”Barn måste kunna driva igenom sin rätt”

I oktober 2014- i sin första regeringsförklaring – kom Stefan Löfven med ett besked som ändrade förutsättningarna för barnrättighetsutredningen:
– Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i. Regeringen har påbörjat arbetet att göra FN:s barnkonvention till svensk lag, konstaterade den tillträdande statsministern.
Tidigare hade utredningen inte haft ett så uttalat uppdrag.
I våras presenterades betänkandet.
– Vi har varit bundna av barnkonventionen sedan 1990 men från flera håll har det förekommit missnöje och pressen på politikerna har ökat att göra något för att barns rättigheter ska tas på större allvarhar man inte varit nöjda. Därför behövdes det göra något så att barns rättigheter tas på större allvar, säger Louise Dane.
Hon är doktorand i migrations- och barnrätt vid Stockholms universitet. De senaste månaderna har hon varit en flitig röst i debatten om barns rättigheter.
Tillsammans med fem andra forskare i offentlig rätt och förvaltningsrätt skrev hon i mars en debattartikel i Svenska Dagbladet där bland andra Martin Valfridsson, regeringens nationelle samordnare för utsatta EU-medborgare, kritiserades:
”Mot bakgrund av viljan att stärka barnkonventionens ställning i svensk rätt är det anmärkningsvärt att diskussionen om att exkludera vissa grupper från vissa välfärdsinsatser, exempelvis socialt bistånd och utbildning, även rör barn” skrev de bland annat.
En slutsats i Martin Valfridssons utredning är att minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet i Sverige inte ska ha rätt till utbildning i landet.
– Det finns en bred politisk samsyn om att barnkonventionen ska bli lag. Men samtidigt som man ska göra barnkonventionen till lag – och därigenom stadga rätten till utbildning för alla barn – så kommer nu flera andra förslag som motsäger det. Det är lite märkligt, säger Louise Dane.
– I själva verket är det i Sverige idag en kategori barn som inte alltid ges rätten till utbildning, de utsatta EU-medborgarna. Det strider inte bara mot barnkonventionens krav utan bygger också på en felaktig tolkning av skollagen. Minderåriga EU-medborgare som utan stöd av EU-rätten lever här ska ses som papperslösa och omfattas av den regleringen.
I sitt betänkande föreslår barnrättighetsutredningen inte att barnkonventionen ska förankras i grundlagen, det ingick nämligen inte i gruppens uppdragsbeskrivning.
– Det är lite tråkigt att utredningen inte fick titta på en sådan möjlighet.
I sitt betänkande föreslår barnrättsutredningen inte att barnkonventionen ska förankras i grundlagen, det ingick nämligen inte i gruppens uppdragsbeskrivning.
– Vad gäller Europakonventionen så har vi bestämmelser i grundlagen som innebär att lagstiftning som strider mot Europakonventionen inte får tillämpas, säger Louise Dane.
– I barnrättighetsutredningen nuddar de vid hur en konflikt mellan barnkonventionen och annan lagstiftning skulle kunna hanteras. Men det hade varit bra om de även fått titta på om konventionen skulle kunna förankras i grundlagen.

Utesluter du att barnkonventionen på sikt kan få samma status som Europakonventionen?
– Jag tror inte att det kommer att bli så, eftersom barnkonventionen till skillnad från Europakonventionen inte har någon domstol kopplad till sig. Sverige har inte heller skrivit under det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som innebär en möjlighet att klaga på staters beslut till FN:s barnrättskommitte. Precis som vuxna måste barn ha möjligheter att faktiskt kunna driva igenom sin rätt.
– Avsaknaden av en internationell klagoinstans innebär också att det blir lite knixigt med vem som slutligen ska bestämma vad barns rättigheter innebär, ska svenska domstolar ta hela det ansvaret? Vilka tolkningsverktyg kommer domstolen i så fall ha tillgång till? Hur ska domstolarna till exempel se på de allmänna kommentarer som meddelas av FN:s barnrättskommitté? Förarbetena kommer att bli väldigt viktiga.

Vad är enligt dig den största fördelen med att barnkonventionen blir lag?
– Den stora vinsten tror jag är utbildningsbiten. Att beslutsfattare och tjänstemän på alla nivåer får bättre koll på barnens rätt, säger Louise Dane
– Symboliken är också viktig. Att man ställer större krav på att människor som jobbar med juridik måste kunna mer om barns rättigheter. Barnkonventionen kommer inte att kunna duckas på samma sätt. Den kommer att nämnas oftare. Den kommer att behöva hanteras oftare och det kommer att behövas mer kunskap.
– Förhoppningsvis kommer mer fokus att läggas på barn som egna individer med egna rättigheter. Det går inte längre att ha en syn på barn att de bara ska skyddas.

