Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Porträtt
Publicerad: 2018-03-21 00:00

”Få vill sticka ut hakan – kan behövas mer sekretess vid domarutnämningar”

Foto: Bertil Ericson / TT

Lagman Petra Lundh om reaktionerna efter Fittjamålet, slopade preskriptionstider och domarutnämningar: ”Man borde utreda om det inte bör vara mer sekretess”.

Gruppvåldtäkten i en portuppgång i Fittja 2016 uppmärksammades stort. Södertörns tingsrätt hade därför genomfört noggranna förberedelser innan dom i målet skulle meddelas.
– Vi har diskuterat hur vi bäst hanterar den här sortens uppmärksammade mål, och vi tyckte att vi i detta fall hade planerat det väl, säger lagmannen Petra Lundh.
Chefsrådmannen Erica Hemke tilldelades målet. Hon medietränades för att på bästa sätt kunna kommunicera domen.
– Erica skrev också en tresidig sammanfattning av domen, som skickades ut samtidigt med pressmeddelandet. Hon hade också en särskild pressträff där hon berättade varför tingsrätten dömt som den dömt. Hon var tillgänglig för media och svarade på alla frågor. Jag tycker att hon var så pedagogisk och tydlig som hon kunde vara. Men det går ändå aldrig att förutse reaktionerna.
Samtliga tre åtalade friades. Rätten menade att bevisningen inte räckte för att bevisningen grov våldtäkt skulle kunna styrkas. Bland annat gjordes inte den tekniska undersökningen förrän ett år efter att brottet begåtts
Reaktionerna från allmänheten var kraftiga. En uppmärksammad demonstration arrangerades i Gamla stan i Stockholm.
– Jag kan förstå reaktionerna. Det handlar om en påstådd handling som är avskyvärd, säger Petra Lundh.

Petra Lundh

Namn Petra Lundh
Yrke Lagman för Södertörns tingsrätt
Senast lästa bok Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz
Senast sedda film Solsidan
Allvarligaste brott du begått ”Jag har väl kört för fort men aldrig blivit dömd för det”.

Hon gick för långt. Som professionella aktörer har vi ett ansvar för att inte förmedla en felaktig bild.

Offrets målsägandebiträde Elisabeth Massi Fritz beskrev domen som ”en skam för det svenska rättssystemet”.
– Där tycker jag att hon gick för långt. Som professionella aktörer har vi ett ansvar för att inte förmedla en felaktig bild. Det är allvarligt att gå ut så kategoriskt och hårt. Det här skadar förtroendet för domstolarna, det är jag helt säker på. Säger man att domstolarna inte förstår någonting, ja då förmedlar man den bilden utåt. Av de som kommenterat domen har också de flesta sagt att den är välskriven.
– Sedan förstår jag att man kan vara missnöjd med bevisvärdering och annat. Det är ju precis av den anledningen som man ska vända sig till överdomstolen. Och nu kommer ju snart en prövning i hovrätten, vilket är bra.
Södertörns tingsrätt fick efter domen ta emot en rad hatiska och hotfulla mejl och brev.
– Efter att både jag och Erica Hemke varit ute och pratat om det här så har det lugnat ner sig.

Det kommunikationsarbete ni gjorde inför domen, är det exempel på hur domarrollen har förändrats?
– Ja, tittar du ett antal år tillbaka så var vi inte alls så här öppna. Jag vill påstå att vi på Södertörn ligger i framkant när det gäller just att försöka arbeta förtroendeskapande. Hur vi bemöter människor är helt centralt.
– Vi är till exempel en av få domstolar som är väldigt aktiva på sociala medier. Vi har en egen domarblogg där vi försöker förklara för allmänheten varför det blir som det blir, hur vi dömer, vilka regler vi har att rätta oss efter och så vidare. På samma sätt försöker vi skriva begripliga domar. Det är oerhört viktigt för att allmänheten ska få förståelse för dömandet.

Är alla i domstolsvärlden överens om vikten av det här arbetet?
– Nej. En del tycker nog till exempel inte att domstolarna ska vara på sociala medier. Men vi vill finnas där medborgarna finns, för att kunna skapa förtroende kring oss och vår verksamhet.

Jag har inga synpunkter på Domarnämndens arbete. Men när det blir så stora skriverier så skadar det förtroendet för rättsväsendet

