”Det finns vissa typer av frågor som inte domstolar bör avgöra”

”Det finns vissa typer av frågor som inte domstolar bör avgöra” Foto: Centrum för rättvisa Foto: Centrum för rättvisa

Johannes Forssberg lämnade Expressens ledarsida för juridiken. ”Jurister borde erkänna att de har värderingar snarare än gömma sig bakom någon paragraf”, säger han.

Efter åtta år som ledarskribent på Expressen valde Johannes Forssberg att söka sig till juridiken:
– Från början var inte tanken att hoppa av från Expressen. Jag började där väldigt tidigt, hade mitt första vikariat 2005, när jag var 19 år, och blev fast anställd när jag var 21. När jag bestämde mig för att ta tjänstledigt och läsa juristprogrammet så hade jag inte någon klar idé om att jag skulle bli jurist i stället för ledarskribent.
– Efter ett tag upptäckte jag helt enkelt att det var väldigt kul med juridik. När jag pluggat två år sa jag upp mig, säger han.
Sedan ett år tillbaka arbetar Johannes Forssberg som associate trainee vid Centrum för rättvisa. Vid sidan av skriver han på sin examensuppsats.
– Därefter kommer jag fortsätta jobba heltid på Centrum för rättvisa. Om man både är intresserad av samhällsfrågor och juridik så är det en fantastiskt kul arbetsplats, eftersom vi driver mål som är av principiellt intresse och som har stor betydelse för samhällsutvecklingen.
Kombinationen av att skriva opinionsjournalistisk och samtidigt studera juridik har gett Johannes Forssberg ett ovanligt perspektiv. Samtidigt finns beröringspunkter. Tidigare i år skrev han en krönika i tidningen Advokaten där han konstaterade att ”juridiken är en åsiktsbransch”.

”Det verkar finnas många fördomar om media bland jurister, som att medier skulle vara illvilliga och okunniga.”

Tror du många jurister själva har kommit till den slutsatsen?
– På ett sätt var det där kanske lite tillspetsat. Men bland svenska jurister finns en självbild som till viss del formats av ett ålderstiget domarideal. Man har sett juridik närmast som någon sorts ingenjörsverksamhet, där man ständigt sysslar med saker som är objektiva och faktiska.
– Det där är en märklig inställning. Juridik aktualiserar ständiga bedömningar och avvägningar där de egna värderingarna spelar in, och där det är svårt att säga att det finns ett tydligt rätt eller fel.
– Samtidigt tror jag att det här håller på att förändras ganska mycket. Det behövs mer av öppen debatt och att jurister i olika yrkesroller vågar vara med i samhällsdebatten. Att de vågar erkänna att de har värderingar snarare än gömma sig bakom någon paragraf för att känna sig bekväma.
– Jag upplever samtidigt att fler domare, advokater och andra jurister deltar i debatten och tar ställning på ett annat sätt än tidigare. Svea hovrätts Fredrik Wersäll, till exempel, har gjort ett fantastiskt jobb det senaste året genom att vara ute i en mängd sammanhang och diskutera viktiga frågor. Den förändring som behövs är redan på väg.

Skulle jurister ha nytta av större förståelse för media?
– Det verkar finnas många fördomar om media bland jurister, som att medier skulle vara illvilliga och okunniga. På juristprogrammet har jag upplevt att vissa lärare kan ha en nedlåtande attityd, vilket är problematiskt i sig.
– Den här tveksamheten kan ha bidragit till att jurister har hållit sig borta från samhällsdebatten. Den rättsliga delen av samhället har en enorm betydelse för alla människor. Det är viktigt att de som verkar i rättssamhället är med i den och att det förs en rättslig diskussion även utanför de interna kretsarna. Den här inställningen till medier ha varit en orsak till att jurister har hållit sig undan.
– Samtidigt har många medier inte den kompetens som krävs för att kunna bevaka rättsfrågor på ett djuplodande sätt. Bilden av att juridik är en exakt vetenskap är nog ganska utbredd även på redaktionerna. När man ska skriva om en komplicerad rättslig angelägenhet så ringer man gärna någon jurist och tar den personens svar som en sanning. Man inser inte att rättsliga bedömningar kan vara väldigt olika.

”Om en domstol kommer fram till något som man själv tycker är bra så tycker man inte att det är aktivism.”

Hur ser du på debatten om att domstolarna fått större inflytande på politikernas bekostnad?
– När man pratar om att domstolar tar sig för stora friheter blir kritiken ofta ganska svepande. Om en domstol kommer fram till något som man själv tycker är bra så tycker man inte att det är aktivism. Anser man istället att utfallet är dåligt ligger det närmare till hands att tycka att domstolen är aktivistisk.
– Samtidigt är det uppenbart att domstolarna har fått större makt över viktiga samhällsfrågor, som en följd av europeiseringen av den svenska rätten och rättighetsperspektivets inflytande. Det är utan tvekan viktigt att diskutera det.
– Själv tycker jag att utvecklingen är väldigt positiv. Det är bra att politikers makt inte är oinskränkt. Att domstolarna ser till att de håller sig inom de regler som omfattar dem är positivt.
– Men det finns vissa typer av frågor som inte domstolar bör avgöra. Jag tycker till exempel att barnkonventionen är olämplig att göra till svensk lag. Det är inget bra instrument för att avgöra mål i domstol och den aktualiserar frågor som jag verkligen tycker är politiska. Det bör till exempel inte vara domstolarna som bestämmer vilken välfärd barn ska ha. Då är politiker bättre lämpade.

Relaterade Artiklar