Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Rättsfrågor
Publicerad: 2017-03-16 00:00

Åklagare: ”Det finns en ökad skepsis”

Foto: Åklagarmyndigheten

I undersökningen Advokaternas advokat 2017 uppger 7 av 10 brottmåls- och humanjuridiska advokater att de inte litar på förundersökningarna.
Som motiveringar anges bland annat bristande objektivitet från åklagarna samt att polisen i vissa fall ”bestämmer sig för tidigt”.
Malin Arentoft, åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm, säger att hon inte känner igen sig i advokaternas bild.
– Jag har jobbat som åklagare i 16 år och har aldrig känt att det har blivit personligt eller att jag skulle ha bestämt mig för tidigt, säger hon.
– Som åklagare har jag månadslön. Ju färre åtal jag väcker desto mindre har jag att göra, så att säga. Vi har inget personligt intresse i att folk verkligen ska dömas. När det finns objektiv bevisning är vår uppgift att väcka åtal. Men jag får ju ingen bonus för att en person döms.

Om undersökningen

1171 advokater har deltagit i undersökningen Advokaternas advokat 2017. 228 av dessa arbetar huvudsakligen med brottmål. 179 med allmän humanjuridik. De har svarat på frågorna per mejl.

När det finns objektiv bevisning är vår uppgift att väcka åtal. Men jag får ju ingen bonus för att en person döms

Håller du med om att det är en uppskruvad konfliktnivå?
– Ja, efter vad jag har hört och läst om stora och långa rättegångar så kan det bli konflikter som växer, men det är en annan sak.
– Däremot upplever jag att det finns en ökad skepsis från försvararna. Ibland hör man vad jag uppfattar som konspirationsteorier att vi åklagare skulle mörka saker, att vi inte berättar allt under rättegången. Det finns ett ifrågasättande av åklagarens objektivitetsplikt.
– Däremot har jag inte haft något mål där försvararen har drivit en egen utredning parallellt.

Vilka är skeptiska?
– Försvararna och deras klienter.

Vad beror det på?
– Om förundersökningen pågår under längre tid, till exempel några månader, så har försvararen inte någon stor insyn i utredningen ifall det finns kollusionsfara. Där är ju försvararen beroende av att åklagaren berättar och delger så mycket information som möjligt. Som jurist kan jag naturligtvis förstå att man gärna vill se saker på pränt. Man vill själv läsa förhöret. På det sättet är försvararen lite utlämnad. Vid omhäktningsförhandlingar kan det sedan bli många frågor om vad som hänt i utredningen. Och de ställs ofta på ett ifrågasättande sätt. Det här har blivit vanligare under de senaste åren.

Kollusionsfara

Innebär att det bedöms finnas en risk för att den misstänkte ska undanröja bevis eller på annat sätt förstöra en pågående förundersökning.

Annons
Annons