Hösten 2016 sökte Petra Lundh jobbet som lagman i Stockholms tingsrätt. Domarnämnden förordade istället Gudrun Antemar. Detta fick den dåvarande chefen för Stockholms tingsrätt, Stefan Strömberg, att rikta hård kritik mot Domarnämnden. Han menade att Petra Lundh borde ha fått tjänsten istället:
”Det är dystert att behöva konstatera att Ni inte håller måttet. Nämnden dess roll, dess arbetsformer, dess sammansättning och kraven på ledamöterna måste ses över”, skrev han i ett mejl till Domarnämndens ordförande Tomas Rolén.
– Det kändes lite jobbigt att det blev en offentlig debatt. Jag har inga synpunkter på Domarnämndens arbete. Men när det blir så stora skriverier så skadar det förtroendet för rättsväsendet, säger Petra Lundh.
Sedan dess har Petra Lundh sökt posten som chef för Svea hovrätt, en tjänst som gick till Anders Perklev. Vid båda tillfällena har det endast varit två sökanden.
– Vi har ett system där man öppet konkurrerar om tjänsterna. Jag tror att det kan avhålla personer från att söka. Man vill inte sticka ut hakan. Innan man söker överväger man noga om man tror att man kan komma i fråga eller inte.
– Jag tycker att man borde utreda om det inte bör vara mer sekretess kring själva ansökningsförfarandet. När det till exempel gäller generaldirektörer, som också är myndighetschefer, så är hela förfarandet sekretessbelagt.

Vore det bättre att gå tillbaka till kallelseförfarande?
– Nej, det innebär en koppling från regeringen till domaren som inte är bra. Även i fortsättningen är det viktigt att man söker i konkurrens.

Man hade kunnat fundera på var om man ska ha en enda gemensam polisutbildning där alla ska göra precis likadant eller om man kan tänka sig varianter, med en grundutbildning och sedan olika spår

Nyligen har Petra Lundh slutfört en utredning om hur polisutbildningen kan göras om till en högskoleutbildning.
– Nu pågår diskussioner om man ska göra någon modifiering utifrån förslaget 2014 gick Socialdemokraterna till val på att det skull bli en högskoleutbildning. Liberalerna och Moderaterna var mer tveksamma. ”Varför akademisera polisen?” som de uttryckte det

I och med ditt uppdrag antar jag att du har många synpunkter kring hur polisen bör lösa sina framtida utmaningar.

– Jag var inne i det här ur ett rent utbildningsperspektiv. Det man hade kunnat fundera på var om man ska ha en enda gemensam polisutbildning där alla ska göra precis likadant eller om man kan tänka sig varianter, med en grundutbildning och sedan olika spår. Till exempel att utredningsverksamheten har en annan typ av utbildning än ordningspolisen. Det är en aspekt man kan fundera över, men den låg inte inom ramen för min utredning.

Petra Lundh har tidigare jobbat med polisen ur ett granskningsperspektiv. Hon var utredningssekreterare i den tredje granskningen av polisens arbete efter mordet på Olof Palme och kanslichef i Göteborgskommittén efter demonstrationerna under EU-toppmötet 2001.
– Efter båda utredningarna kunde vi konstatera att det blev stora problem eftersom så många olika polismyndigheter varit inblandade. Kontakterna dem emellan fungerade inte som de borde.
– Jag tycker att det var helt rätt att gå över till en enda myndighet. Men det är en gigantisk omorganisation som kantas av väldigt många svårigheter. Nu känns det i alla fall som att det går åt rätt håll.

Det verkar finnas en bred politisk enighet om att man faktiskt ska ta bort straffreduktionen

I samband med ett annat utredningsuppdrag har Petra Lundh föreslagit slopade preskriptionstider för mord, något som sedan blivit verklighet.
– I dag finns helt andra utredningsmetoder än man hade tidigare, bevisningen står sig bättre över tid. Dessutom lever vi längre. En preskriptionstid på 25 år kändes orimlig
Finns andra brott där man borde se över preskriptionstiden?
– Säkert. Vad gäller till exempel sexualbrott mot barn har man redan gjort en hel del ändringar. Där börjar normalt inte preskriptionstiden löpa förrän personen blivit myndig. Det kommer säkert finnas anledning till fler förändringar framöver.
Ett av Petra Lundhs senaste utredningsuppdrag gäller hemlig dataavläsning. I höstas lämnade hon ett delbetänkande som bland annat föreslog att en sådan lag ska införas och till en början gälla i fem år.
– Remisstiden gick ut förra veckan och vad jag förstår är det ett positivt remissutfall. Jag är övertygad om att det även finns en politisk majoritet för förslaget i stort.
– Till den här utredningen har det tillkommit ett tilläggsdirektiv. När man fattar beslut om hemlig avlyssning så görs det i dag genom att fatta beslut om både telefonnummer eller utrustning och en misstänkt. I direktiven står att vi ska utreda om det räcker med att knyta det till en misstänkt och att man sedan inte behöver gå till domstol för varje nytt nummer som tillkommer. Det behöver man idag. Många sätter det här i system, byter telefoner och nummer kontinuerligt eller har massor med nummer pågående.
Ett annat utredningsuppdrag är att se över ungdomsreduktionen på straff för 18-20-åringar.
– Där vill regeringen att vi ska överväga hur man ska göra för att ta bort straffreduktionen. I anslutning till det ska vi också titta på 15-17-åringarna, till exempel för att eventuellt minska tröskeleffekterna.
– Det verkar finnas en bred politisk enighet om de här frågorna, att man faktiskt ska ta bort straffreduktionen. Utredningen ska vara färdig till jul.


Dela sidan:
Skriv ut:


Annons
Annons