapet är ju oarvoderat, så jag har haft igång verksamheten även under den här tiden.

Vad är du mest nöjd med under din tid i styrelsen?
– De vägledande reglerna om god advokatsed som kom för några år sedan. Det blev en bra lösning som jag tror att de flesta kan leva med, även om enskilda kanske velat ha nyanserna något annorlunda. Även om de vägledande reglerna inte kan förändras varje år så får de inte vara huggna i sten. I vissa avseenden måste man modifiera dem löpande, och i högre tempo än tidigare.
– Men man får inte ge upp advokatens kärnvärden för kortsiktiga kommersiella fördelar. Då kan advokatkåren tappa i anseende. Vi har lyckats värna vårt rykte på ett bra sätt men det är ett arbete som måste pågå kontinuerligt.

Hur ser det arbetet ut?
– Det viktigaste är att göra ett bra jobb och uppträda på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att ha en väl fungerande disciplinnämnd som beivrar de överträdelser som kommer till nämndens kännedom. Det arbetet uppfattar jag fungerar väl.

Att det finns flera kandidater är inte något negativt. Snarare är det en brist att det inte har varit så tidigare.

Vem som tar över efter Bengt Ivarsson är oklart. Valberedningen har föreslagit Lena Frånstedt Lofalk som ordförande och Tobias Fälth som vice ordförande. Samtidigt har ett alternativt förslag – Christer Danielsson som ordförande och Eva-Maj Mühlenbock som vice – tagits fram. Danielsson, som genom åren också skrivit flera krönikor i Legally yours, är idag vice ordförande.
Bengt Ivarsson har ställt sig bakom det senare alternativet vilket väckt intern kritik, bland annat från valberedningens ordförande Tomas Nilsson.
– Att det finns flera kandidater är inte något negativt. Snarare är det en brist att det inte har varit så tidigare, säger han.
– Det viktiga för mig är att valet sker i en öppen process och att olika alternativ bereds lika stora möjligheter att synas så att vi kunnat få en diskussion på föreningsårsmöten och i andra sammanhang. Det har också skett nu.

Flera av lokalavdelningarna har på sina årsmöten genomfört omröstningar om de båda alternativen.

– Det har varit tydliga ställningstaganden för Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock. Det är inte på årsmötena som den här saken beslutas, men det är klart att det blir lite märkligt om fullmäktigeledamöterna inte skulle ta intryck av vad som har sagts där. Då kan man på sikt få legitimitetsproblem.

Varför har du själv tagit ställning?
– Det finns ett behov av modernisering inom samfundet. Jag och Christer har dragit igång ett förnyelsearbete i styrelsen. Jag ser honom och Eva-Maj som garanter för att det kommer att fortsätta. Sedan är det absolut inte något fel på personerna i valberedningens förslag. Tobias har suttit några år i styrelsen, för Lenas del var det ungefär 10 år sedan. Läget var annorlunda då. De har inte samma inblick i dagens situation.

Av de här fyra namnen är samtliga verksamma i Stockholm. Tre av dem på affärsjuridiska byråer. Ser du det här som ett problem?
– Nej. Vår generalsekreterare Anne Ramberg skrev en ledare i Advokaten om att det sällan går en skiljelinje mellan affärsjurister och humanjurister när det kommer till att rösta i styrelsen. Men det finns ett symbolvärde i att ordföranden har olika bakgrund. Att jag inte kommer från Stockholm och inte från en renodlat affärsjuridisk byrå kan ha gjort det lättare för medlemmar ute i landet att identifiera sig med samfundets ordförande. Det är viktigt att lyssna på både affärs- och humanjurister. Blir vi en intresseorganisation för en viss typ av byråer som tappar vi i legitimitet för en del av medlemmarna.

I det förslag jag lagt fram finns det också en vice ordförande som är kvinna och som förhoppningsvis sedan kan ta steget upp och bli ordförande.

– Över tid ska det inte bara vara affärsjurister från de största byråerna som sitter i samfundets ledning. Men det är inte heller så att det vid varje given tidpunkt måste vara en humanjurist och en affärsjurist. Det ser jag inte har någon avgörande betydelse.
– På samma sätt har det lagts fram att det är viktigt att samfundet åter får en kvinnlig ordförande. Det tycker jag också är viktigt. Men i det förslag jag lagt fram finns det också en vice ordförande som är kvinna och som förhoppningsvis sedan kan ta steget upp och bli ordförande. Det tar något år längre, men det tycker jag inte är någon katastrof.

