“Advokatsamfundets regler har bromsat utvecklingen”

“Advokatsamfundets regler har bromsat utvecklingen” Foto: Chalmers Foto: Chalmers

Charlotta Kronblad hade jobbat tio år inom juristbranschen när hon såg en annons från Chalmers.
– De sökte någon som ville forska på affärsutveckling i en digital kontext. Då insåg jag att det vore intressant att undersöka juristbranschen på det här sättet, säger hon.
Charlotta Kronblad hade både arbetat på advokatbyråer som MAQS och Mannheimer Swartling, och som bolagsjurist på AB Volvo.
– Jag hade sett branschen från både sälj- och köpsidan och jag hade insett vilka möjligheter det finns i tekniken, om man kan använda den på ett smart sätt för att effektivisera processen. Sedan hade jag alltid haft en dröm om att forska.

”Ett timbaserat system kommer aldrig skapa incitament för stora investeringar i effektivisering.”

I snart två år har hon studerat hur digitaliseringen påverkar juristbranschen. Hon konstaterar att det på advokatbyråerna finns ”ganska stora institutionella barriärer för förändring”.
– Rådande affärsmodell är ett av de största hindren. Mycket har gått ut att sälja tjänster per timma. Ett timbaserat system kommer aldrig skapa incitament för stora investeringar i effektivisering. Det finns inte heller incitament att implementera saker som effektiviserar arbetsprocesser eftersom det i slutändan skapar färre timmar att sälja. Det är en viktig anledning till att omställningen går så långsamt.
– En annan är branschstrukturen. Juristkulturen har traditionellt varit ganska stängd. Advokater har mer eller mindre haft ett monopol på att säja juridik. De regler som samfundet har vad gäller ägande och externt kapital har gjort att den här förändringen inte har gått lika snabbt som i andra branscher. Man kan inte ta in externt kapital för att göra större investeringar i till exempel it-system. Det har bromsat utvecklingen.
– Vi ser idag att det är allt fler juristbyråer som verkar utanför advokatsamfundets kontroll kommer in på marknaden. Och vi ser att revisionsbyråerna åter startar juristavdelningar. Det här minskar den maktposition som Advokatsamfundet av tradition har haft. Samfundsreglernas inflytande på branschen i stort minskar.
– En tredje aspekt är att utvecklare av software inom artificiell intelligens, smarta kontrakt och liknande tjänster, till största delen arbetar med amerikanska och engelska rättssystem. Det är stora språkområden som har stora avsättningsmarknader. De har ännu inte specialanpassat verktygen för den svenska marknaden. Eftersom det är en liten jurisdiktion i ett slutet språkområde så har det inte funnits anledning att utveckla och satsa specifikt på den svenska marknaden
– Men i dag ser vi att det börjar träda fram nya typer av partnerskap och ekosystem mellan utvecklare av hård- eller mjukvara och olika typer av jurist- eller advokatbyråer. Det utgör grunden för att skapa nya modeller och att försöka anpassa den här typen av produkter för en svensk marknad. De flesta systemen måste anpassas, så att den artificiella intelligensen kan prata, och förstå svenska. Det kostar både tid och pengar.

”Ett kulturellt hinder är att jurister generellt är mer tränade att undvika risker än att ta dem. ”

Hade byråerna kunnat vara mer proaktiva?
– Ett kulturellt hinder är att jurister generellt är mer tränade att undvika risker än att ta dem. De skulle kunna vara mer proaktiva. Vi ser i dag fler byråer som försöker hoppa på det här tåget. Det går inte snabbt, men digitaliseringen har gått från att vara ett framtidsämne till att bli mer aktuell. I stort sett alla firmorna ser det som strategiskt viktigt. De flesta erkänner att det här är framtidens sätt att arbeta. Det är ett nytt sätt att vara jurist på. Därför måste man hitta nya affärsmodeller och kanske ställa om den kulturen och identiteten.
Charlotta Kronblad säger att pyramiderna i branschen smalnar av:
– Det är bättre att tekniken sköter om de sysslor som kan standardiseras och automatiseras i stället för att biträdande jurister ska göra det. Men då blir det också svårare att ta betalt för den biträdande juristens timmar. Då försvinner den höga ratio som varit, där flera biträdande jurister arbetar för varje delägare. Den interna organisationskulturen förändras.

Hur kan byråerna redan nu förbereda sig på förändringen?
– Genom att ställa om affärsmodellerna. Hitta nya sätt att skapa värde genom den digitala tekniken.
– När du investerar i ett smart system så gör du först själva investeringen. Sedan tjänar du mindre pengar eftersom det går år färre timmar. Om du i stället inrättar en modell där du kan skapa värde genom att investera – om du till exempel tar betalt genom att sätta en bestämd kostnad eller med en prenumerationsmodell – så får du större möjligheter att motivera teknikomställningen både internt och externt.

”är vi på omgivande marknader ser att det har skett förändring, så är det större förutsättningar för att den ska ske också här”

Under senare år har nya aktörer utmanat advokatbyråerna på marknaden för juridisk rådgivning.
– Än så länge är den här utvecklingen ganska modest, säger Charlotta Kronblad.
– I exempelvis Finland har det hänt mycket mer. Fondia har seglat upp som en av de stora aktörerna där. I Storbritannien ser vi en liknande utveckling. Där avreglerades marknaden 2007, sedan skedde en förändring.
– I Sverige har vi inte haft någon regulativ förändring, här har det alltid varit tillåtet att sälja juridisk rådgivning som juristbyrå. Men när vi på omgivande marknader ser att det har skett förändring, så är det större förutsättningar för att den ska ske också här. Det här innebär att även advokatbyråer måste förstå att omvärlden ändras och ställa om sina affärsmodeller till den nya verkligheten.

Vilka nya affärsmöjligheter ser du?
– Det finns många intressanta etiska aspekter när vi utvecklar artificiell intelligens. Det är många nya juridiska problemställningar som föds. Digitaliseringen skapar en större marknad för juridik. Behovet av juridisk kompetens och expertis kommer att vara större än någonsin.
– Marknaden för juridik expanderar. Den enklare juridiken blir billigare och mer tillgänglig för fler och fler konsumenter. Tidigare har juridiken varit en b2b-marknad, nu skapas också en konsumentmarknad.
– Jag tror inte att digitaliseringen utmanar jobben. Den gör snarare att juristjobben hoppar högre upp i näringskedjan medan den enklare juridiken tas över av system som hanteras av nya typer av professioner. Paralegals är en yrkesgrupp som ökar kraftigt.

Vilka exempel ser du på att branschen redan har ändrats?
– Digitalisering innebär att skapa värde från digitala tekniker. Det gör vi redan i dag, för det krävs inte någon implementering av artificiell intelligens. Även en sådan sak som att man använder smartphones har stor betydelse. I dag spelar det inte lika stor roll varifrån man jobbar, och när man gör det. Det här är extremt värdeskapande och har betydelse inte minst för kvinnors möjligheter att kunna kombinera arbeta och familj. Många kvinnor börjar i advokatbranschen, men få blir kvar upp till delägarnivå. Digitaliseringen innebär en möjlighet att ställa om det.

Relaterade Artiklar