Advokatens kritik mot UD: ”Inga konkreta resultat”

Fängslade Fikru Marus advokat menar att kandidaturen till FN:s säkerhetsråd påverkat UD:s arbete: ”Säkert inte opportunt att öppet kritisera Etiopien”.

Sedan maj 2013 har Fikru Maru suttit fängslad i Etiopien. Först efter sex månader fick han veta vad han misstänktes för: att ha försökt muta sig fri efter att ha fastnat i etiopiska tullen med sjukhusutrustning. Fikru Maru, 67, har bott i Sverige i 37 år. Han är hjärtläkare, anställd vid Hudiksvalls sjukhus. Innan han greps var han stationerad i sitt gamla hemland Etiopien, ansvarig för landets första hjärtklinik. Maru hade startat verksamheten tillsammans med Swedfund, ett statligt investeringsbolag med projekt i utvecklingsländer.
Fikru Marus advokat Hans Bagner är mycket kritisk till hur den svenska regeringen har hanterat fallet.
– Under perioden 2015–2016, då Fikru suttit häktad under två år, gjordes det mycket lite, säger han.
Hans Bagner menar att detta hänger ihop med Sveriges kampanj för att få en plats i FN:s säkerhetsråd.
– Trots att såväl statsministern som utrikesministern under den perioden vid flera tillfällen besökte Addis, där Afrikanska unionen har sitt säte och de andra 54 medlemsländerna, så ansåg de sig inte ha tid för att besöka Fikru, vilket hade varit en klar markering att man var angelägen om Fikrus välbefinnande.
– Det ska tilläggas att Etiopien är en viktig företrädare för Afrikanska unionen och deras medlemmar. Det var säkert inte opportunt att öppet kritisera Etiopien om man samtidigt var angelägen om att få de afrikanska rösterna vid en omröstning till FN:s säkerhetsråd.

Det var säkert inte opportunt att öppet kritisera Etiopien om man samtidigt var angelägen om att få de afrikanska rösterna vid en omröstning till FN:s säkerhetsråd

Patric Nilsson, kansliråd på Utrikesdepartementet kommenterar Hans Bagners påstående:
– Jag dementerar att det konsulära arbetet skulle ha påverkats av säkerhetsrådskandidaturen. Det här fallet har väldigt hög prioritet. Vi ser med stort allvar på de fördröjningar som har varit i processen.
– Vi har framfört till Etiopien att det här åtalet väcker mycket frågor.

Varför har inte utrikesminister Margot Wallström besökt Fikru Maru i fängelset?
– Vi utesluter aldrig någonting, men vi värderar varje steg vi tar i ett enskilt ärende. Vi väger vad vi tror skulle gagna respektive vara kontraproduktivt för den enskilde, så även i det här fallet. Nästa rättegångstillfälle är fredagen den 26 januari. Domaren har sagt att de är beredda att meddela dom i anslutning till det, så nu inväntar vi den.

Faktum kvarstår: efter 4,5 år har UD inte åstadkommit något konkret resultat.

I juni 2016 valdes Sverige – och även Etiopien -in i säkerhetsrådet.
– Efter sommaren 2016 inträffade en förändring som till del kan ha hängt samman med att Fikru blev sjuk. Hans ena lunga kollapsade och tillståndet var mycket kritiskt. Det kan ha bidragit till att vi fick domen i mutmålet i oktober samma år – en dom som vi väntat på sedan mars 2015 då domstolsförhandlingen avslutades, säger Hans Bagner.
Maru dömdes till fyra år och åtta månaders fängelse samt omkring 3 000 dollar i böter. Med den straffrabatt som används i Etiopien hade han därmed suttit av sitt straff i häktet. Men han släpptes aldrig. I stället väcktes ett nytt åtal. Maru anklagades för att ha legat bakom ett fängelseupplopp där 23 personer dog efter att de skjutits ned av fångvakter.
Den nu aktuella rättegången har avbrutits flera gånger och är ännu inte avslutad. Fredagen 26 januari ska ytterligare två av åklagarnas vittnen höras.
– Sedan har domstolen sagt att de ska stänga processen och meddela dom kort tid därefter. Men vad kort tid betyder, det vet man inte. I den tidigare processen fick vi alltså vänta ett och ett halvt år. I stort sett varje månad fick vi ett nytt datum. Varje månad åkte Fikru en dryg timme med fångtransport på en väg som i princip är en åker.
– Vi får se när domen kommer den här gången. Det är möjligt att UD nu kommer att vara mer alert om det drar ut på tiden innan domen meddelas.
– Det finns en risk att domstolen känner sitt ansvar mot den politiska ledningen och därför även denna gång håller Fikru ansvarig för de brott som läggs honom till last. Om så skulle bli fallet kan vi hoppas att han – genom ett kraftfullt agerande från Sverige och med hänsyn till hans fysiska förhållanden – snart blir benådad, i synnerhet som Etiopien just nu håller på att benåda ett stort antal politiska fångar.

Vad anser du att Sverige borde göra för att få Fikru Maru fri?
– Till att börja med bör Margot Wallström åka ner för att träffa honom och den etiopiska utrikesministern. För att verkligen markera att detta ärende är angeläget för Sverige. Så gjorde Carl Bildt som utrikesminister, när journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson satt fängslade. Då blev Etiopien irriterade, men det stoppade inte Bildt.
– Faktum kvarstår: efter 4,5 år har UD inte åstadkommit något konkret resultat.
Nyligen har bland annat Amnesty inlett en kampanj för att få Fikru Maru frigiven. I ett pressmeddelande uppmanas etiopiska myndigheter att snarast frige Maru, om det inte går att presentera trovärdiga bevis för att han har begått ett internationellt erkänt brott.
– Det kan finnas en ambition från den etiopiska regeringen att försöka städa upp när det gäller mänskliga rättigheter. Jag tror att de har utsatts för påtryckningar utifrån, att andra länder sagt ifrån, säger Hans Bagner.