En del riktar kritik mot att vissa delar av Barnkonventionen blir svåra att hantera i en rättslig kontext.
– Men det funkar i andra länder. Det kommer inte bli någon omöjlighet att hantera det. Jag tror att det kan bli svårast att avgöra vad man ska använda för stöd för att tolka hur långt de här rättigheterna sträcker sig. Man måste vara väldigt noga med hur förarbetena utformas.
– Sedan kan jag vara orolig för att finns en bild av att det här kommer att ha en mycket större betydelse än vad det faktiskt kommer att få. Inom till exempel migrationsrätten finns redan barnets bästa med som en bestämmelse. Arbetet med att stärka barns rättigheter är inte klart i och med en inkorporering, det bör nog mer ses som en början.
Louise Dane är också kritisk till regeringens ambition att tillfälligt anpassa svenska asylregler till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner.
– Det anser jag inte att man gör. Förslaget riskerar att gå längre än en miniminivå. När barnkonventionen blir lag innebär det även risker för en direkt krock mellan olika lagstiftningar, säger Louise Dane. Förslagen drabbar särskilt barn och har bland annat kallats för barnfientliga av Barnombudsmannen.
– När de tillfälliga id-kontrollerna infördes i januari stod i utkasten rent ut att de skulle slå mot ensamkommande, särskilt de från Afghanistan. Bara en procent av dem har med sig id-handlingar. Det var väldigt tydligt att det var den här gruppen man ville stoppa.
– Samma sak gäller undantagsbestämmelsen om att kunna bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl.
– 2014 ändrades den här bestämmelsen eftersom man tyckte att barnens perspektiv behövde förtydligas. Nu säger man i stället att uppehållstillstånd endast ska meddelas ifall det annars skulle finnas en särskild bestämmelse. Uppehållstillstånd ska bara meddelas ifall vi annars skulle bryta mot våra internationella förpliktelser. Förslaget riskerar att gå längre än en miniminivå. När barnkonventionen blir lag innebär det även risker för en direkt krock mellan olika lagstiftningar, säger Louise Dane. Förslagen drabbar särskilt barn och har bland annat kallats för barnfientliga av Barnombudsmannen.

Var det självklart att ta steget att debattera de här frågorna i media?
– Jag ser det inte riktigt som att jag har debatterat, säger Louise Dane.
– Nu är migrationsfrågan någonting som alla har pratat om. Men det har förekommit extremt mycket faktafel.
– Då har vi som forskare ett ansvar att sprida kunskap. På samma sätt ser jag det som min uppgift att påpeka när förslag ligger farligt nära populism istället för att handla om vad som faktiskt är genomförbart.
– Och det är inte bara jag. De flesta av mina kollegor har varit ute i media för att på olika sätt försöka förtydliga och förklara.

Jag ser det som min uppgift att påpeka när förslag ligger farligt nära populism istället för att handla om vad som är faktiskt genomförbart

Louise Dane tror att allmänheten har låg kännedom om vad de nya förslagen egentligen innebär.
– Det finns opinionsmätningar som visar att många stödjer regeringens politik men jag är nyfiken på om man vet vad förslagen faktiskt innebär.
– Jag har svårt att se att många människor på allvar tycker att det är rimligt att människor ska hållas åtskilda från sina familjer. Det måste i alla fall finnas utrymme för en proportionalitetsbedömning.
Hon beskriver situationen som en ”klassisk konflikt mellan juridik och politik”.
– Juristerna blir sura för att politikerna hetsar fram lagstiftning och kanske inte tänker igenom den tillräckligt – och politikerna blir sura för att juristerna bromsar.
– De senaste månaderna har den sprickan varit tydlig. I ett pressat läge måste politikerna visa handlingskraft. De verkar resonera att det är viktigare att göra någonting, än att göra någonting ordentligt.
Regeringens första förslag om hårdare asylregler kritiserades av en lång rad myndigheter.
– Det inkom över 60 remissvar. Samtliga var kritiska. Styrkan i den varierade och den kunde vara inriktad på olika saker, men alla instanser var kritiska.
– Efter kritiken presenterade regeringen vad som beskrevs som ett omarbetat förslag men ändringarna är små och innebär i praktiken ingen större skillnad. Familjer kommer fortfarande att hindras återförening och den ventil som lagstiftaren föreslår för att barn i vissa fall ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd – ett krav för att lagstiftningen ska kunna anses något så när i linje med barnkonventionen – är så restriktivt utformad att det är svårt att se den någonsin kunna tillämpas. Enligt förslaget krävs nämligen att det finns synnerligen ömmande omständigheter som är relaterade till ett varaktigt nedsatt hälsotillstånd och att det därför krävs att barnet beviljas ett permanent uppehållstillstånd.
– – Det är en extremt restriktivt utformad bestämmelse. Jag har nog inte ens sett orden ”absolut krävs” i en lagtext förr, säger Louise Dane.

Varför specialiserade du dig på migrationsrätt?
– Jag har varit intresserad frågorna så länge jag kan minnas. I gymnasiet höll jag till exempel ett tal om hur de EU-finansierade murarna mellan Marocko och de spanska enklaverna stängde ut människor som ville söka asyl.
– När jag var 10 gick jag med i en internationell organisation, CISV som arbetar med utbildning kring mänskliga rättigheter.
Tillsammans med tre andra elvaåringar och en ledare åkte hon på ett internationellt sommarläger som CISV arrangerade.
– Vi var barn från 12 olika länder som skulle leva en månad tillsammans. Märkligt nog var lägergården på en gammal militärförläggning i Thailand.

Hade du varit borta mycket hemifrån som 11-åring?
– Nej,nej. Och det var jobbigt första veckan. Men det var också fantastiskt att lära känna barn från andra länder och se de saker som förenar oss.
– Jag har alltid varit dålig på att hantera när folk inte håller vad de säger. En rättvisekänsla som på ett plan nästan är lite haveristisk. Frågorna har legat där hela tiden. När jag började på juristlinjen var det en självklarhet att sedan rikta in mig på migrationsrätten.

Vad handlar din avhandling om?
– Jag forskar om principen om barnens bästa i den svenska migrationsprocessen. Jag tittar bland annat på hur man gör avvägningen mellan barnets bästa och andra intressen Men det finns många andra luckor på området. Det finns ingen brist på saker att forska om.

Ursprungligen publicerad i Legally yours 2/2016