”Advokatbranschen hänger inte med i kundernas utveckling”

Lotta Bus var tidigare managing partner för en stor advokatbyrå. Nu har hon lämnat byråvärlden för att starta eget. ”En juridisk tjänst är inte detsamma idag som för ett antal år sedan”, säger hon.

Lotta Bus, under många år managing partner för advokatbyrån Magnusson, har lämnat advokatbranschen. I april startade hon den egna konsultverksamheten Sincrly.
– Jag har älskat mitt jobb, men har känt att advokatbranschen inte riktigt hänger med i klienternas utveckling, säger hon.
– Det är lite för strama tyglar. Jag har jobbat med branscher och ämnesområden där det händer något nytt hela tiden, som immateriella rättigheter, IT, sociala medier och marknadsföring. Kunderna har länge bett mig om råd kring nya saker där svaren varken finns i lagen eller i praxis. Därför har jag velat utveckla verksamheten på sätt som man inte kan göra om man är kvar i samfundet.

Kan du ge exempel?
– Min huvudbusiness är att kunna erbjuda olika typer av tjänster, till exempel projektledning och it-tjänster. Då får man inte kalla sig för advokatbyrå. Som advokat har jag många gånger känt att jag kommit in för sent i processen. Hade man varit med lite tidigare, som projektledare, så hade resultatet blivit mycket bättre. Men det blir för dyrt att ha en advokat inblandad redan från början. Därför kommer den in senare, när gemene man uppfattar att det behövs. Vid avtalsskrivning, förhandling eller liknande. Men advokater är ofta jätteduktiga projektledare.

Jag är säker på att de lite stramare tyglarna från samfundet inom ett antal år har luckrats upp i vissa delar.

Du tar alltså olika mycket betalt för olika typer av tjänster?
– Ja, en värdebaserad prissättning där man sätter sig ner med kunderna och kommer överens om vad det är värt för dem. Man kan kosta tusen kronor i en projektledande fas. Om man sedan skriver avtalet så kanske priset stiger.

Har du anställda nu?
– I framtiden kommer jag sannolikt ha anställda, men nu samarbetar jag i stället med andra konsulter som har specialkompetens. Till exempel it-konsulter och experter på digitalisering och licenshantering. Nu jobbar jag med seniora personer vilket gör att man får högre kvalitet på tjänsterna. Det blir inte de unga biträdande jurister som kunderna kanske är vana vid, som kostar mindre men tar längre tid på sig.
– Hos marknaden är det djupt inrotat att först gå till en it-konsult och sedan till en advokatbyrå. På så sätt behöver jag ändra tankesättet hos många.

På vilka sätt behöver advokatbranschen anpassa sig till nya krav från klienterna?
– Jag är säker på att de lite stramare tyglarna från samfundet inom ett antal år har luckrats upp i vissa delar. En juridisk tjänst är inte detsamma idag som för ett antal år sedan. Många av Advokatsamfundets regler är anpassade för den som arbetar med familjerätt eller brottmål. Det här är ett delikat problem som måste lösas.

Man måste möta de nya generationerna i hur de vill ha sitt jobb och inte stirra sig blind på delägarnas önskemål

– Digitaliseringen innebär att man måste utveckla nya affärsmodeller, hänga med mer i den tekniska utvecklingen och erbjuda tjänster där det faktiskt inte är manuell arbetskraft. Artificiell intelligens, till exempel, som kan hjälpa till i due dilligence-processer. Det kommer att krävas fler sådana tjänster. Men vad gör man på en byrå när en AI gör grovjobbet? Jag frågade en revisionsbyrå vad de har för planer inför digitaliseringen. De visste inte, men konstaterade att det en dag kommer en tjänst där det räcker att trycka på en knapp där det står ”årsredovisning” och sedan är den färdig. Då behövs inte revisorerna längre, menade de. Samma rädsla finns inom advokatbranschen. Därför måste de börja anpassa sin verksamhet. Antingen tillhandahåller man den tjänsten själv, eller så funderar man på hur en ny affärsmodell ska se ut. Många företag i olika branscher stångas med de här tankarna men eftersom advokatbranschen är väldigt traditionell så får man nog ta ett större kliv för att våga.

Tar de utmaningarna på tillräckligt allvar?
– Det tror jag inte. Många har en lite felaktig bild av vad digitalisering innebär. Det handlar inte om att ha en app eller mallar på nätet, utan om hur man anpassar sig efter den nya världen genom att hitta nya erbjudanden till kunden. Att sedan få med organisationen på tåget är det svåraste av allt. I advokatbranschen är det inte lätt att få folk att anpassa sig till förändringar.
– Man måste också möta de nya generationerna i hur de vill ha sitt jobb och inte stirra sig blind på delägarnas önskemål. Det är ändå de yngre som är framtiden. Man måste närmast vända på hierarkin och utnyttja de yngre förmågorna. Ge dem inflytande över hur verksamheten läggs upp. Låt delägarna få hänga på dem i stället. Det är inte lätt, men man kan försöka.