”Det handlar om tystnadskultur – se till att folk vågar anmäla”

Institutet för Juridik och Internets ordförande Ängla Eklund om omorganisationen, kontrollen av Facebook och Twitter, ny lagstiftning och reaktionerna på #MeToo.

Institutet för juridik och internet grundades 2013 av Mårten Schultz och Filippa Sjödén. Verksamheten skulle drivas som en ”legal clinic” och driva civilrättsliga processer på uppdrag av privatpersoner som utsatts för kränkningar på Internet. Sedan dess har Institutet för juridik och internet etablerat sig som en känd aktör på området och drivit flera uppmärksammade mål på området, varav ett gick ända till Högsta domstolen. Genom åren har ett 50-tal juridikstudenter arbetat ideellt i organisationen.
– Det har i princip alltid varit studenter som gjort allt arbete, säger Ängla Eklund som är institutets ordförande tillsammans med Mårten Schultz.
Hon var själv studerande när hon började jobba för institutet.
– Studenterna blir väldigt insatta i den här juridiken och får jobba hands on redan under studietiden. Många av våra studenter har processat i domstol. De sköter alla våra kontakter med myndigheter och rättsväsende och företräder oss i media.
Under hösten har institutet genomgått en omorganisation.

Vi tar inte emot lika många anmälningar från enskilda. I stället satsar vi på mer profilerade mål

– Vi har tajtat till organisationen. Nu består vi av färre personer som arbetar med mer riktade projekt. Samtidigt har vi minskat processbiten. Vi tar inte emot lika många anmälningar från enskilda. I stället satsar vi på mer profilerade mål som är intressanta ur ett juridiskt perspektiv, säger Ängla Eklund.

Varför?
– Vårt syfte – och vad vi gör – har förändrats under tiden. När vi grundades var tanken att processa kränkningar och kräva upprättelse den civilrättsliga vägen. Det här gick mycket långsammare än vad som var tänkt i början. Däremot fick vi snabbt en expertroll. Bland annat lobbade vi fram ett förslag på lag mot näthat som nu är en proposition. Den kommer antagligen att antas som lag i början av nästa år.
– Med tiden har de här frågorna blivit mer belysta och omdiskuterade över hela världen. Vi har utvecklat en närmast unik kunskap på området. Därför kändes det naturligt att avveckla delar av rådgivningen och istället välja ut nyckelfall där vi har möjlighet att hjälpa till.

Ängla Eklund säger att flera andra länder ligger före Sverige på området.
– Till exempel Storbritannien och Tyskland. Sverige har en lång tradition av yttrandefrihet. Det har haft effekten att vi legat lite efter i att göra lagändringar och reglera integritetsfrågor. Ännu har vi ingen lagstiftning som förbjuder spridandet av så kallad hämndporr i Sverige. Men vi börjar även här se många utredningar och initiativ som rör integritetsfrågorna. Den föreslagna lagändringen innebär att vi kommer att få en ny bestämmelse som heter olaga integritetsintrång här i Sverige. Den bestämmelsen gäller integritetskänsligt material generellt men innefattar även sådant material som omfattas av hämndporr.

Jag tycker att det är bra att ha självreglering som utgångspunkt. Reglerar man för mycket finns det risk för chilling effects

För tillfället representerar institutet Sverige i EU:s ”high level group on combating racism, xenophopia and other forms of intolerance”. Syftet är att granska hur Youtube, Microsoft, Twitter och Facebook hanterar rapporteringar av hate speech.
– Vi tittar på kommentarer som är otillåtna enligt lag och granskari tidsramarna för att få bort och behandla det här materialet under 24 timmar, vilket är en av de gränser som satts upp. Framför allt Twitter har mycket att jobba med här. De har kommit igång senare än de andra med avancerade rapporteringssystem och ligger även sämre till vad gäller svarsfrekvens.
– Nu är vi inne i den tredje fasen av granskningen. Projektet börjar närma sig sluttampen, sedan släpper EU-kommissionen en utredning där vi går igenom var det brister och vad företagen behöver förbättra.
– EU har tidigare flaggat för att det kan bli aktuellt med lagstiftning och ett reglerat ansvar för sociala medieföretag. Vi får se hur de ställer sig i den frågan efter att granskningen är genomförd. Jag tycker att det är bra att ha självreglering som utgångspunkt. Reglerar man för mycket finns det risk för chilling effects, att företagen blir så rädda för eventuella sanktioner och granskningar att de börjar övercensurera och inte vågar låta material vara kvar på tjänsterna.

Det är bättre att se till att folk vågar anmäla och att de anmälningar som görs blir utredda och inte läggs ner.

I samband med den uppmärksammade #Metoo-kampanjen om sexuella trakasserier har flera politiker pratat om att stifta nya lagar för att minska övergrepp.
– Jag tror att politikerna med all välvilja vill visa att de tar det här på allvar och att de vill agera. Frågan är bara vilka lagar de ska stifta. Sådana finns redan, som omfattar de flesta av de situationer som många kvinnor har utsatts för. De frågor som faller utanför lagen är rena arbetsmiljö- eller samhällsproblem. Och vissa saker kommer alltid falla utanför vad som är olagligt. Det gäller att hitta effektiva sätt att tillämpa befintlig lagstiftning. Till exempel se till att polisen har resurser för att hantera anmälningar och prioritera dem. Sedan tror jag att det till stor del handlar om strukturer och tystnadskultur. Det är bättre att se till att folk vågar anmäla och att de anmälningar som görs blir utredda och inte läggs ner.