“Det har blivit toppstyrt -väldigt toppstyrt”

“Det har blivit toppstyrt -väldigt toppstyrt” Foto: Polisförbundet Foto: Polisförbundet

Polisförbundets ordförande Lena Nitz bläddrar igenom advokaternas svar om polisens omorganisation. Bilden är entydig. Advokaternas förtroende för polisen har försämrats avsevärt sedan den nya organisationen trädde i kraft.
– De lyfter upp resursbrist, bristande ledarskap och att fler brott förblir olösta. Det är samstämmiga kommentarer, konstaterar hon.
– Min egen bild är att omorganisationen har påverkat polisens förmåga att utreda brott på ett negativt sätt. Det påverkar i sin tur allmänhetens förtroende. Det är mycket allvarligt.
Beslutet om polisens omorganisation togs genom en blocköverskridande överenskommelse.
– Även vi på Polisförbundet var positivt inställda. Syftet var att få en sammanhållen svensk polis som skulle bli mer bärkraftig. Vi skulle bli mer enhetliga både i förmåga och vad gäller resurser. Och vi skulle få en rikspolischef som kunde leda rakt igenom organisationen på ett annat sätt.

”Omorganisationen har påverkat polisens förmåga att utreda brott.”

Innan den nuvarande organisationen sjösattes i januari 2015 så fanns 21 separata polismyndigheter, alla med egna myndighetschefer.
– Det blev väldigt spretigt, konstaterar Lena Nitz.
Ett av de fall som visade på problemen med att ha en mängd separata polismyndigheter är Anders Eklund, som dömts för morden på Pernilla Hellgren i Falun 2000 och Engla Höglund i Stjärnsund 2008.
– Han färdades över länsgränsen och de respektive polismyndigheterna prioriterade sina egna ärenden. Annars hade han kunnat gripas långt tidigare än som nu, efter mordet på Engla. Det fallet gjorde den här problematiken väldigt synlig, med en förödande utgång.
– Ett annat syfte med omorganisationen var att komma närmare medborgarna. Det bidrog också till att vi ställde oss bakom förslaget. Men i stället blev det tvärtom. Man byggde den nya organisationen uppifrån och ned, någon lokal verksamhetsanalys har fortfarande inte gjorts. I stället har det blivit toppstyrt. Väldigt toppstyrt.
Sedan dess har Polisförbundet varit en tongivande kritiker mot den nya organisationen. Som en viktig anledning till den negativa utvecklingen lyfter Lena Nitz fram att samtliga chefer behövde söka om sina jobb i samband med omorganisationen:

– Det gjorde att det blev en ännu mer otrygg och oviss situation, när det redan skakade så mycket. Sedan har det tagit två år att tillsätta de här cheferna.
– Dessutom har man ändrat på sådant som tidigare fungerade väldigt väl. Det gör att vi tappar vår egen specialistkunskap.
– Nu har ledningen förstått hur illa det har blivit och börjat bygga upp verksamheten igen. Men två år har gått förlorade. Och många poliser har hunnit sluta.

”Det är ingen hemlighet att det har varit kyligt mellan rikspolischefen och Polisförbundet. ”

Under våren har polisens framtid debatterats intensivt. Alliansen och Sverigedemokraterna har krävt rikspolischef Dan Eliassons avgång. En rad partier har kritiserat regeringen för att inte prioritera polisen. På Socialdemokraternas kongress i början av april kom beskedet från inrikesminister Anders Ygeman – utöver de 500 miljoner kronor som regeringen vill ge polisen i tilläggsbudgeten för i år så lovar Socialdemokraterna ytterligare 10 000 polisanställda fram till 2024.
– Jag välkomnar hans besked, säger Lena Nitz.
– Vi behöver verkligen bli fler. Det jag tycker är särskilt bra är att det nu finns en bred majoritet i riksdagen om att det behövs satsningar på professionen. Den enskilt viktigaste orsaken till att så många poliser nu lämnar yrket är att de kan få bättre lön och anställningsvillkor inom andra branscher. Att det nu finns en majoritet som säger att polisyrket måste bli attraktivare är därför mycket bra. Nu väntar vi på att regeringen också satsar de resurser som krävs. Polisbristen är en regeringsfråga eftersom den får så allvarliga konsekvenser. Man måste vidta kraftiga åtgärder för att få fler att söka – och för att få rätt personer att stanna kvar.

Hur ska det gå till?
– Karriärutvecklingen inom polisen måste bli bättre. Nu är den bara vertikal. Man måste också kunna göra horisontell karriär, specialisera sig på ett område. Även sådant ska märkas i lönekuvertet.

Hur ställer du dig till avgångskraven på Dan Eliasson?
– Han har haft lågt förtroende. Det är ingen hemlighet att det har varit kyligt mellan rikspolischefen och Polisförbundet. Men vi har gjort analysen att oavsett vem som varit chef så har den personen inte haft rätt förutsättningar av regeringen att göra ett bra jobb.Vi skulle gärna att en person med polisiär bakgrund leder myndigheten men om inte den personen får bättre förutsättningar så spelar det ingen roll. Och nu har rikspolischefen lyssnat till våra åsikter, förstått och själv uttalat att polisen behöver uppvärderas.

”När polisen blir synlig för människor så ökar deras respekt för dem.”

De senaste åren har allmänhetens kritik mot polisen varit hård. Efter terrordådet i Stockholm den 7 april har attityden varit en annan.
– Vi är inte alls vana vid den enorma uppskattning och kärlek som poliser har fått i samband med attentatet. Det värmer något otroligt, säger Lena Nitz
– Att polisen är viktig och kan göra stor skillnad har vi sett avgörande exempel på, både på Drottninggatan och vid många andra tillfällen. När polisen blir synlig för människor så ökar deras respekt för dem.
– Jag har haft förtroende för mina kollegor även när det stormat kring polisen, men när vi klarar av att vara ödmjuka samtidigt som vi hanterar ett attentat så är kåren som allra bäst.

Under ett tiotal år jobbade Lena Nitz som närpolis och brottsutredare i Solna. Ursprungligen utbildade hon sig till jurist.
– När jag var klar med juristlinjen så ville jag gärna komma in tidigare i rättskedjan. Jag var 24 år och ville att det skulle vara mer spännande, att det skulle hända grejer. Jag ville ha mer fart och mindre pappershantering. Därför sökte jag in till polisutbildningen. Men det där med mindre papper, det har jag ju fått ge upp nu, hahaha.

”Yttervärlden påpekar ofta att man som polis har makt. Men min upplevelse av det här jobbet är att jag oftare känt mig maktlös.”

Hösten 2010 tillträdde hon som Polisförbundets ordförande. 2014 blev hon omvald, ett förordnande som går ut nästa år.

Ska du ställa upp på en period till?
– Det här jobbet tar väldigt mycket tid, jag måste först ta en diskussion med min familj. En annan del är att jag måste ha fortsatt förtroende. Det här är en bedömning jag får göra snart.

Vad minns du bäst från din tid som närpolis?
– Alla lägenhetsdörrar som man stängde. Bilden av ett barns ögon när man säger ”nu lämnar vi – vi kan inte göra mer här”. När man sedan skjuter igen dörren vet man att det här inte kommer att sluta bra.
– Yttervärlden påpekar ofta att man som polis har makt. Men min upplevelse av det här jobbet är att jag oftare känt mig maktlös.

Relaterade Artiklar