”Ett angrepp på mig och den domargärning jag är stolt över”

Stefan Lindskog om JO:s utredning, förändringarna i HD och domstolarnas nya öppenhet: ” I dag kan du inte bygga legitimitet på auktoritet”.

I januari blev det känt att Justitieombudsmannen, JO, inlett en förundersökning om misstänkt tjänstefel mot Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog. Innan dess ska polisens avdelning för särskilda utredningar ha utrett Lindskog och skickat ärendet vidare till särskilda åklagarkammaren. Utredningen är belagd med sekretess men Expressen har tidigare rapporterat att den gäller ett beslut Lindskog fattade förra sommaren, om att inte bevilja prövningstillstånd i ett skadeståndsmål. En delägare i bolaget Environiq hade stämt bolagets ledning och huvudägare. Genom sitt privata bolag hade Lindskog investerat miljonbelopp i bolaget. Till Expressen sa Lindskog att han inte tagit några ”ovidkommande hänsynstaganden” i samband med hans beslutsfattande och att han inte heller kände till att han ägt aktier i bolaget:
”Eftersom jag lämnat ut det till diskretionär förvaltning för att inte komma i några situationer där mitt kapitalinnehav ska kunna kasta en skugga över vad jag gör, så vet jag inget om det. Jag har lämnat bort det och vet inte något”.
Lindskogs förvaltare är hans särbos bror, som är knuten till kapitalförvaltningsbolaget Quesada.
Sex månader senare utreder JO fortfarande ärendet.

Ytterst är det ett påhopp på mig. Någon är förbaskad på mig och har sjösatt det här.

Varför dröjer det?
– Jag vet inte, säger Stefan Lindskog.
– I tidningarna har jag läst att det handlar om en anmälan på uppemot 400 sidor. Man kan väl ana att om någon om lämnat in en så omfattande anmälan så finns det väldigt många påståenden som JO känner sig föranledda att kontrollera. Det kan ta tid.

Hur har utredningen påverkat dig?
– Jag försöker tänka bort den.

Är det svårt?
– Personligt är det faktiskt inte svårt. Men det är lite tröttsamt att folk undrar, frågar vad som händer. Jag har inte en susning. Det jag vet är att jag inte har något konkret minne av det där målet. Jag hanterar hundratals sådana mål varje år och eftersom jag inte kommer ihåg det kan jag inte heller ha reflekterat över att det skulle ha varit något konstigt med det.

Har utredningen skadat domstolen?
– Den har väl i alla fall inte ställt den i ett bättre skick. Men jag är övertygad om att de som vet hur arbetet här fungerar och känner mig alla inser att det här är uppåt väggarna.
– Ytterst är det ett påhopp på mig. Någon är förbaskad på mig och har sjösatt det här. Det är ett angrepp på mig och den domargärning jag är stolt över. Ur det perspektivet kan man bli rätt så upprörd. Men jag slår ifrån mig det.
– Jag vet med bestämdhet att det inte förekommit något hänsynstagande som skulle vara ovidkommande. Det är ingen situation där jag kan fundera på om jag skulle ha gjort något annorlunda för det finns ingenting att fundera på.

Över tid har det blivit öppnare och friare diskussioner

I augusti slutar Stefan Lindskog som Högsta domstolens ordförande, en post han haft sedan 2016.
– Det här är två år som passerat fruktansvärt fort. Det har varit en angenäm tid.
Justitieråd har han varit i ett decennium. Hösten 2007 ringde dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) och frågade om han var intresserad av jobbet. Innan dess var han i många verksam som advokat med en rad profilerade uppdrag, bland annat som likvidator i Trustormålet. Under en rad år var han även ordförande för Advokatsamfundet.
– Som justitieråd är betydelsen av lagspelet tydligt. Som advokat är man i mycket en solist, du står ensam på scenen. När vi är fem som dömer blir man en del av ett kollegium, alla med olika kompetenser, personligheter och erfarenheter. Vi får olika roller i målet, beroende på hur laget ser ut. Betydelsen av att få det att fungera är något av det som jag lärt mig mest här.

Tycker du att stämningen i gruppen förändrats under din tid i HD?
– Över tid har det blivit öppnare och friare diskussioner, i kombination med de gamla strukturerna. Föredragningarna är till exempel strikt reglerade. Först går vi varvet runt, och då får man inte bli avbruten. När den dansen är avslutad och alla fått säga sitt så har vi ett fritt meningsutbyte där alla får pröva sina tankegångar. Det här har utvecklats allt eftersom vi har adderat nya kollegor till domstolen.

Det var två veckors huvudförhandling, på samma tid hade vi hunnit med 4-5 andra mål. Då vill det till att det är värt mödan.

