Hannes Snellmans MP: ”Vi har ett stort behov av att rekrytera”

Paula Röttorp, managing partner för Hannes Snellman i Stockholm, om konkurrensen, digitaliseringen och behovet av att rekrytera – och behålla – nya medarbetare.

Paula Röttorp, managing partner för Hannes Snellman i Sverige, konstaterar att transaktionsmarknaden går för fortsatt högtryck. Byråns senast redovisade siffror, för 2016, visar på en nettoomsättning på knappt 200 miljoner.
– Under 2017 var det väldigt bra tryck hela året. Den utvecklingen tror jag också gäller för de flesta av våra konkurrenter, även om vi är väldigt glada över att ha gjort näst flest transaktioner i Norden under 2017 – endast Thommessen i Norge hade fler.
– Det ser absolut ut att fortsätta in på detta år, även om den här den här högkonjunkturen måste ta slut någonstans.
– Jag är genuint orolig för att vi eldar på konjunkturen med minusräntor och liknande på ett sätt som vi aldrig gjort förut. Men visst, vi som jobbar med skulder har en tendens att vara lite mer pessimistiska än andra, konstaterar hon.
Paula Röttorp har lett stockholmskontoret sedan 2015. Därutöver jobbar hon i byråns arbetsgrupp för finansieringsjuridik och insolvensfrågor.
– Men mycket av det vi gör är transaktionsbundet, förvärvsfinansieringar är en stor del.

Under förra året var det en del som lämnade. Vi har ett stort behov av att rekrytera, på flera områden.

Under förra året lämnade fyra delägare – Jan Jensen, Björn Kristiansson, Sara Mindus och Martin Wallin – byrån. Samtidigt slutade även flera biträdande jurister.
– Under förra året var det en del som lämnade. Vi har ett stort behov av att rekrytera, på flera områden. Men det är hård konkurrens om kvalificerade jurister i den här konjunkturen.

Fanns det något samband?
– Nej, de var knutna till olika avdelningar, de lämnade oberoende av varandra och gick sedan åt olika håll.

Har ni gjort klart med ersättare i något fall?
– Hittills har vi rekryterat upp ett par managing associates. Vi tittar på ytterligare rekryteringar och befordringar men ännu har vi inga nyheter som vi kan presentera på partnernivå.

Vi måste anpassa oss. Använda den effektivaste tekniken och sedan paketera den som en del av vår tjänst.

Paula Röttorp konstaterar att Hannes Snellman under de senaste åren byggt upp en särskild arbetsgrupp för IP & TMT (Intellectual Property & Technology, Media och Telecom).
– Den är Elisabeth Vestin ansvarig för. Sedan hon började här för två år sedan har vi förstärkt kraftigt. Hon har byggt upp en helt ny grupp omkring sig.
– Teknikkopplad juridik blir bara större och större. Olika it- och outsourcing avtal, och ip-rättigheter blir en allt större del av företagens värden. Samtidigt är det ju en enorm hype kring GDPR och Data Protection i och med att den nya förordningen träder i kraft i slutet av maj. Det går inte att hitta tillräckligt mycket folk med den erfarenheten.

Vilken är din bild av byråmarknaden i Stockholm?
– Marknaden har blivit mer varierad. Vi ser fler och fler boutiquer som bara ägnar sig åt ett specifikt område och blir duktiga inom det.
– För några år sedan var det tydligare att storbyråerna var det som gällde. Där ser vi en förändring, många klienter vill absolut inte vara på en storbyrå.
– Samtidigt kommer det in nya aktörer som använder digitala tjänster. Än så länge är det vanligare utomlands, men det kommer även i Norden.
– Med legaltech-lösningar har juristavdelningar på större bolag samtidigt möjlighet att förlita sig på ny teknologi för att lösa en del uppgifter som idag ligger på advokatbyråer. Vi måste anpassa oss. Använda den effektivaste tekniken och sedan paketera den som en del av vår tjänst.

– Advokatbyråerna anpassade sig aldrig efter den industriella revolutionen utan har fortsatt att jobbat hantverksmässigt. Styrkan med det är vår kundanpassning. Kan vi göra vissa moment av tjänsten billigare, effektivisera men samtidigt behålla den klientkontakten, så kommer det vara framtidsvägen för advokatbyråerna.

En svårighet på stora advokatbyråer är att man blir väldigt specialiserad.

Hösten 2018 har Hannes Snellman funnits på den svenska marknaden i 10 år. En vecka efter att den finska byrån meddelat sin satsning i Stockholm så gick amerikanska investmentbanken Lehmann Brothers omkull, med omfattande finanskris som följd. Den timingen borde ha varit olycksbådande för den nya svenskbaserade byrån.
– Man trodde att det skulle vara en mardröm, men det innebar också en fantastisk möjlighet. Ingen annan rekryterade just då, vilket innebar att vi kunde växa och rekrytera duktiga jurister.
Ett och ett halvt år senare anslöt Paula Röttorp till byrån. I nästan nio år hade hon då arbetat på Vinge.
– Jag hade inte blivit delägare där, men skulle upp för prövning.
Ursprungligen hade hon specialiserat sig på konkurrensrätt.
– Jag började plugga 1995 i samband med den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap. Jag hade jobbat som volontär på Ja-sidan och tyckte att Sverige sa nej till framtiden om det inte hade blivit något medlemskap. Jag var otroligt engagerad. Idag är EU-medlemskapet mer självklart i Sverige.
– Det här betydde att jag helst ville jobba med EU-rätt, vilket på en advokatbyrå betyder konkurrensrätt. Efter några år ville jag bredda mig och prova något. Det blev både M&A och bank- och finans. Här på Hannes Snellman jobbar jag med bank och finans och insolvens.
– En svårighet på stora advokatbyråer är att man blir väldigt specialiserad. När man är ung är det skönt eftersom man ganska snabbt lär sig ett område. När man blir äldre förväntas man också bli en rådgivare. Det är svårt att fylla den rollen om du inte har sett olika delar av vad en klient vill göra. Vi måste hjälpa oss själva att få den här klientkontakten och se hur vi bidrar till helheten tillsammans med våra kollegor. Det är bara så vi i längden kan hjälpa klienterna.

Hur ser er position i Stockholm ut om några år? Har ni växt eller nischat er ytterligare?
– Vi har för avsikt att Stockholmskontoret ska växa och det har varit vår intention hela tiden.

Vad krävs för det?
– På den här byrån brukar vi säga att vi har ett fokus på stora transaktioner och komplexa tvister. Men däremellan finns också ett stort rådgivningsbehov, som vi ser ökar. För att behålla kontakten med klienten och kunna klientens verksamhet kan vi inte bara vara med när det händer exceptionella saker. Vi måste också följa med in i projekten och vara mer diversifierade.
– Våra största utmaningar är att stärka vårt erbjudande med utnyttjande av nya digitala verktyg samt hur vi rekryterar, behåller och utvecklar våra talanger.
– I branschen finns en tendens att fokusera på rekryteringen. Men hur bra våra treåringar är handlar till stor del om hur bra vi har jobbat med dem och vad de har fått göra och se under den tiden. Vi måste bli bättre på att behålla de duktiga talangerna, vara en modern arbetsplats, och ta till oss av ny teknik.

Vilka krav ställer de yngre juristerna?
– Vi märker en ökad förväntan på feedback, på uppmärksamhet och på att vi utvärderar dem. Sedan ser vi en större oförvägenhet. De tar för sig på ett annat sätt och kommer med egna initiativ. Det är värdefullt för byrån, men det kan också vara svårare att leda en sådan grupp. I slutändan är jag säker på att det kommer att löna sig.