”En advokatbyrå är en blandning av elitism och kommunism”

Stjärnekonomen Klas Eklund efter värvningen till Mannheimer Swartling: ”Kunderna blir mer sofistikerade – kräver att advokatbyråerna kan mer än bara juridik”.

Beskedet att Mannheimer Swartling värvat storbanken SEB:s profilerade ekonom Klas Eklund väckte förvåning i advokatbranschen.
– Efter 24 år på samma jobb är det väldigt stimulerande att få nya arbetskamrater, delvis nya arbetsuppgifter och en helt ny arbetsmiljö, konstaterar Klas Eklund
– Det är också fascinerande att se skillnaden mellan de här två företagen. Från ett stort börsnoterat aktiebolag till ett – jämfört med banken – litet och partnerägt. Det är väldigt stora skillnader på alla möjliga plan.

Vilka är de tydligaste?
– Som partnerstyrd organisation är en advokatbyrå en fascinerande blandning av elitism och kommunism, med partners som bokstavligen bestämmer tillsammans och delar ljuvt och lett. Där finns också ett antal yngre advokater som kämpar hårt för att bli partners. Där råder både skiktning och jämlikhet. En intressant blandning och en radikalt annorlunda kultur än den på ett stort börsbolag där aktieägarvärde står i centrum, där man slimmar och bantar och har en helt annan typ av externt tryck på sig.

Om jag tolkar utvecklingen rätt så går den åt att kunderna blir mer sofistikerade.

Du har kallat det här för ett ”erbjudande du inte kunde motstå”.
– Ja. Jag hade fyllt 65 och mitt kontrakt med banken höll på att gå ut. Om jag velat hade jag kanske kunnat förhandla till mig en förlängning. Samtidigt hade jag varit länge på banken. Bland alternativen att gå i pension, fortsätta som förut eller göra något helt nytt så var det oemotståndligt att pröva det nya. Jag känner vd:n Jan Dernestam lite grann sedan tidigare. Banken och byrån har mycket affärer ihop och är kunder hos varandra, så vi har stött på varandra genom åren.

Vad är det ett tecken på när man fördjupar verksamheten på det här sättet?
– Eftersom jag inte är advokat så är risken stor att jag nu trampar runt på mycket tunn is. Men de stora amerikanska firmorna börjar anställa många som inte är jurister, till exempel naturvetare av olika slag, som fungerar som experter i tvistemål och patentstrider. Om jag tolkar utvecklingen rätt så går den åt att kunderna blir mer sofistikerade. Kunderna börjar kräva att de stora byråerna kan mer än ”bara” juridik. De måste kunna placera in rådgivningen i ett större sammanhang och peka ut olika samhälleliga trender och konsekvenser. Samtidigt som mindre byråer kan växa om de är nischade.
– Det här betyder att branschen växer, men åt flera håll och med skilda krav från olika typer av klienter. Då är det inte så konstigt att man anställer andra än advokater. Om det sedan blir en trend med just ekonomer, det är svårare att säga. Vi får väl se hur det går för mig.

Jag var lite fördomsfull gentemot fina advokatbyråer och trodde att det mest skulle vara sådana som jag - äldre herrar med kostym och slips - som jobbar här

På Mannheimer Swartling kommer Klas Eklund bland annat ha rollen som ”internt bollplank”:
– Det kan gälla alla möjliga frågor. Den senaste tiden har det till exempel handlat om exitskatt, kryptovalutor, tullar och andra handelshinder. Allt som är på dagordningen för byråns advokater, eller som kommer att hamna där. Det kan vara en poäng att samtala internt med en ekonom om samhällsekonomiska konsekvenser, eller för att få en lite annorlunda vinkel på den egna analysen.
En annan arbetsuppgift är att leda interna utbildningar, en gång i månaden håller han en föreläsning i byråns hörsal. Ytterligare en är att medverka vid kundmöten.
– Eller klienter, som jag måste lära mig att det heter. Det kan till exempel vara stora företagskunder som vill ha en djupdykning i ett ämne där jag kan bidra. Vi har haft en del övningar där jag fått breda ut mig i olika ämnen som kan vara intressanta för olika typer av företag. Alltifrån bitcoin till framtidens energipolitik
– Dessutom har jag ett brett internationellt kontaktnät som jag hoppas kunna aktivera på olika sätt för byrån och byråns klienter. Jag kan bygga broar och förmedla kontakter till områden som en advokatbyrå traditionellt kanske inte har tydliga kontakter med.

Vilka områden är det viktigast att bygga broar till?
– Det är jag inte säker på att jag kan identifiera ännu. Den här byrån har ju bra kontakter redan tidigare. Men jag kommer från en annan bakgrund i och med bankvärlden och ett tidigare liv i politiken. Det är visserligen ett antal år sedan, men jag har ändå goda kontakter med många i den politiska sfären.
Vad har förvånat dig under din tid här?
– Jag var lite fördomsfull gentemot fina advokatbyråer och trodde att det mest skulle vara sådana som jag – äldre herrar med kostym och slips – som jobbar här. Visst finns det sådana, men först och främst noterar jag en enorm spridning på ålder och kön. Här finns väldigt många unga kvinnor som är framåt, tar för sig och är jävligt duktiga. Det är en större blandning än jag trodde att det skulle vara. Det gjorde mig glad.

Jag har kunnat ryska, men har glömt allt utom några fåniga militärtermer som ”var ligger bataljonschefens uppehållsplats?”

På 70-talet gjorde du lumpen på tolkskolan i Uppsala.
– Ja. Jag har kunnat ryska, men har glömt allt utom några fåniga militärtermer som ”var ligger bataljonschefens uppehållsplats?”.

En av dina lumparkompisar var Göran Lambertz.
– Det stämmer. Och Kaj Hobér som under många år var partner här på Mannheimer Swartling. Han lärde sig ryska på tolkskolan, använde det i sin praktik som advokat och var ju under många år svensk mästare i konfliktlösning och avtalsskrivande just med Sovjetunionen och senare Ryssland.

Har du kontakt med dem?
– Ja, Göran är faktisk en sorts primus motor i vad han själv kallar Teklubben. Vår årskull försöker träffas 1-2 gånger om året. Men det var länge sedan jag var med nu. Kaj träffade jag senast på Arlanda när vi båda skulle med ett plan som var försenat. Vi tog en räkmacka och drack öl och pratade gamla lumparminnen.