Domarrollen förändras: ”Kraven på att vara kommunikativ ökar”

Tidigare i veckan släpptes det första avsnittet av Domstolspodden, som ges ut av Sveriges domstolar.
– Det är ett nytt kommunikationsformat som vi lanserar lite på prov nu, konstaterar Andrea Lindblom.
Hon är administrativ chef vid Helsingborgs tingsrätt och ingår i den grupp som arbetat fram podden.
– Det är jag och min kollega Fredrik Lassen tillsammans med chefen för externkommunikation på Domstolsverket Maria Jansson och presskommunikatören Jesper Nietsche, som även agerar programledare i premiäravsnittet.
I det första avsnittet medverkar en rad höga domare som gäster: Mari Heidenborg, justitieråd vid Högsta domstolen, Fredrik Wersäll, president vid Svea hovrätt, Anders Hagsgård, lagman vid förvaltningsrätten i Göteborg och Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt.
Det första avsnittet handlar om domstolars kommunikation
– Orsaken är att domstolarna just nu håller på att arbeta fram en ny mediestrategi.
I den befintliga anges att domstolarna ska vara tillgängliga för att svara på frågor.
Med den nya strategin vill man gå ett steg längre.
– Tanken är att domstolarna ska arbeta proaktivt och bli bättre på att själva föra ut information, säger Andrea Lindblom.

Vi tror att informationen blir mer korrekt om vi själva tar ansvar för den

Varför?
– Man upplever att det finns tydliga vinster med att kommunicera. Dels minskar belastningen på domstolen, det blir mindre frågor till kansliet om vi själva går ut och berättar när vi ska meddela en dom eller om vi har häktat eller släppt någon. I stället för att journalisterna ska ringa domstolen så går vi själva ut med den informationen.
– Vi tror också att informationen blir mer korrekt om vi själva tar ansvar för den i stället för att någon annan ska berätta vad vi har sagt. Många har ett intresse av att berätta vad domstolen gör och vad domstolen är. Vi vill berätta på vårt sätt.
– Under senaste året har det varit diskussion inom domstolarna om användandet av sociala medier. Vissa domstolar har skaffat egna kanaler men många andra har inte gjort det. Det har förekommit en diskussion om lämpligheten i detta, och om vem på en domstol som ska ha det ansvaret
Andrea Lindblom ingår själv i styrgruppen för domstolarnas nya mediestrategi.

Hur är domstolarnas attityd i stort till sociala medier?
– Av tradition har domstolarna varit restriktiva med ett ge kommentarer och i stället hänvisat frågande till att läsa domen.
I podden förs en diskussion om uttryckssättet”domen talar för sig själv”.
– Nu finns en del företrädare inom domstolarna som tycker att den inställningen inte längre håller utan att det finns ett behov av att informera mer och vara öppnare.

Det är betydligt mindre motstånd och skepsis mot Twitter än Facebook

Hur många domstolar finns på Facebook idag?
– Under 2016 hände mycket. I juni var vi i Helsingborg den första domstolen på Facebook. Nästa var Lycksele som anslöt ett halvår senare.
– Nu finns ett antal, till exempel Södertörn som har en väldigt aktiv sida där de bland annat länkar till sin välskrivna ”Domarblogg”.

Hur många är det totalt?
– Jag tror att det är max 10 domstolar som har aktiva Facebook-sidor och jobbar med innehåll till sociala kanaler.

Finns fler på Twitter?
– Ja. Det är betydligt mindre motstånd och skepsis mot Twitter än Facebook. Det är lättare att hantera, helt enkelt. Du har inte heller samma ansvar för personuppgifter som på en Facebooksida. Sedan är det lättare att administrera.

Hur tror du det ser ut om 3-5 år? Har domstolarna mer förankrade strategier och rutiner för sociala medier då?
– Vi försöker arbeta för att vi ska samarbeta om vårt innehåll. Om vi i Helsingborg gör innehåll med rörlig bild om hur man till exempel ansöker om skilsmässa så kan den videon användas av fler domstolar. Processen ser ju likadan oavsett till vilken tingsrätt du vänder dig.
– Jag hoppas – och allt tyder på – att fler och fler domstolar kommer att skaffa kanaler i sociala medier. Vi har pratat om möjligheten att sända pressmeddelanden live på Facebook och ha någon form av frågestund med allmänheten, eller att man får skicka in frågor i förväg och domaren kan svara på dem live. Det ser jag som en tänkbar nära framtid. Det finns många domare som är nyfikna på sociala medier och de möjligheter som öppnas upp för domstolarna i och med dessa nya kommunikationskanaler.

Högsta domstolen är på gång med att skaffa Twitter.

Hur förändras domarrollen av den här nya arbetssituationen?
– Kraven på att vara kommunikativ ökar. Blir man ansvarig för ett visst – uppmärksammat – mål måste man redan i ett tidigt skede tänka på kommunikation och tydlighet. Kanske redan vid häktningsförhandlingen bestämma om man ska twittra till exempel.
– Jag vet att Attunda och Södertörn redan har särskilda riktlinjer för uppmärksammade mål, . Dessutom är Högsta domstolen på gång med att skaffa Twitter.

Hur ser framtidsplanerna för podden ut?
– Vi som arbetat med podden har pratat om att vi i alla fall vill spela in tre ytterligare avsnitt i höst. Så jag hoppas naturligtvis på en fortsättning.

http://domstolspodden.podbean.com/