”Domare måste matcha mediernas intresse”

Per Claréus, hovrättsråd på Svea hovrätt, blir chefsjurist för Moderaterna.
– Jag fick ett erbjudande nu under sommaren som jag tyckte verkade spännande och viktigt. Efter en tids fundering tackade jag ja, säger han.
– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och juridik och i det här jobbet kan man gifta samman de frågorna.
I valrörelsen 2018 väntas just kriminalpolitiken bli en av de hetaste frågorna.
– Att det finns stort intresse kring frågorna innebär att det finns goda förutsättningar att vara med och arbeta fram en ny rättspolitik.

Flera partier har särskild chefsekonomer. Är det här första gången det inrättats en särskild chefsjurist?
– Såvitt jag vet har ingen haft det tidigare Det här är ett tecken på att rättspolitiken är på agendan på ett helt annat sätt än tidigare.

”Jag anställs inte som chefsideolog - utan som chefsjurist.”

Vad blir din huvuduppgift? Att vara ideolog eller den som ser till att förslagen håller ihop rent tekniskt?
– Jag kommer i första hand knytas till justitieutskottet, och arbeta med det som politiskt kallas för trygghetsfrågor. Men uppdraget är bredare än så, det finns även kopplingar till närings- civil och konstitutionsutskotten. Men jag kommer att vara politisk tjänsteman. Ideologi, det är en process som hänför sig mer till den politiska delen. Tanken är att jag ska bidra även där, men jag anställs inte som chefsideolog – utan som chefsjurist.

Vilken är den viktigaste rättspolitiska frågan för dig?
– Den frågan måste jag passa på. Jag tillträder inte förrän den 1 oktober utan jobbar fortfarande kvar på domstolen.

Per Claréus har bland annat varit pressekreterare åt justitieminister Beatrice Ask (M). När Alliansen förlorade regeringsmakten återvände han till Svea hovrätt. Sedan två år tillbaka är han hovrättsråd.
– Det känns tråkigt att lämna Svea hovrätt. Det är extra stimulerande eftersom vi dömer kollegialt. Om man gillar juridik blir det väldigt spännande och kul. Jag har fantastiskt kompetenta kollegor här som jag tycker att det ska bli tråkigt att lämna.
– Men man ska göra sådant som man tycker verkar spännande, sånt som känns rätt . Det är bättre att göra så här än att titta tillbaka om ett år och undrar varför jag inte tog den här chansen.

Ser du det här karriärbytet som definitivt?
– Absolut inte. Inom domarbanan har vi en tradition av att man under en tid tjänstgör på ett departement eller annan myndighet men sedan kommer tillbaka som ordinarie domare och då sitter kvar tills pension. Men det där har mjukats upp, folk kommer och går lite mer. Att man rör sig in iden politiska sfären är kanske inte lika vanligt.
– Samtidigt ligger juridiken och politiken väldigt nära varandra. För mig är det inget konstigt att röra sig i den riktningen. Och när man kommer utifrån har man mycket att bidra med just vad det gäller granskning av förslag, men tillför ny kunskap kring om något ska funka i verkligheten

”När man funderar på att ställa upp går tankarna rätt ofta till vad kollegorna kommer att säga vid fikabordet dagen efter.”

Per Claréus är en flitig twittrare, oftast med f0kus på rättsfrågor. Internt har han arbetat för att domstolarna ska bli bättre på att kommunicera.
– På sociala medier finns det numer en mängd domare som är duktiga på att förklara avgöranden och svara på frågor om dem. Vi har haft en debatt om domstolars oberoende, mot bakgrund av vad som händer i Europa, och då har flera högt uppsatta domare deltagit i den. Det här såg vi inte för tio år sedan. Det är bra att man tar den här platsen och bidrar till samtalet.

Kan det här utvecklas ännu mer?
– Vad det gäller att förklara avgöranden så märker jag att det från media finns ett enormt sug efter röster. Det är ett seriöst intresse av att fånga upp nyanserna. Då gäller det att vi matchar det och ställer upp. Och det kan vi domare bli ännu bättre på. Vi behöver känna mer självförtroende i de här sammanhangen. När man funderar på att ställa upp går tankarna rätt ofta till vad kollegorna kommer att säga vid fikabordet dagen efter. Det ligger i domargenen att man vill att varje detalj ska bli rätt. Men när en dom på hundra sidor ska rymmas i en sammanfattande notis så kan inte allting få plats. Då kanske inte skillnaden mellan insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt kan vara med. Man får vara nöjd med att det bara står ”uppsåt”. Det måste man som domare acceptera, och försöka bidra till att rapporteringen blir så korrekt som möjligt.

Relaterade Artiklar