Ge exempel på den modernisering du tänker på.
– Styrelsen måste aktiveras och jobba mer strategiskt, inte bara syssla med administrativa frågor och lyssna på rapporter om vad som har hänt sedan förra mötet. Det arbetat kan effektiviseras ytterligare. Då skulle det bli mer attraktivt att vara styrelseledamot.
– Styrelsen har själva lyft den frågan. Det finns önskemål om att till exempel ta fram ett rättspolitiskt program där man identifierar vilka frågor som samfundet ska driva. Att ha en sådan plattform kan vara till stöd för ordföranden och generalsekreteraren. Jag tror att det skulle göra det lättare för samfundet att driva olika frågor. Vi syns mycket i dag och det är bra, men ofta sker det genom att andra har väckt frågorna från början.
– Sedan kommer rekryteringen av en ny generalsekreterare bli en viktig fråga för den nya styrelsen. Anne Ramberg har möjlighet att vara kvar till augusti 2019. Men redan till hösten bör man inleda diskussionerna om vad det ska vara för profil på den nya generalsekreteraren. Man måste göra en rekryteringskampanj, få in ansökningar och bearbeta dem. Den som sedan utses sitter antagligen idag på någon byrå och måste avveckla sin verksamhet där. Men det är den nya styrelsen som hanterar den frågan.

Sedan finns det ett byråliv även utanför jobbet. Det är viktigt att även då undvika grabbighet.

Vilka framtidsfrågor ser du som viktigast?

– Digitalisering, jämställdhet, rekrytering till byråerna, hur man kan stötta advokatsamfunden i länder som Turkiet, Ungern, Polen och Kina.
– Vad gäller digitaliseringen kan jag vara efterklok. Från samfundets sida borde vi tidigare ha dragit igång ett arbete för att kartlägga vad vi kan göra för att stötta byråerna. De stora byråerna kan hantera de här frågorna, men de mindre kommer också att beröras.

Vad sätter digitaliseringen för press på advokatbyråerna?
– Arbetsuppgifterna förändras. Bulkjuridik – som att snabbt gå igenom mängder av material – det kommer en robot att göra i stället för en biträdande jurist som bläddrar manuellt i pappren. Det innebär att byråerna inte kommer kunna ta betalt på samma sätt. Det blir nödvändigt att i högre grad använda sig av hjälpmedel. Mindre byråer kommer samtidigt kunna konkurrera på ett annat sätt när de har tillgång till nya digitala verktyg.

Hur ska jämställdheten bli bättre?
– Vi måste jobba bredare för att behålla duktiga tjejer. Vi måste lyckas med att få dem att stanna i yrket. Annars är det mycket kompetens som försvinner.
– Tittar man på delägarsituationen så kan man uppenbart säga att det här inte är någon quick fix. Från att anställas på byrå till att bli delägare tar det ganska många år. Det går inte att nå jämställdhet på ett par års sikt.
– På många byråer görs det ett stort arbete för att behålla de kvinnliga medarbetarna. Jag vet att det är vanligt att de intervjuar de som slutar. Kanske borde vi på samfundet göra det också. Som mer neutral är det kanske lättare att få uppriktiga svar.
– I grunden handlar det om att de affärsjuridiska byråerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare. Bland många jurister finns förutfattade meningar om hur mycket man jobbar. Sedan finns det ett byråliv även utanför jobbet. Det är viktigt att även då undvika grabbighet.

Hur menar du?

– Det kan handla om att ett gäng grabbar från en byrå träffas och till exempel går på fotboll och då pratar om delägarskap. Det kan handla om långa traditioner i ett företags interna kultur, ”att man gör som man brukar”. Då fortsätter man utan att tänka på att det delvis kan utestänga grupper av medarbetare. Den faran bör fler vara medvetna om.

Som ordförande har du varit en flitig debattör i rättsfrågor, inte minst på Twitter.
– Sociala medier är viktiga. Där finns en möjlighet att påverka och informera både politiker journalister och allmänheten. På Twitter används ibland tillmälen om personer, som inte är trevliga. Men det är viktigt att ta diskussionen, när den uppstår, och göra det i en hövlig ton.
– Jag har tänkt mig att fortsätta informera om advokatrollen och vad den innebär. Men också om rättspolitiska frågor. Jag kommer inte att sluta twittra.

.