Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons
Rättsfrågor
Publicerad: 2017-04-26 00:00

8 av 10 försvarare: Förtroendet för polisen är skadat

Rikspolischefen Dan Eliasson. Foto Pontus Lundahl/TT

Advokaternas förtroende för polisen har försämrats kraftigt sedan den nya organisationen trädde i kraft.
Det framgår av Legally yours undersökning Advokaternas advokat 2017.
7 av 10 advokater vittnar om att deras förtroende för polisen har skadats efter omorganisationen. Bland brottmålsadvokater är misstron störst, 82 procent svarar att deras förtroende för polisen har försämrats. Bland humanjurister är motsvarande andel 73 procent. Bland affärsjurister är andelen lägre, 64 procent.

Advokaternas advokat 2017

1170 advokater har deltagit i Legally yours undersökning Advokaternas advokat 2017. Det innebär en svarsfrekvens på 23 procent.
65 procent av de svarade är affärsjurister, 20 procent arbetar med brottmål och 15 procent med annan humanjuridik.
Undersökningen genomfördes via mejlutskick i mars 2017.

De får för lite betalt för det oerhört viktiga arbete de gör och ingen verkar lyssnar på deras klagomål.

De advokater som valt att motivera sina svar återkommer ofta till att myndigheten har för lite resurser:
”Mitt förtroende för poliserna som sådana har inte försämrats, enbart på organisationen och dess förmåga att hantera de behov som finns. Mest förefaller det handla om bristande resurser i förhållande till uppgiften.”

Andra fokuserar på att många poliser väljer att sluta:
”De får för lite betalt för det oerhört viktiga arbete de gör och ingen verkar lyssnar på deras klagomål”.

Att utredningarna har försämrats:
”En markant försämring i utredningarnas kvalitet och inriktning kan konstateras. Dessutom en klar styrning mot den ”man beslutat sig för att sikta på” med bortval av fakta som talar mot tesen – innan utredningen är klar. Denna styrning och bortval av fakta som talar till den misstänktes fördel kan bero på resursbrist. Men även på annat.”

De advokater som svarat att förtroendet inte har försämrats motiverar sina svar på två sätt:
”Det har alltid varit lågt”.

Eller:
” Jag kommer i huvudsak i kontakt med poliser på ”lägre nivå” och dessa visar ständigt prov på ihärdighet och god arbetsmoral.”

Häpnadsväckande ineffektivitet.

De advokater som har oförändrat förtroende för polisen motiverar sina svar så här:

Alla utredningar tar för lång tid och det blir rättsosäkert

Ansvaret att lösa/agera vid småbrott, t.ex. inbrott läggs nu på samhället (villaföreningar, grannsamverkan) istället för polisen. Polisen saknar verktyg och resurser att agera.

Det blir så här när man vill vinna skalfördelar – man skapar för stor overhead istället. Tillåt kommunal ordningspolis!

Det har blivit ett förödande dröjsmål med många ärenden.

Det är helt oväsentligt varför resultaten sjunker. Resultaten skall stiga, fixa det eller avgå, bytt jobb osv.

De får för lite betalt för det oerhört viktiga arbete dom gör och ingen verkar lyssnar på deras klagomål.

En markant försämring i utredningarnas kvalitet och inriktning kan konstateras. Dessutom en klar styrning mot den ”man beslutat sig för att sikta på” med bortval av fakta som talar mot tesen – innan utredningen är klar. Denna styrning och bortval av fakta som talar till den misstänktes fördel kan bero på resursbrist. Men även på annat.

Häpnadsväckande ineffektivitet.

I slutändan är mitt förtroende för polisen beroende av en enda faktor, hur pass väl de lyckas förhindra brott och lagföra de som begår brott. I dagsläget har vi flera brottskategorier som i praktiken är avkriminaliserade p.g.a. att de ö.h.t. inte utreds. Utöver det hjälper det knappast att polisen har en tendens att vilja ”sopa problem under mattan” och inte talar klarspråk om hur illa läget faktiskt är.

Ineffektiva utredningar och de flesta läggs ned

Jag har förtroende för att de allra flesta poliser vill göra ett bra jobb, men har dessvärre märkt av att de är hårt belastade och att en del ärenden då blir lidande.

Kvalitén på polisens arbete har försämrats, många rutinerade har försvunnit och kvar blir unga, ointresserade aspiranter på tunga utredningsposter som är stationerade i fel grad mot sin vilja. Oerhört långa handläggningstider om ej häktade. Slarvfel som leder till rättsförluster för våra klienter.

Längre utredningstider, poliser som är stressade och inte får möjlighet att göra sitt jobb på ett korrekt sätt.

Mitt förtroende för de enskilda poliserna eller ingripandena har inte påverkats men med en sämre organisation – vilket jag uppfattar att det är – kommer polisens möjlighet att genomföra dessa minska.
Mitt förtroende för poliserna som sådana har inte försämrats, enbart på organisationen och dess förmåga att hantera de behov som finns. Mest förefaller det dock handla om bristande resurser i förhållande till uppgiften.

Omorganisationen verkar tära på de enskilda medarbetarnas trivsel och krafter, vilket polisledningen inte verkar ha uppfattat. Om inte medarbetarna har det bra på jobbet, så blir arbetsresultatet inte heller bra.

Polisen framställs inte på ett positivt sätt i media och personer som arbetar inom polisen verkar vara missnöjda.

Polisorganisationen är en koloss på lerfötter. Det går inte att arbeta med dem, bla eftersom det är omöjligt att nå en polis. Det går t.ex. inte att ringa polisen längre.

Politikerna och polisledningen verkar inte hörsamma att det är kris i leden och att lösningen inte är att anställa mer civil personal. Många kompetenta poliser har lämnat kåren och gått till attraktiva tjänster inom privata sektorn och andra myndigheter och det synes inte gå att locka dem tillbaka till poliskåren. Nivån på det polisiära utredningsarbetet urholkas om kompetensen försvinner vilket också ger åklagarväsendet, advokater, tilltalade och målsägandena samt ytterst domstolarna ett bristfälligt underlag.

Utredningar verkar idag ta längre tid.

Ökade balanser och långa handläggningstider.

Polisen fortsätter att i flertalet ärenden göra ett bra arbete.

De advokater som har oförändrat förtroende för polisen motiverar sina svar så här:

Det har alltid varit lågt

Det är inte den nya organisationen som är problemet. Det är en indikation på att det finns en ovilja och oförmåga att i organisationen att förändra sig.

Det är inte mitt förtroende för polisen som förändrats utan ledningen av organisationen. Det är oroväckande hur lite brott som utreds här på ”västkusten”.

Det är oförändrat mycket lågt.

Jag kommer i huvudsak i kontakt med poliser på ”lägre nivå” och dessa visar ständigt prov på ihärdighet och god arbetsmoral.

Omorganisationen verkar ha inneburit att utredningar blivit liggande. Mitt förtroende har dock inte påverkats då det i huvudsak är samma personer som arbetar nu som före omorganisationen.

Polisen fortsätter att i flertalet ärenden göra ett bra arbete.


Dela sidan:
Skriv ut:


Annons
Annons