Vilket mål är du mest nöjd med?
– Ett av de i många hänseenden mest lyckade är de här fruktdrycksburkarna i Kezban-målet.
– Det var ett mål som inletts i hovrätten, sådana mål får vi direkt hit. Till en början tyckte vi kanske att det var ett relativt oviktigt mål. Men när vi grävde i det insåg vi att det innehöll väldigt mycket. Jag har återkommit till det flera gånger. Det var ju Centrum för rättvisa som drev frågan och de har varit duktiga i många fall. Jag har återkommit till målet flera gånger, det är ett av de prejudikat det varit roligast att vara en del av.
– Ett annat mål som uppskattats mycket i domstolarna är det så kallade balkongmålet. Ambitionen härifrån var att lägga upp ett mönster som skulle kunna vara en normalordning för hur man värderar bevisning i vissa situationer.
– Det är roligt att det fick stor uppmärksamhet, för det var ett dyrt mål. Det var två veckors huvudförhandling, på samma tid hade vi hunnit med 4-5 andra mål. Då vill det till att det är värt mödan.

Resonerar ni ofta på det sättet?
– Hela tiden. Det är en kostnads-intäktsanalys. Hur mycket arbete måste vi lägga ned – och vilken prejudikatnytta åstadkommer vi? Även om det finns grund för prövningstillstånd så är vi inte skyldiga att meddela det. Vi måste väga in vilken prejudikatnytta som vi skulle kunna åstadkomma.

Säg ett mål du ångrar att ni tog upp.
– Ibland ångrar man att man inte skrivit utförligare. När man hör synpunkter efteråt så vet man att just den där frågan har vi diskuterat, men av olika skäl utvecklade vi den inte i domen. Om man inte skrivit om det så ser det ut som om frågan passerat obemärkt.

I dag kan du inte bygga legitimitet på auktoritet. Du måste först vinna förtroende

Det blir vanligare att domstolar förklarar sina domar i pressmeddelanden. Hur ser du på det?
– Som det är idag kan du inte bygga legitimitet på auktoritet. Du måste först vinna förtroende, och då måste du förklara. Men det är inte alltid så enkelt. Det ligger i sakens natur att vi på HD tar upp frågor som kan ses på olika sätt. Då kan man samtidigt ha olika uppfattning. Vi tar upp även motargumenten, och en del håller kanske dem högre.
– Vi försöker inte göra en lösning så övertygade det någonsin går, utan precis så övertygande som vi tycker att den är. Ibland kan det vara gränsfall. Då försöker vi vara ärliga med det också.

Du har tidigare önskat att fler instanser skulle kunna hissa mål till Högsta domstolen.
– Ja men så har det inte blivit. Hissen har använts, men inte med någon högre frekvens.

Du pratade bland annat om fördelarna med att Allmänna reklamationsnämnden skulle få den möjligheten.

– Jag tror att det behövs ett tryck från konsumenthåll för att det ska bli så. Konsumenträtten utvecklas dåligt av det skälet att man inte har råd att processa sådana vardagsfrågor. Det är synd, för det berör många människor.
– Jag skulle också vilja ha ett system där man kan hissa frågor från en skiljenämnd och hit. En stor del av de viktiga frågor som uppstår i näringslivet avgörs aldrig i domstolarna och blir inte normbildande. Det får negativa samhälleliga konsekvenser, mindre klar rättsbildning som ökar transaktionskostnaderna. Om vi någon gång får en sådan fråga hit, då anstränger vi oss för att ta tag i dem.

Har du haft sidouppdrag som skiljeman under de senaste åren?

– Till en början hade jag väldigt många skiljemannauppdrag, sedan har jag trappat ner det successivt. När jag blev avdelningsordförande avvecklade jag allting. De sista åren har jag inte haft något. När det stod klart för mig att jag skulle bli ordförande så insåg jag att det här var en sak det skulle ställas frågor om, då var det lika bra att inte själv ha några sådana uppdrag. Jag säger inte att det är fel, men det är lättare att besvara frågorna när man inte själv har något.

Framöver så har vi tänkt göra en del långresor. Bland annat till Antarktis

Har det blivit mer eller mindre vanligt bland de övriga justitieråden?
– Om något så har det minskat. Det är inte så många som inte varit rättsvetare eller advokater som har skiljemannauppdrag i dag. Förr var det många som kom från rättschefskap som fick skiljemannauppdrag, så är det inte nu.
– Eftersom frågorna så sällan kommer hit ska man kanske inte heller ska överdriva den fortbildning som det innebär för ett justitieråd att delta i skiljeförfaranden. Men att några ledamöterna behärskar den delen tycker jag har sitt värde.

Vad ska du göra när du slutat?
– Jag har fortfarande tid kvar här och tänkte försöka vara så produktiv som möjligt. Framöver så har vi tänkt göra en del långresor. Bland annat till Antarktis och Hawaii.

Vad kommer du sakna mest från HD?
– Det har varit kul med det kollegiala arbetat och att få vara med i det normbildande arbetet. Men jag kulle inte säga att jag kommer att sakna något, snarare känna tacksamhet över att ha fått vara med.