”Åklagare har blivit ett kvinnoyrke – då sjunker lönen och prestigen”

Författaren Jan Guillou har tydliga uppfattningar om det svenska rättssystemet – och om dess aktörer. 2004 sa han till Legally yours att ”går man på en vanlig rättegång och lyssnar på advokaterna så märker man att det inte är några briljanta ljus som är i farten där”:

Håller du fast vid den bilden, eller finns det anledning att revidera den?

– Jag tror att det med tiden har det skett en sorts kvalitetshöjning. Det som slog mig när jag läste juridik var att jag omgavs av studiekamrater som nätt och jämt klarat sin studentexamen. Man behövde ett ytterst slätstruket studentbetyg för att läsa juridik 1964 men sedan har ju det förändrats kraftfullt. Då blir andelen studiebegåvningar mycket större på Juridicum och det påverkar den intellektuella kvaliteten.
– Men så länge advokaterna i min egen ålder – i huvudsak träskallar – var verksamma så gav det ett starkt genomslag när man såg dem uppträda i rätten. Särskilt i brottmål så är de tilltalade dessutom i regel skyldiga och överbevisade. Det lämnar inte så mycket utrymme för briljans i rätten.

Så länge advokaterna i min egen ålder - i huvudsak träskallar - var verksamma så gav det ett starkt genomslag när man såg dem uppträda i rätten.

Om åklagare sa du 2004 att ”statusen på yrket sjunker och därmed kvaliteten”. Har den trenden fortsatt?
– Ja, det tror jag. Det är ju så här att åklagaryrket har blivit ett kvinnoyrke och så fort ett yrke blir ett kvinnoyrke så sjunker prestigen och lönerna.

Därmed är det svårare att locka de bästa menar du?
– Ja. Läraryrket har gått samma utveckling till mötes. De som läser på universitetet idag aktar sig för svenska, nordiska språk och engelska. Det kunde man göra obekymrat förr i världen, för då kunde man alltid bli lärare. Idag är det nog många som tänker sig för och vill undvika den fällan.